Elisabet

Torsdag och Dagens Fönster ...

Och pv ligger nu totaldäckad efter gårdagens covid/influensavaccin! Den här gången började vi hoppas att det  i n t e  skulle bli som alla andra gånger, det vill säga, hög feber och så blir han totalt utslagen. Jo, han klarade sig från niotiden igårförmiddag, till tolv timmar senare, sen var det ajöss. Nu ligger han uppe i sitt rum och inväntar bättring.  Själv känner jag aldrig av det här med vaccinationerna. 

Funderar på att räfsa upp alla eklöv som blåste ner natten mot idag; nu är eken så gott som helt avlövad.

Läser Emma Bouvins krönika i dagens DN. Rubriken är: "Jag är sträng och sur - men jag hämtar dig."

Det handlar om att vara mamma/förälder till barn som tycker att man inte är speciellt poppis. Så här skriver hon, bland annat: Jag kommer från en familj av känslomässigt lågmälda människor, det har aldrig kastats runt några ömhetsbetygelser eller uttryckts särskilt många stora ord.

S o m  jag känner igen mig. Pappa var den mest ömsinte .., mamma hade väl aldrig tid, men var glad och snäll. Vi sade nog aldrig att vi älskade varandra. Numera hör jag ofta ungdomar säga "älskar dig!" så snart dom avslutar ett samtal och det är samma sak med mina barn. 

Mina dagliga mejl till min syster i Australien avslutas med "Kram, kram, ha det så gott!"  Det är väl ungefär så långt vi har kommit. Tack Emma Bouvin vill jag säga! Dina rader var så befriande! 

För övrigt ...? 

Kan man hoppas på några solstrålar i köket  idag ...?

Och i Skellefteå väntas det komma upp mot halvmetern med snö, ja, mer än så! 

Hu!