Elisabet

Tisdagkväll ...

Första körövningen för pv sedan han kom hem, ja, den blev av ikväll. I fyra månader har han varit frånvarande och nu längtade han nog. 

Mest utejobb idag. Han har kärrat spillvirke i parti och minut från Ecke och Britts f.d. sommarhus (som renoveras), inalles fem kärror och tungt uppför vår backe och därefter såga allt i lagom stora eller små bitar (vedpanna eller kamin), samt dra ut spikar i miljoner. Eller i alla fall hundratal, om det ens räcker. 

Själv räfsade jag på tomten, så där pö om pö. Inte som förut, när allt skulle göras på en gång; det är för övrigt helt omöjligt, rent fysiskt. Räfsar ihop och fyller i säckar .., ställer undan och säger till pv att i morgon kan vi väl åka till Falkenberg; det är mycket som ska tas om hand. 

"Ja, det ska väl gå bra ..." svarar han. 

Bakade även en äppelsockerkaka med socker och kanel .., mest för att göra honom glad. Kanske till mig med? Det var länge sedan sist. Två paket jäst fick följa med hem från affären. Måhända vaknar bröd-baks-genen till liv?

Förundras över hur anpassningsbara katterna är. Vaknar vid fem, sex på morgnarna .., vill ha mat .., får mat .., går sen och lägger sig igen och sover fram till lunch nästan. 

Och det är perfekt. Fåglar och ekorrar får mat när katterna gått upp igen .., och när dom sovit klart och går ut, är så gott som alla frön uppätna. 

Inte ens nötväckorna bryr sig så värst i dom fyrfotade. 

Så har jag tittat på SVT-serien "Hundarna". Det var Maria och pv som tyckte att den var så bra, men jag har svårt för serier eller filmer där människor är korrupta; vare sig det är poliser eller andra människor och här känns det som om det vimlar av den sortens typer!

Men oj, så spännande och bra! Och bra skådespelare också. Någon annan som sett den? Jag ska nu påbörja det fjärde avsnittet, sedan är jag ikapp.

Innan jag träffade pv, hade jag "Husletarmannen" boendes på min soffa i en Ystad under en veckas tid. Han var från Stockholm, påminde om trollet i Petter och hans fyra getter, spelade härlig musik i bilen när jag gjorde honom sällskap på husletarrundorna ute på Österlen. Till yrket var han jurist. Till sist hittade han verkligen ett hus, men även en ny kvinna och plötsligt, efter flera år, upptäckte jag hans dödsannons i DN. Det var hjärtat.

En annan man kallade jag för Herr Akkurtat och Morsomt; han var från Norge och vi möttes i Köpenhamn. Jag hade bokat och betalt eget hotellrum, vilket gjorde honom besviken. Kanske kände han sig ..., ja, lite lurad? Herr A&M gick på jazzklubb och själv besökte jag ett konstmuseum och stannade till vid Rådhusplatsen och tittade på ungdomar som åkte skridskor på isen. Han kunde för sitt liv inte förstå att jag ville ha lite egentid, under dom där två dagarna.

På morgonen den andra dagen ville den norske mannen att vi skulle "utvärdera" vår träff; det kändes som om jag var på anställningsintervju och jag sa som det var, att vara vänner jovisst, men inget mera. Den mannen hörde av sig för några dagar sedan .., ja, det kom några rader på mejlen och jag fick veta att han drabbats av cancer och nu genomgick behandling. Jag önskade honom lycka till med allt.

Ibland tänker jag på dem jag träffade då för kanske tjugo år sedan. Träffade dom sitt livs kärlek? Vad blev det av dem? Tillfreds med livet? Alla måste väl vara pensionärer vid det här laget.