Elisabet

Bilder från påskdagen ....

En solbelyst fasanfjäder fick i alla fall mig att haja till, då, när vi var på väg att lämna Orangeriet i Norrvikens Trädgårdar där vi hade ätit lunch. 

En av gästerna som passerade vårt bord var Hasse "Kvinnaböske" Andersson och jag tänkte att han såg sååå mycket yngre ut i verkligheten. 

Dessutom  påminde han om en snäll nallebjörn. 

På ett bord ute i trädgården såldes pelargonsticklingar och där skulle denne Hasse tydligen medverka. 

En gång tidigare har jag besökt Norrvikens Trädgårdar, men det är ju evigheter sedan. Då var det full sommar, nu slutet av april, men ändå, sååå vackert där var!

Lunchen intogs i Orangeriets restaurang. God och fräsch mat. Ångrade mig bara att jag inte valde nässelsoppan som tycktes himmelsk! (Två i sällskapet valde den). Här kan den som så önskar ta en titt på menyn.  Och tänk, så trivsamt med runda bord! Mindre praktiskt med de - visserligen vackra - men livsfarliga mattorna där man lätt fastnade med foten. 

Därefter blev det promenad i parken, men den vandringen blev inte så lång för oss äldre (läs: Mymmel, pv och jag själv), då vi ville hinna med ett besök hos Antikkulan, hitom Ängelholm. Många besökare var där och i en trälåda låg gamla vykort, prydligt sorterade i bokstavsordning. (Om det nu var namnet eller orten som gällde, tänkte jag inte på). 

Har ni sett vilken vansinnigt vacker handstil! Tror mig se att frimärket är stämplat 1935.

Och här kortets framsida som visar Styrsö i Bohuslän. Så här står det: "M.B den 23/4.Välkommen till oss i Påsk du blir väl fri någon af dagarna. Många hälsningar och en glad Påsk tillönskas af  Sven Jöns.  

Men sedan kom nog avsändaren på att det fanns mer att skriva om, så på kortets högra kortsida står följande att läsa: "Om du inte kan komma om Påsk så kom sedan då (eller så) du kan cykla."

Och så kom ju avsändaren plötsligt ihåg att berätta om lilla Älsa! (Tankeflykt drabbar tydligen fler än undertecknad). Det fick rymmas på kortets vänstra kortsida. där det står att ... "Lilla Älsa är duktig, kan snart gå."

Är det inte underbart? Som att befinna sig i en tidsmaskin.

(Monet mejlade och berättade om detta Elfdalen som stod i adressen; ja, det kände hon till. Här är en länk just om Elfdalen - numera stavas det kanske Elvdalen -. Tack Monet!)

Nu är det Annandag Påsk och jag har varit uppe sedan klockan 06.00. Så här är det nämligen: för att få någon slags rättvisa vad gäller sömn, så föreslog jag att vi skulle dela på det här med att släppa ut Sigge så där vid tre-fyra-fem-tiden om morgnarna, då när han börjar jama som besatt. Antingen är han hungrig eller så vill han gå ut och kissa. Eller mest troligt: både och.

"Men ni har ju kattlucka .., han kan väl välja själv ..?" tänker kanske någon. 

Jo, men då får vi ju besök av en annan (storvuxen) katt och just därför stänger vi dörren till friheten om Sigge är inne när vi går och lägger oss. Problemet är bara, att pv hör inte när Sigge jamar. 

"Ja, men ring mig, så stiger jag upp och släpper ut honom!" sa pv. 

Så det gör jag och jag hör tågtutan (ringsignalen från hans mobil) och då lämnar den betydligt mer morgontrötte pv sängen, lockar på Sigge - som fortsätter att jama och tycker att det är matte som ska följa honom ner - så pv får locka och locka och locka innan herr katt behagar gå ner i köket och vid det laget är jag i det närmaste klarvaken av allt rop och allt jamande.

Nej, även om det var min idé, så fungerar det dåligt. Lika så gott att jag fortsätter som förut. 

Pv gick i säng och somnade tydligen bums .,. själv låg jag och lyssnade på reprisen av Naturmorgon i P1, men när klockan var sex, då gav jag upp. Gick ner, fyllde på med mat till fåglarna, gosade lite med Sigge som kurade på soffan Ektorp .., och så bakade jag en omgång till av Tareq Taylors goda scones. Idag blev dom perfekta. (Var mer noggrann när jag mätte upp mjölet). Sååå gott till kaffet! 

Ingen pv har ännu uppenbarat sig, så här snart tre timmar senare, så här sitter jag och skriver och tittar samtidigt på älgvandringen - dock inga älgar i sikte ännu - men vackra bilder är det. 

Måste bara visa grötskålen (den är djup) som jag föll pladask för igår. Ulf (Stenkula) som tillsammans med sin fru Therese driver Antikkulan, berättade då att det här är norskt porslin. 

"Stavangerporslin", tror jag att han sa. 

Här kan man läsa lite om Stavangerflint .., det kanske är samma sak? 

Och titta här, så många produkter som kom från den sedan länge nedlagda fabriken!!

Och är inte detta något för dig, Turtlan ...?

Nej, dags att lämna det lena och mjuka nattlinnet, det som är så skönt och så tryggt, så där så att jag lätt hade kunnat bära det dygnet runt! 

Pv sover ännu.

En till bild. 

Det här alltså Ulf Stenkula. Frun hade ännu inte kommit ner i butiken, när fotot togs.

"Men har du klippt håret Elisabet ...!" utbrast denne herr Stenkula. 

Jag tror inte att det var en komplimang ,-).