Kväller ...

... och det är dags att se till båten, den som ska heta "Mojan".

Det blir till att ösa vatten.

Och tänk, jag gillar hjulbenta män!

Eftermiddagssol ...

... i ett gult hus på en kulle i landet Halland.

Orsak och Verkan ...

Orsak: Ivan, en blind och innerligt älskad lillebror som dör ung.
Hans storasyster sitter längst uppe till höger.
Ivan själv längst till vänster.
Och precis som på alla bilder som finns av honom, tittar han snett ner till höger.

Genom hela min uppväxt hörde jag talas om denne min mammas lillebror ., om sorgen över hans blindhet och alla epileptiska anfall.., om hans tid på Tomtebodainstitutet i Stockholm - så lååångt hemifrån fjällvärlden som man kan tänka sig - och familjens ångest över vem som skulle vinka av honom vid bussen, han ville ju vara hemma .., och sedan .., tiden på Umedalens sinnessjukhus, ja, allt det gör att jag skulle vilja plocka upp honom från graven, få honom hel igen och sedan .., å, att få berätta hur mycket han kom att betyda och jag skulle vilja hålla honom mot bröstet och säga att hans liv inte var förgäves och tänk, om det hade fått bli annorlunda!



Verkan: en storasyster som en gång hade en blind lillebror, ger sig iväg och frivilligarbetar i Bolivia.

Det som ligger henne allra varmast om hjärtat, är att ta synskadade patienter till ögonläkaren.

Från Zeiss i Sverige har hon som en gång hade en blind lillebror, fått (läs: gull-bett och blivit bönhörd ..) ett ögonmikroskop värt hur mycket som helst och ögonmikroskopet hamnar, tillsammans med annan medicinsk utrustning, i en container som fraktas med båt från Sverige för att så småningom hamna hos en ögonläkare och många är de synskadade som därefter får hjälp till ett bättre liv.

Ett härochnufönster ...

... från madamen uti Värmland.

Söndag ...

Så är det då dags.
Och återigen tänker jag att ..., å, vilken gåva att få vara född i det här landet, ett land där jag inte riskerar att få ett skott i pannan för att jag lämnar min röst - eller röstar på "fel" parti -.



Som vallokal används det nuvarande församlingshemmet i Eftra.
Sedan en tid tillbaka är huset till salu och jag står och funderar om man kunde driva vandrarhem just där?
Eller pensionat?
Utanför vallokalen står en kvinna och samlar in pengar till Bengt Westerberg Röda Korset.



Behövde man visa legitimation i Malå?
I Österporthallen hände det att någon sa ..."jaha, är det du .., är du ledig idag Elisabet?"
Nu är det andra tider.



En av valförrättarna, han som sitter närmast dörren och ger oss kuverten, visar sig heta Kristoffer med k och han förklarar att detta kan vara såväl första som sista gången jag röstar i just den här lokalen, ja, den är ju till salu.

Medan pv ägnar sig åt röstandet, står jag och småpratar med herr Kristoffer.
Människor kommer och går .., bakom tre gröna skärmar ser jag benen på några kvinnor.



Alldeles utanför församlingshemmet ligger Eftra kyrka som i mina ögon är så underbart vacker!
Och tanken slår mig, att om jag dör och fortfarande bor i Stensjö, är det förmodligen här jag kommer att begravas.


Står man här upppe, har man en bedårande utsikt över dalen.



Från bilradion hörs prat om valet och procent hit och dit.

Ja.

För somliga spelar det nog inte längre någon roll vem som vinner valet.

Allt är förgängligt.


Att förpackningens utseende kan locka till köp, stämmer i alla fall på mig.
Det här tycker jag är ett exempel på just det.

Efter röstandet åker vi till Falkenberg, till Coop Forum, och handlar.

Det visar sig vara en jättestor butik och det blir småprat med en av de tjugofem anställda, en kvinna i min ålder som tycks så rar.

"Hur är det .., ni behöver ingen kassörska ..?" säger jag.

I kassan sitter en annan kvinna i mogen ålder .., kvinnan ler vänligt och jag tänker att ..,"åå, här skulle man nog ...!"



På hemvägen väljer pv att svänga av mot Boberg och vi kommer till Hallarna där Susseån kommer bruuuusande!



"Undrar om det inte att det var här som Gunnar kom paddlande med sin kajak i somras, fast då var det ju mindre vatten där ..?" säger pv.

Sist av allt svänger vi in till bonden och köper ett flak ägg för 45 kronor och ett av dem dråsar i golvet inom loppet av en timme (pv) och nu är röstandet överstökat och i eftermiddag tänker vi fira valet (ja,man kan ju i alla fall fira att man har möjligt att göra sin röst hörd ...) med att gå ut och äta middag i Steninge.

Klockan 17.00 slår vi oss ned vid ett bord i Göstas Café, som numera heter nånting annat.

Nära havet är det i alla fall.

Ajöken, sa fröken.

Söndagmorgon på pensionatet .. blir plommonmarmeladtillverkning (ja, det tar aldrig slut! vi kommer att kunna äta pl.marm-10 i minst ett par års tid ...), härlig frukost med uppvärmda scones .., sigge nilsson som hoppar upp på stolen intill mig och otåligt väntar på sin dagliga ostskiva .., pv som läser GP .., våldsam blåst här utanför .. och snart dags att åka och rösta i Eftras församlinghem, åtta kilometer härifrån.

Dagens fönster ...

... speglar sig i den nytvättade bilens rutor.

Det ni.

Klockan 22.00.


pv som har varit igång hela dagen - och just nu pysslar med pl.marm.-10 -

han börjar tappa farten

ja, han är rentav trött

men ...

hon som har vilat på soffan Ektorp i eftermiddag

den madamen börjar nu piggna till

med kärlekslivet blir det lite si och så

när man är i otakt

Kväller ...

En annan slags fisk, nämligen den som simmade i Turkiet.
Då, i ett annat liv.

Stekt fisk till middag och jag, som inte sovit mer än tre timmar natten mot idag, är förbi av trötthet.

Iklädd anorak och en filt över mig (och ändå är det som arktisk kyla i märg och ben!) ligger jag på soffan Ektorp och tittar förstrött på Kunskapskanalen, ett program om Alhambra, allt medan pv telefonsurrar i evigheters evighet, amen.

Det rister i huset av blåsten.

Mellan varven tittar jag in i lilla gästrummet och känner ett il av glädje över att det blev så bra och över återkomsten av alla mina böcker och bilder.

Det är som om jag - först idag - verkligen har flyttat in.

Från radion hörs nyheter.

I Afghanistan har människor skjutits till döds.., det är Sifo hit och procent dit .., och pv, som har lagt på luren, letar reglar - han knackar på väggen i gästrummet och letar bra fästplats för den fjärde hyllan, ja, tänk, så olika är våra liv, att allt medan vi letar reglar och tittar på Kunskapskanalen, har andra människor - just idag - förlorat livet .., och hos Anna i Sheffield läser jag om påvens välsignelse och att den gör henne varm i hjärtat.

Hullerombullerlivet.

Just så.

Sakta ....

... men ganska så säkert .., tar lilla gästrummet form.

Först målades väggar, tak och lister.

Och nu har tre av fyra hyllplan kommit på plats och hittar vi bara den fjärde konsollen .., så är den biten avklarad.
(På bilden endast två och på de två nedersta hamnar böckerna från Jan och Mian. Och ja, jag ska ställa alla böckerna i fin ordning sen, när allt är klart.)

Persiennen i trä (från Ikea) är precis på gång att sättas upp och sedan återstår bara småsaker.

Några krokar på väggen .., Andrew Wyeth-tavlan ska komma på plats .., jag ska hitta tyg till kuddar och så ska det stora bruna skåpet få flytta till garagets innandöme.

I takt med att bananlådorna töms på böcker hittar jag allt möjligt.



Ja, men titta, där är den lilla naturdagboken som är så ljuvligt illustrerad av Marjolein Bastin, och med dom filuriga texterna översatta av Gun Wanders.

Som jag tyckte om den lilla boken!

Och jag hittar vännen Tomas bok om Figeholm - den tackar jag återigen för, Tomas - och där är Harriet Hjorths "Blomstervandringar" och inte att förglömma Europavägboken med kommentarer i kanten från bilsemestrar i Frankrike och södra Spanien.

Det kommer att bli ett fint litet gästbibliotek det där.



Så här kan en teckning av Marjolein se ut.
Där är ofta många små fåglar.

Och medan jag plockar upp det som kommer från mitt tidigare liv, tänker jag på hur mycket det betyder -åtminstone för mig, men troligen för alla - att i ett nytt hem, ett som sedan länge är inbott, känna igen sin egen personlighet.

Lördag ..

Och det råder närapå storm i landet Halland och hela natten har det känts ungefär som om man har befunnit sig vid relingen på en båt, så våldsamt har det dånat från väster!

Sömnen, den höll sig - trots att jag lockade och pockade - effektivt borta.

Vid fyratiden gav jag upp .., letade fram en bok (tack mian och jan ., det blev en Michael Conelly), tände lampan .,. drog pElle lite närmare mig och började att läsa.

Jag skyller allt på kaffet i gårkväll.

Eller den våldsamma blåsten?

Och på den ännu irlandsgröna gräsmattan ligger drivor med nedblåsta plommon.

Dagens fönster ...

.... kommer från Pershyttan och ni kommer inte att tro era öron när jag säger att det är Ulrika som har varit i farten med fönsterhåven, men så är det.

Hon borde snart få fönsterfångarmedaljen av största storleken.

Upphittat ...

En gammal Svenska Journalen dyker upp när jag letar efter annat.

Och jag står där och bläddrar och smajlar för mig själv.

"Får jag bjuda dig på ett ben ..?"

Ååå, mamma i ett nötskal.

Kvällens tulpan ...

.... till alla partiledare - oavsett färg -, för den ytterst sansade valdebatten ikväll!

Å, jag är evigt glad att jag föddes i Sverige och inte i Afghanistan, där man kan skjutas på fläcken om man är kvinna och går till röstlokalen .., ja, om man är man också .., och där rabiata talibaner bestämmer hur livet ska vara.

Vilket härligt land man lever i!

Vilken frihet vi har!

Och vilken ynnest att rakryggad kunna gå in i en röstlokal och lämna sin röst.

Gud som haver ...

"Och så, när bildörren öppnades, satt han där och riktade sin pistol rakt emot mig", säger den unge mannen som nu är polis.

På kvällen ber hans mamma aftonbön.

Gul och röd och vit och svart .., gör detsamma har han sagt!


Att mångfald berikar, det blir man helt övertygad om när man klickar sig in hos Olga.

I Tensta.

Här.

Födda ...

en liten blogg

närmare bestämt ...

på BB någonstans i Värmland.

Också en insikt ...


Vi är tiotusenåttahundra arbetssökande i landet Halland.

Man kanske skulle ta tåget till Göteborg nästa vecka?

Och så ett ....

.... lördagsfönster från Grythyttan.

Ulrika höll i fönsterhåven.


Ps. Jag ser att Vän av ordning ... (jo, jo, det vet man nog vem det är - en mig närstående herre -) har meddelat att man måste följa fönsterlagen som säger att rätt fönster ska vara inne på rätt dag.
Men nu är det ju så att jag gör som jag vill .., och om lördagsfönstret kommer på en fredag, så får man ta det som en bonus. Så det så. I morgon kommer kanske ett fredagsfönster. Man vet aldrig. Ds.

Ni som tittade på ...

Och pv:s brorsdotter Kajsa, hon kunde ju spela duett-dragspel med mannen till höger.

... dom där schangdobla och ytterst sångglada herrarna från Rumänien, ja, igår alltså, ni såg kanske hur fylld kyrkan var.

Det som slog mig var att ingen tycktes ryckas med i sången!

Själv kunde jag omöjligen sitta stilla .,. det spratt i hela kroppen, jag längtade efter att dansa!

Idag hittar jag damkören i samma församling.
(Nej, när jag tittar noga ser jag att där är några män med också!)

Nu är det ingen inspelning med publik minsann, nä, den här kören får sjunga för sig själva.

Och även om det är uschlig kvalitet på filmen, så blir jag ändå glad.

Och jag tänker att om jag någon gång gifter mig eller ska fira stort kalas, då skulle jag gärna vilja kontakta den där församlingen och fråga om dom inte har lust att uppträda på den festen?

Vilken glädje det skulle bli!

I alla fall för mig.