Elisabet

Tidig morgon ...

Oavsett när jag drar täcket över mig om kvällarna, tycks den inre reveljen gå igång klockan fyra på morgonarna. Så och idag. Kolsvart ute, förstås. Ingen Sigge intill mig. Dricker lite vatten och försöker somna om, men det är omöjligt. Lyssnar till USA-podden med Sara, Ginna och Roger. Rubriken för avsnittet är "Så blir Trumps första 100 dagar". Intressant, som alltid. 

Fortsätter därefter med Europapodden där Parisa Höglund är programledare. "Julturné genom Europa - med blick mot 2025", är rubriken. Där får vi - via SR:s utrikeskorrespondenter - ta del av hur det varit och kan tänkas bli i olika delar av Europa. Lubna el Shanti i Ukraina vittnar om hur hårt kriget slår mot vanliga människor. I staden Mykolaj (stavas ibland Mikolaj) t.ex har befolkningen varit utan rinnande vatten i princip sedan invasionen tog sin början! 

Programledaren - som jag även lyssnade till i Det Politiska Spelet i P1 - är nog bra, men oj, så jag saknar Cecilia Khavar. Den senare hade en förmåga att låta så avspänd; ungefär som om hon satt runt köksbordet och pratade med Daniel Alling i Berlin eller Andreas Liljeheden i Bryssel eller någon annan av SR:s eminenta utsända och det var alltid lika intressant. 

Och när jag skriver detta, plingar det till på familjechatten. Det är Maria som vill visa vyn från hennes sängkammarfönster.

"Vilken morgon!" skriver hon.