söndag 22 november 2026

Dagens fönster ...


Så här skriver annannan: "De andra två (bilderna) är muren till konstmuséet vars namn står i det ena "fönstret". I det andra ser man kända tavlor från muséet."


Skulle vara intressant att se hur det hela ser ut, ja, när arbetarna är färdiga med sitt värv.
Och här en länk till muséet. 

Tack annannan! säger jag.

lördag 21 november 2026

Värken från h-etet ...

Tandvärk .., det var många år sedan sist. Sexton, kanske.

Jag tror att det är i samma tand, ja, den som förstörde en veckas semester på Samos i Grekland. Den tanden rotfylldes när jag återvänt till Ystad och jag minns att tandläkaren nämnde något om att det var knepigt att rensa den helt, måhända kunde det bli problem framöver. 

Har nu bokat akuttid tills på måndag, men så länge baddat med Gordon´s gin ..(inte för att jag förväntar mig att det ska hjälpa) och friherrinnan tipsade om att ta en bomullstuss med sprit och lägga på tanden .., det har jag också gjort (det är ju såklart nere i roten som det onda är .., men vad gör man inte  ...?) och Strong Pills har fått träda i tjänst. 

Vid tidsbokningen fanns olika alternativ. Fyra olika tandläkare, alla leende. 

Jag valde den som jag trodde var snällast.

Ps. Ser på skidåkning från Bruksvallarna i Härjedalen. En av de manliga åkarna heter Buskqvist i efternamn. Det är jag glad att jag inte gör .., så svårt att uttala snabbt. Ds.

Dagens fönster ...


 

Ett fönster som fångades igår eftermiddag, men det får bli bra nu också. 

Tänk om .., tänk OM det inte varit så många träd i vägen, då hade vi kanske kunnat se solen gå ned i havet! 

"Det är ju synd att du inte har havsutsikt .., det hade varit nånting", sa jag till pv, då första sommaren här. 

"Vatten ..? Det har väl alla sett, det vet man ju hur det ser ut ..:"svarade han , ytterst rationellt.

fredag 20 november 2026

Juldukarna ... 

Madeleine skrev i en kommentar att hon gärna hade sett en bild på juldukarna, de som inhandlades för totalt 20 kr på Röda Korsets loppis i Falkenberg. Den här gröna tycker jag såååå mycket om. Den blir jag helt enkelt glad av. 

Den här ..,  inte lika mycket, men någonstans kanske den hittar sin plats? 


Garanterat handsydd. 

Undrar vem som satt med nål och tråd och gjorde detta .., och vad tänkte hen på? 

Nu strök jag dukarna lite hastigt och det som på den här syns som fläckar, är vattendroppar från strykjärnet. (Övre bilden).

Tänk, att sitta och sy en duk som sedan betingar ett så ynka pris som 10 kr.

Hemskheter vid midnatt ... och så lite om Petter.


Så här var det. Vid midnatt, när jag ligger och skrattar lite förnöjsamt åt roliga klipp på nätet, hör jag plötsligt  ljud från pv:s sovrum. 

Det rummet ligger ju inte direkt vägg i vägg med mitt och dessutom står pv:s säng som i en liten "grotta" (en snedvägg som liksom skiljer sovdelen från övriga rummet). 

Helt tydligt hör jag hur pv stööönöar högljutt om och om igen och det bubblar i hans bröst, så där som när man kokar gröt och den börjar stormkoka. 

Så jag skyndar mig in till honom och det fortsätter att bubbla och jag minns plötsligt den äldre-äldre kvinnan som delade sal med mig (under covid); hon lät  p r e c i s  så här och  jag ringde som galen på personalen som kom springande och det visade sig att kvinnan - som hette Ritva och var finska - inte blev sig själv. 

"Ritva! Ritva, är du med!?" ropade personalen.

Denna lilla tant var helt borta och trots att det var besöksförbud, sa läkaren att personalen skulle kontakta kvinnans dotter, så att hon genast fick komma på besök. Då anade man ju. 

Allt det tänkte jag på när det lät likadant om pv och jag ropade "Men Thomas!! Thooomas!" och det såg ut som hade han befunnit sig i yttre rymden och plötsligt återvänt till jorden, ja, han lät närapå förvirrad, men sade sig bara vara såååå torr i munnen. 

Sen somnade han om och allt var lugnt. Hu, så obehagligt detta var!

Annat var trevligare. Fick brev min syster i Australien och så här skriver hon: 


"Det är inte bara i R:s huvud som saker blandas ihop, i natt måste jag ha drömt något underligt, för jag vaknade och hade fått "Petter och hans fyra getter" i mitt huvud. En var vit och känd för sin aptit,  en var blå och starkare än få, men vad var de andra två???  Inte för att det är så viktigt, men det är irriterande att inte komma ihåg."

Jodå, är det nånting som fastnat i mitt minnesarkiv, så är det just rimsagor. så jag skrev ner hela rimmet och kände mig väldigt nöjd, ty denna syster som är i mitten av oss tre, påstår i alla fall själv att hon har ett särdeles gott minne. 

Och R, det är vår äldsta syster som vid 85 års ålder nu har det knepigt - milt uttryckt - med sitt minne. Men ett rikt "inre liv" har hon uppenbarligen, ty hon har flera gånger berättat för Birgitta (som ringer ett par gånger per månad) att "idag har jag kört häst och vagn här längs vägen, men inte ut på stora vägen till Hörby eller Sjöbo". Inte illa för en f.d sjuksköterska att på äldre dagar ha sadlat om til KUSK! 

S o m  vi looog och s o m  vi tycker om henne! Man kan ju undra hur ens egen framtid ska te sig, skriver jag leende.

Det var den här ....


... som jag lämnade in för inramning igår. 

En väldigt ung Hilda var konstnär och jag fullkomligt älskar färgerna och allt det påhittiga. 















Nu hade herr rammakaren   m ä n g d e r  med sådant som skulle tas om hand, men det får ta den tid som behövs. Desto roligare när det blir klart!

Dagens fönster ...


"Mer dörr än fönster kanske, men ändå ...", skriver annannan som var avsändare. 

Tack! 

Och vilket otroligt vackert kakel på väggen! säger jag. Och ambitiöst med kakelränderna till höger och vänster om den öppna dörren.

Mycket att fästa blicken på är det också. 

Där är Kvinnans STORmönstrade byxor .., brevinkasten på dörren till vänster .., och min fundering på vad mannen pratar om!

En svart hund finns också med och mönstret på trottoaren!

torsdag 19 november 2026

Kreativa människor ...

Om man har bloggat i tjugofem års tid, då är det stor risk att man blir tämligen tjatig och att man berättar om saker som man vittnat om flera gånger om. Särskilt om man tillhör de enjängdas skara.

Jodå, ett flertal gånger har jag vittnat om hur duktiga jag tycker att personalen på Lantmännen i Harplinge är på att exponera sina varor. Man hinner bara komma innanför dörren, så dras blicken till allt som plocktats fram lagom till advent nästa helg. 

Blommor i mängder .., vackra blomgrupper .., adventsstakar som gjorts fina med mossa och kottar (här är en som föll pladask ...) och det är helt enkelt så fint. 


Ett gammalt bord tillhörande föräldrarna till någon ur personalen .., räddades och fick bli blickfång i butiken. Samma sak med pinnstolen. 



En hyvelbänk fick bli exponeringsbord ...


Och utanför entrén ... 

Så enkelt och så fint!

Ordning & Reda ....

Och tänk, vad den lilla murgröneslingan gör för att det ska bli fint, ja, det tycker i alla fall jag. 

Och såklart julstjärnor i massor! Snyggt med olika höjd på borden.

Förutom adventsstaken och billiga kronljus och grönmossa .., handlade jag enligt önskemål till friherrinnan och kom hem med långt mycket mera än jag tänkt mig. Så är det alltid. 

Besökte även Ankaret innan jag åkte hem. På den övre parkeringen har nu årets julgranar (det fylls på hela tiden) kommit på plats. Tidigare stod alla granar just vid entrén, men nu pågår ju bygget med att utöka butiksytan och då blev det här, lite närmare släpvagnarna som hyrs ut. 

Aldrig har väl Ankaret haft en så stor och fin julgran som i år!! Mange, hans svåger och ännu en man hade precis monterat belysningen och höll med om att nu var den något alldeles extra .., ja, den stora granen.

Och titta, så fina dom vanliga granarna är! Det är Manges himla trevliga (och alltid gladlynte) svåger är som är granleverantör.

För övrigt idag ...? I postlådan upptäckte jag ett vykort från Colombia, samt ett handskrivet brev från Eva i Tyresö - sååå mycket glädje - och pv har fixat i nya-rummet. Klockan 14:45 plingade det till i min mobil och det visade sig vara ett sms från vännen Inger i Skellefteå, som visade hur deras växthus såg ut, ja, efter snöstormens besök.

Sååå trist för dem!

Och nu tittar pv och jag själv på "Ett fall för Winter" (på SVT). Ganska bra. Lite rörigt bara med en massa återblickar bakåt i tiden.

I tisdags avslutning av Över Atlanten. Förutom de båda kvinnorna, framför allt Therese Alshammar, tycker vi att det har varit så mycket flams och trams den här omgången! 

Men Therese .., så smart, så engagerad, så målmedveten!

Dagens fönster ...


Från Skellefteå (gårdagens fönster och mycket snö) till Mariebergsskogen i Karlstad! 

Annica/Turtlan skriver: 

"Hej! 

Ett litet fönsterbidrag.

Här från ett av Mariebergsskogens gamla hus och byggnader. Närmare bestämt en rökstuga från norra Värmland där många svedjefinnar flyttade in på 1700-1800 talet. Rökstuga heter det pga hur eldstaden är byggd. Om jag kommer ihåg rätt vad som stod på skylten.

Men, det finns ett men. Originalstugan brann ner 1996 (om jag minns rätt) men sen byggdes det en ny stuga som ni ser på bilden. Ja ni ser i alla fall fönstret."

onsdag 18 november 2026

En onsdag i november ...



En hitochdit-dag. 

Pv visar upp sig på vikarieenheten i Halmstad .., (har i förtvivlan letat sitt lärarintyg som till slut dök upp i en pärm ..) och ska nu signera diverse handlingar. 

Medan han är där, besöker jag Rammakeriet och lämnar in den teckning/målning Hilda gjorde för evigheter sedan och som jag bara älskar! 

Rammakaren säger att "så underbart fin den där, ja, jag tycker det är hundra gånger roligare att rama in en sån här barnteckning, än en aldrig så dyrbar målning!" 

Ett besök i Falkenberg hinns också med. På Röda Korsets "Kupan" inhandlar jag en emaljerad/orangefärgad gjutjärnspanna från Husqvarna. Den ser ut som sprillans ny, men är det inte. Kvinnan i kassan tycker att priset är för högt .., 125:-, det tycker inte jag. 

Två små juldukar för totalt 20 kr får också följa med hem; den ena har redan kommit på plats. 

Så har jag tittat på två nya avsnitt av NRK:s 112 Ambulans; programmet som visar arbetet i Nordnorge och som är så alldeles omåttligt intressant. 

"Nej, vet du vad, nu ska jag skicka ett tackbrev till ambulanspersonalen som medverkar i programmet!" säger jag efteråt till pv. 

Men ett lika stort tack borde producenten till programmet få. Han heter för övrigt Hans Aage Hansen (när jag letar efter hans namn på nätet, ser jag en begravningsannons med samma namn, en man född 1942. ) För regin stod Helga Bones. Tack NRK! säger jag i alla fall.

Dagens fönster ...

Och så här skriver avsändaren, som är ellem i Skellefteå: "Här kommer vinterfönster vid vinterns första snöfall, drygt 60 cm på 1,5 dygn. Brukar skotta upp snö mot väggen. Då blir det lite mindre golvkallt." 


Ja, tänk vilket land att leva i! Mängder med snö i norr och gröna gräsmattor i södra Sverige! 

Tack ellem för bilderna!

tisdag 17 november 2026

Tisdag vid 15-tiden, nästan +7 C ute.


Det går framåt med nya-rummet. Idag fixar pv brädor runt öppningen från "mellanhallen" och ner till det som en gång var en inglasad altan. Nu är den tunga dörren (en gång en ytterdörr i ek) bortplockad och dörrar har vi minsann nog av i det här huset. 

Plötsligt plingar det till i min mobil!

Aha, Ulf Kristersson vill ha utökad tid för sin sondering. Och Jeffrey Epstein blev mest troligt mördad (läs: strypt ...) menar tre forskare, varav en av dem var svensk och heter Anders Eriksson, precis som min alltid så snälle klasskamrat.

Från Småland fick vi igår veta att pv:s äldste bror - vid en ren rutinundersökning - fick veta att hans hjärta så gott som hela tiden slår dubbla slag. Detta hade han själv absolut ingen aning om. Jo, så är det, det liksom rister i fogarna på oss .., nu när vi svingat (nåja ..) oss över 70-årsstrecket. 

Från Eva i Tyresö, som inte längre lagar mat (förklarar att det är minnet som är orsaken) kommer ofta ett dagligt telefonsamtal och idag berättar hon att maken, han som aldrig agerat kock förr om åren, nu blir allt djärvare vid spisen. Idag till exempel bjöd han dotter med man, plus Eva förstås, på spenatsoppa med halverade ägg som simmade bland allt det gröna. 
"Hur gott som helst!" säger Eva.  



Något helt annat. 
I mitten på bilden står min mormors mor, allmänt kallad "Mor Lotta". Vilka kvinnorna intill henne, har jag noll koll på. 

Egentligen hette hon Vilhelmina Charlotta Vesterlund, född den 14:e april 1867 och dog 1939. Blev alltså 72 år.  
Gift med folkskolläraren P-O Hansson från Kittelfjäll. 


Och så jag själv, i betydligt yngre ålder. Som ni ser går detta att "vara utan hals" i arv. (Jfr med fotografiet ovanför). Huvudet bara skruvades på, ungefär som på en docka. 

Tänk, att man har klarat sig ändå.

Uppdatering: Nu gick det för fort med räkningen .., min mammas mormor blev 72 år. Lika gammal som jag är nu. 

Dagens fönster ...



Från Porto och annannan kommer flera fönster .., dels från husen intill, men det som drog ögonen till sig, var väl ändå bilen med den läckra färgen och alla lönnlöv som hamnat just där. 

"Annnorlunda fönsterbild, men jag tyckte det var så fin kombination av färger", skriver annannan.

För mig blev det direkt igenkänning .., ja, just färgerna. 

Tack annannan!









Kanske inte exakt samma klara färg som på den övre bilden, men ändå.  Lite lika ändå. 

Den här bilden togs på Stortorget i Malmö.

måndag 16 november 2026

Tack Rexxie! 

 Det allra bästa med att vara pensionär, det är att man själv styr sin tid. 

Ja, det är ju ingen sensationell nyhet, men likväl är den känslan så stark och nästan varje dag tänker jag att vilken lycka det är .., detta att inte vara styrd av ett schema. Ändå tyckte jag ju så mycket om mitt arbete.

Igår tipsade Rexxie om en japansk film - "Under körsbärsträden" - som han trodde att jag skulle tycka om. Det visade sig att jag redan sett den, förmodligen genom Halmstad Filmstudio eller möjligen via Triart.se .., och jag föll pladask för den då. (Finns på SVT.play.)

Nu tittar jag på den än en gång och har samma känsla. 

"Filmen, i regi av Naomi Kawasi, f.1969, (kom 2015) handlar om en japansk man - Sentaro - som driver ett litet gatukök i utkanten av Tokyo där han säljer japanska pannkakor fyllda med söt bönpasta. 

Sentaros liv förändras när den 75-åriga kvinnan Tokue erbjuder sig att hjälpa till. Hennes hemliga recpet på hemgjord bönpasta får rörelsen att blomstra och en djup vänskap uppstår. 

Efter hand uppenbaras dock Tokues smärtsamma livshistoria och hennes bakgrund som före detta patient på en koloni för spetälska."

Den här filmen - som inte är någon actionvariant, tvärtom - är närapå 2 timmar lång, lika lång som den film vi har valt att avstå från hos filmstudion ikväll, då jag får så ont i benen och höften av att sitta stilla så länge. Här hemma kan jag göra paus och ta mig kaffe och ändra ställning i soffan. 

För mig får "Under körsbärsträden" högsta betyg.

Jaha .... 

Så är vi då tillbaka på ruta 1, vad gäller det politiska spelet och regeringsbildandet. Inte förvånande .., jag trodde också (enkelt att säga, chansen att få rätt är ju femtio procent) att utfallet från Centerpartiet skulle bli just detta. 

Nåja. Bara på´t igen. 

Men  h u r   ska detta sluta?

Uppdatering: När jag står i duschen kommer jag ihåg att jag för några dagar sedan var sååå säker på att V skulle backa. "Nu börjar hon vackla ..., Ida Gabrielsson!" skrev jag.

Så, nä, jag hade fel.

Djur som vet vad dom vill ...



Letar en bild, hittar andra. Dessa, till exempel .., som verkligen visar hur det kan vara att ha katt. 

Här är någon som inte bryr sig särskilt mycket om kattmat hit och dit .., eller så vet hen precis vilken sorts mat katten vill ha, så det räcker med att skriva "kattmat". 

Jag tror att det är en något yngre kund .., kanske i 30-35-årsåldern som skrivit listan.









Här är det en äldre person som skrivit (tror jag, alltså). 

Här ska det vara 12 burkar kattmat av olika smak (Pussy, ej kött), samt 12 burkar Sheba paté olika smak. 

Kanske är det någon som har flera katter?

(Och den som skrivit listan - kanske till någon hemtjänstpersonal eller äkta make - har specificerat det hela. Jarlsberg ost ... det är inte alldeles så vanligt förekommande på en inköpslista.)

Ler åt näst sista raden. 

En halv Koskenkorva.

Men "Dunk vatten" ....?




Här är det noga specificerat vad gäller kattmaten, ja, det tycks vara kräsna katter i hushållet.

Och jag förstår precis ..., nu har vi själva köpt en billig variant på Ica Maxi (7:95/burk) och det är i mousse-form och accepteras ÄNNU fullt ut, men det är givetvis enbart en tidsfråga innan dessa kommer att ratas.

Just så är det med katter och deras mat.

Dagens fönster ...



Så här skriver avsändaren som är Annica/Turtlan: 

"Hej!

Ett fönsterbidrag från Naturum i vårt kära Mariebergsskogen. Ett Naturum som har en fin utställning om Värmland, Klarälven och Vänerns flora och fauna.

Ja, visserligen för barn men lika intressant om man är (någorlunda) vuxen

Där utanför fönstren är det strandängar som är fint att vandra runt bland. Strandängar som ingår i Klarälvsdeltat.

Sen har de go fika på Naturum!"

/Tack Annica! Är det en bäverhydda eller kanske för uttrar .., den här skapelsen till vänster?

söndag 15 november 2026

Dagens fönster ...


Tycker nog att Harry bör få en kompis här på sidan och när så den här bilden kom susande från Porto, då får det bli dagens fönster.

Hunden ser ut att inte vara alldeles purung, den är lite vit om nosen. 

Och tänk .., om man hade så slanka spiror till ben, som de som skymtar under tavlan.

Fönstret tillhör för övrigt ett galleri, berättar annannan, ja, som hade håven redo.

T a c k! säger jag.

Ljuvlig söndag i landet Halland ....



Mellan damernas och herrarnas skidskytte tar vi oss an Johanssonrun-dan. 

Precis som alltid, kommer vi då att prata om Harry. 

"Jaaa .., här gick man otaliga gånger med honom ...", säger pv. 

Och när vi kommer till pausstenen, den på toppen av åsen, den där jag ofta slog mig ned och hade Harry intill mig, då säger jag att "men här, just här kanske vi kunde strö ut hans aska?" Så kanske det blir. Det har tagit oss snart tre år att i så fall komma till den insikten. Eller: Det har tagit  m i g   så lång tid. 



Solen flödar och det är nånting så otroligt vackert idag! 

Inga djur i hagen. Inga hästar (har där alls varit några hästar på ett par års tid ..?) och inga får. 



Och två nya grindar har kommit på plats och vi stannar till och läser vad som står på skylten. 

"Underligt att den som skrev detta inte talade om vilken sällsynt och hotad växt det gäller ...?" säger jag. 

Kanske klockgentianan?


Nere vid bäcken stannar vi till .., slår oss ner på murkna brädor och tittar ut över havet. Det blåser friska vindar! Pv säger att han inte har någon lust att bada .., .det blåser för mycket. 

Enstaka måsar flaxar omkring i vinden.

lördag 14 november 2026

Dagens fönster ...


Bildtexten lyder: "Skolcafeteria klockan åtta på morgonen. Porto."

Då vet man vem avsändaren är, nämligen den skånska madamen annannan. 

Tack! säger jag .., och tänker, så smart med större, platta stenar i mitten, in  mot sjäva entrén. Så mycket enklare att gå där, än på gatstenarna.

Och så leds ju blicken in till cafeterian.