Dagens fönster ...
Ett vitrinskåp med vackra glas och i själva glaset i dörren, speglar sig ett fönster!
Tänk, sån tur att du var så observant, Kerstin i Trelleborg, men just då på utflykt till Själland.
Tack Kerstin! säger jag.
Dagens fönster ...
Hedgrenskan i Trelleborg lämnade Skåne och tog sig över sundet, närmare bestämt till Ordrupsgaard i Charlottenlund på Själland och där hittade hon en hel svärm med olika fönster!
Tänk, att jag tycker att den här gardinen är så vacker i all sin enkelhet.
På Själland har herrskapet tittat på en intressant utställning av Flora Yukhnovich, men när bilderna skickades, vilade herrskapet fötterna på hotellet i Rungstedt, skriver Kerstin.
Här en länk om utställningen. Såå vackra tavlor!
Tack Kerstin! säger jag.
En längre och en betydligt kortare. Den längre kom som ett tips från Catharina i Trelleborg.
"Vi brukar ju ha ungefär samma smak vad gäller filmer ...", ja, så skrev hon i en kommentar, det var igår på instagram. Filmen handlar om helvetet med Stasi i forna Östtyskland och är såväl spännande som rörande som ..., ja, den hade mycket. Finns på SVT-play, kan endast ses i Sverige och titeln är "De andras liv". Helt klart sevärd, tyckte vi båda.
Den kortare filmen, lite drygt tjugo minuter bara, visar livet i Karpaterna i Ukraina, närmare bestämt hos Maria (är det kanske samma kvinna som i gårdagens film?), men nu gör hon en slags biffar av fläskfärs (ser det ut som ), zucchini, lök, morötter och linser och jag förstår inte, det är ju gigantiska portioner hon ställer till med .., men kanske skulle hon bjuda såväl filmaren som kanske några andra på middag ...? Och det är vinter och takdropp (kanske vårvinter ...?) och eld i järnspisen och torkade kryddväxter som hänger i buketter på spikar. Snabbfotad är hon också och har vackra händer.
Det enda jag har att anmärka på, det är att fotografen håller kvar såååå länge vid varje moment. När kvinnan ska hacka fem lökar, skulle det ju ha räckt om han visar när hon hackar den första .., nej, då gör jag ett litet skutt och tar nästa sekvens.
Här är i alla fall en länk till den filmen.
Men .., är jag den enda som tycker att sånt här helt underbart att titta på? För mig är det som att ge mig ut på en resa och sedan skutta ner i ett helt nytt sätt att leva och på andra platser på vår jord. Bara detta att få se hur det ser ut i hennes kök .., eller i lagården .., eller i jordkällaren?
"Titta nu Thomas .., titta, hur hon gör!" säger jag ibland och han hummar lite .., jaha, ja, ja .., men återvänder raskt till Sportnytt och blir lycklig då fotbollslaget - småländska Öster - har gått upp i allsvenskan igen. Marias biffar bryr han sig inte mycket om.
Ja, så är det. men det gör ju inget.
Ps. Och här en liknande film, även den från Karpaterna och här får man följa en NITTOTREÅRIG mormor som heter Eva och bor uppe i bergen och klarar av det mesta. Det är ju helt otroligt. Det är vår när filmen spelas in .., småfåglarna kvittrar ., påskliljorna står i blom och Eva hugger ved. Ser nu att filmen visats över 5 miljoner gånger! Ds.
Dagens fönster ...
Från Svaneholm i Skåne kommer dagens fönster (vilken vacker grön färg ...!) och det var hedgrenskan i Trelleborg som höll i håven.
Tack Kerstin!
// Någon gång när jag arbetade på lilla Fridhems Livs, blev hela personalen bjudna på personalfest just på Svaneholm.
En större taxi hämtade upp oss efter stängning .., vi fick var sin utflyktskorg med allehanda godsaker inför kvällen (grillat, ostar, bröd, vin/öl, frukt ..) och var sin filt fick vi också att ta hand om.
Ingen aning hade vi vart vi skulle ta vägen? Jo, det visade sig bli Svaneholms Slott där det då var Rhapsody in Rock med bland annat Carola, Tito Beltran, Robert Wells förstås och många andra.
Det blev en jättefin kväll där utomhus och jag glömmer den aldrig.
Söndag i landet Skåne ..
Och då får bilden även bli en del av Dagens Fönster. Jag tycker såååå mycket om färjeterminalens vågformade tak/överdel och gott om fönster är där ju också.
Har varit vaken av och till under natten, men känner mig ändå utvilad.
När vi återvände till hotellet efter flera timmar hos exet och Karin i Bjäresjö, var det ett himla liv här utanför i korridoren och på övervåningen.
En hel drös med unga män (någon slags sportungdomar) tjoade och skrek och det lät som om dom hade springtävling i såväl trapporna som i korridoren och jag såg för min inre syn en skräcknatt.
Här är inte bemannat nattetid i receptionen (nyckel till rummet finns i därför avsett nyckelskåp och det är kod till huvudentrén och till badrummen - till oss som inte har eget badrum -) och till slut fick jag nog, öpppnade dörren och hojtade att nu fick dom faktiskt skärpa sig! Fyra unga män såg jag då .., och tänkte att det där var väl dömt att misslyckas, det där "skärpandet".
Döm om min - och inte minst pv:s - oerhörda förvåning när det blev knäpptyst .., inte ett ljud från de unga männen! Det kan ju ha berott på min rufsiga (läs: skräckinjagande) uppsyn .., men resultatet blev i alla fall bra. Skönt.
För ovanlighetens skull körde vi inte E65:an från Bunkeflo till Ystad, utan kustvägen. Passerade Trelleborg, Hörte, Smygehuk, Beddingestrand, Abbekås, Mossby och hela tiden havet på vår högra sida. Det här är en vy som för mig känns så mycket Skåne och havet var grönblått och bara så helt underbart vackert.
Vårt rum, nr 7 på andra våningen, visade sig vara nyrenoverat.
"Ni är dom första som bor i rummet ..", skrev personalen.
Här är nästan fyra meter högt i tak och ett fönster som påminner om de jag hade i lilla 1:an här i stan.
Ler lite för mig själv åt det nya stuket att puffa till kuddarna .., ja, det blir ju fint. Själv har jag inga kuddar alls på min dubbelsäng hemma .., inte annat än de jag vilar huvudet på när jag sover.
Berättade jag om skräcken natten mot idag? Vid midnatt eller kanske vid 23-tiden hördes ett oerhört vrålande .., det var två stridsflygplan som kom över hustaket - kändes det som - och fy, vilken olustkänsla detta genererade!
Nu på morgonen såg pv på sociala medier att Försvarsmakten bekräftade detta, men kommenterar inte vad det kan ha varit. Man kan ju ana känslan om man övernattat i Ukraina och då upplevt detta.
Nu är det snart frukost!
Maj 2023 ...
I maj blommar körsbärsträden.
Och gullvivorna - primula veris - som jag tycker så mycket om.
Ett här-och-nu-fönster kommer från Stockholm, där Pernilla (Båthuspernillla) är på resa med sin dotter. Ett ögonblick fångat i stunden.
Spireorna har börjat blomma och på gräsmattan ligger Harry och tar igen sig.
I maj tar vi bilen och kör upp till Ekerö för att fira AP:s födelsedag, för övrigt den 47:e.
Jag har bakat min nötkake-tårta men i dubbelt format och den kalasar vi på utanför stallet.
Så enkelt. Så trivsamt!
Och så tre eftermiddagsfönster ....
(Det ska erkännas att jag fick putsa läsglasögonen ett par varv för att riktigt se var själva fönstret var .. ,-).
Tack Kerstin!
Den andra bilden är fångad genom ett köksfönster i Tyresö.
"Jag tog bilden mest för att visa hur mycket snö som har kommit, titta på det lilla trädgårdsbordet!" sa Eva när jag ringde och frågade var bilden togs.
Och apropå Eva .., vilken underbar anordning detta med hemsjukvård är!
Eva har ju under många, många år haft bekymmer med sina lungor och det har varit ideliga resor till vårdcentraler och Huddinge Sjukhus!
Nu har hon fått hemsjukvård och med vänlig personal som flera gånger per dag kommer hem till henne och ger injektioner och håller koll!
Vilken oerhörd lättnad (och trygghet) för henne och hela familjen!
Det tredje fönstret kommer från Monet och hennes och makens nya boende.
(Inåtgående fönster - så tycks det vara allt oftare numera - och så smal fönsterbräda, tänker jag.
Det slår mig plötsligt att jag undrar om vi inte hade inåtgående fönster på Malmvägen i Sollentuna, då 1973 ?)
Torsdag, den sista dagen i november ...
Och solen strålar och vi har fått snö. Pv försöker göra någon slags anordning så att han - när rörmokaren får tid att komma - ska ha ackumulatortanken i närheten av pannrumsdörren.
Sånt är han duktig på, pv .., detta att förflytta saker.
Edvin som är här idag, är ute tillsammans med sin morfar och Harry är också med.
Själv håller jag på att däcka i någon slags förkylning. Tog min laptop och lade mig raklång på sängen i gästrummet och tittade på "The Father" med Anthony Hopkins, den som handlar om att drabbas av Alzheimers, eller helt enkelt när hjärncellerna tackar för sig.
Vi såg filmen i Laholm, tror jag och vi var lika gripna båda två, såväl pv som jag själv.
Det var jag nu också. Tog en paus i tittandet .., drack kaffe och tog en pumpabrödsfralla och satte mig i vardagsrummet och surrade med Edvin. Hela tiden medan jag tittade på filmen hörde jag Edvin prata eller halvsjunga i en aldrig sinande ström och nu, i vardagsrummet, kom vi att prata om tv-spel och han berättade att hos hans pappa Patrik finns ett tv-spel och lite om hur det går till och hur man spelar och hur kul det är och jag i min tur berättade om när Anders var liten och spelade hos kamraten Sandra Lindahl hemma i Malå och Anders kom hem och berättade att han fått ett extraliv och jag förstod ingenting.
Sen sade Edvin att han faktiskt inte orkade prata mera .., och jag frågade vad som hänt med alla orden? Hade dom kanske ramlat på köksgolvet eller i hallen, ja, kanske skulle jag samla ihop dem i en påse så där så han han får ta med sig dem hem, för tänk, hur skulle det se ut om han kommer till mamma Hilda i eftermiddag och inte har några ord kvar? Kanske bara några ynka stackare, så där som "hej" och "nej, jag är inte hungrig".
Sånt kan man fundera på.
Så har jag pratat med hedgrenskan i Trelleborg. I veckor har hon och maken Peter varit krassliga; det hostas och snörvlas och till råga på allt trillade madame Hedgren och knäckte ett revben på sin vänstra sida och i morgon fyller den hostande maken 70 år, tala om att det krånglar till sig!
Krya på er! säger jag och grattis i förskott till halvdansken Peter! (Som visar sig vara helt och hållet dansk!) Eller kanske så här: Tillykke med fødselsdagen, Peter!
Ps. Filmen var lika sanslöst bra och intressant idag som för ett år sedan och jag säger bara det: vilka fantastiska skådespelare! Och s o m jag önskar att jag hade sett den medan mamma var i livet! Ds.
Lördagmorgon och Dagens Fönster ...
Igår blev det ett besök på Halmstad Bibliotek, som är så vackert så det är inte sant!
Längs båda långsidorna av biblioteket satt besökande och läste eller bara tittade ut över Nissan.
Det blev fem böcker som fick göra oss sällskap hem. Två som handlar om Vilnius historia och tre romaner,utvalda mer som på måfå.
Saknar bibliotekarien hemma i Malå - då i min ungdom - hon som visste precis vad jag tyckte om i bokväg - vi hade samma smak - i alla fall när det gällde böcker.
Här bild från bibliotetets kortsida, med vy över Nissan såklart, men också in mot centrum.
Lördag idag. Pv är i Skallkroken och kämpar med bomupptagningen .., det är minusgrader och isande kyligt ute. Medan mitt ägg kokade, gick jag ut i bara nattlinnet och gav småfåglarna mat. Tänkte att .., nu gäller det att inte trilla och bryta något ben eller slå i huvudet, så där så man hittas på gräsmattan liggandes i nattlinnet. Hu! Jag rodnar enbart vid tanken.
På programmet idag .., Vinterstudion förstås .., och kurering av det som tycks bli en rejäl förkylning. Är sååå raspig i halsen. Det är många vänner nu som är krassliga, inte minst Hedgrenskan i Trelleborg som legat däckad i flera dagar. Krya på dig Kerstin!
Födelsedag och Dagens fönster ...
Idag är det födelsedag för madame Hedgren i Trelleborg. Hon kan så mycket hon .., bland annat visste hon i juli 2012 att säden på bilden var korn; det var minsann inte det sämsta.
"Korn har långa horn ..!" skrev hon, så att jag en gång för alla skulle lära mig detta.
Många dagens fönster har hon fångat under årens lopp. Det här upptäckte hon i lilla Howth på Irland.
Flexibel är hon också.
En gång frågade jag bloggvännerna (det var på den tiden när många läste bloggar och var med på det mesta) hur deras besticklådor var "möblerade". Oj, så många besticklådor-bilder som kom susande och landade i min dator och det här var Kerstins. Lite ovanlig sortering i lådan. Hmm. Jag tycker att det tyder på att hon är rationell och kan tänka utanför boxen.
Och jag skrev till henne: "Och majskolvar äter ni tydligen ...?" och får till svar att "Majskolvar?! Aldrig!""
Men dom ligger ju där nere till höger, majskolvehållarna?
Ja, det har hon ingen aning om .., hon såg dem först nu, det är väl nåt som Peter förde med sig in i det gemensamma boet. Underbart!
Så här skriver hon själv:
Gaffel, kniv, sked i den ordningen.
Fast
det var då, i singellivet. Nu har vi bestickslådan på tvären och inget
uttalat system, saker ligger där de får bäst plats. Fast ordning och
reda är det!
Hedgrenskan.
Stor GRATTISKRAM till dig, Kerstin! Jag är så glad att du är kvar bland bloggvännerna!
Lördagsfönstret ...
... fångades i Helsingör på Själland och den som hade håven redo, det var ingen mindre än madame Hedgren från Trelleborg.
Det var bra det, Kerstin!
Tack, säger jag och ser samtidigt att den lilla skylten på dörren meddelar att där är nymålat.
Tänk, så ofta jag finner rött och grönt passa utmärkt tillsammans.
Dagens fönster ...
Så här skriver avsändaren, hon som kallar sig "Hedgrenskan" och bor i Trelleborg:
"Sitter och läser i min lilla bok om Vilhelm Hammershøi som jag köpte på Ordrupgaard.
När jag kommer till den här bilden måste jag bara ta ett foto och skicka till dig.
Skickar också med en bild på bokens omslag.
Tack Kerstin! säger jag.
Dagens fönster ...
Dagens fönster ....
"Hej! Här kommer några fönster från Ordrupgaard i Charlottenlund i Danmark. De två första är från deras specialutställning just nu. Här är en länk. Vi var där idag (läs: igår) tillsammans med Peters syster och hennes man."
Så skrev Hedgrenskan i Trelleborg, som varit på vift och konstnärens namn är Jesper Christiansen. Det här är alltså det första fönstret.
Tack Kerstin!
Jesper Christiansen är född 1955. Ja, nu vet ni det.