Men snart är det klart ...

Åja, det tar sig!

Tänk nu bort det gula på altanen, där ska bli vitt trätak.

Och inga böcker har kommit på plats.

Och ingen klämlampa längst till vänster, så där så man kan ligga och läsa en härlig bok även åt andra hållet i soffan.

Men ska där inte vara någon gardin?

Egentligen är jag ingen vän av gardiner, så nja, jag vet inte.

Kanske på ömse sidor om fönstret bakom soffan?

Dom korsettfärgade lampskärmarna tillhörande "kristallkronan" (som inte är kristall, utan slipat glas), ska bytas ut mot annan färg.

Och har jag inga ord för hur glad jag är över hur det blir .., så gäller det även hur tacksam jag är mot pv!

Detta att få känna att man sätter prägel på sitt boende, det betyder hur mycket som helst!

Att man inte bara är en hyresgäst som flyttar in.

Liiite måste den kapas ...

Det finns nästan inga ord för hur lycklig och förväntansfull jag är över hyllorna vid fönstret.

Jo, så är det.

Den längsta, den som går från vägg till vägg, ska nu sättas på plats.

Ååå, någon millimeter för lång är den!

Nu hör jag pv slipa kortsidan .., snart ska den på plats!

(Det gula som skymtar i taket utanför fönstret, på altanen, är rockwool. Där ska det - vad det lider - bli ett stort varmbonat vardagsrum.)

Lördagmorgon ...

Den allra första semesterdagen.

Jag bakar scones och fixar frukost .., pv tar båten och vittjar nätet, fast allt i omvänd ordning.



Vid åttatiden kommer han hem igen, nöjd och belåten.

Tre makrillar, några flundror, en tunga, några krabbor och minst två slemmiga brännmaneter .., allt detta har fastnat i nätet.

Stor glädje!

Nu vankas fisk till middag!

Med posten ....

... kommer ett hjärtevärmarpaket!

En inte alldeles purfärsk bok, skriven av "Lappmarksdoktorn" Einar Wallquist.

Handstilen på kortet som följer med, är mer än bekant.

Den tillhör Solbritt Hansson - denna underbart rara och omtänksamma kvinna - kund i affären i Ystad!


Och med ljuvliga teckningar av författaren ....



På sista sidan sitter detta.

Den här boken (ja, inte denna, den här är utgallrad från biblioteket i Glemminge) fanns i mitt barndomshem och nu ska jag läsa den om igen.

U n d e r b a r t!

Tack du snälla, rara Solveig!!

Önskerubriken ....

Ja, den där när ni berättade vad ni skulle vilja arbeta med, om ni finge välja fritt.

Nu har hemifrån-Ingela sagt sitt.

Här kan ni få en ledtråd.

Och om hon vann 1 miljon kronor?

Ja, då skulle detta hända.

Ett lördagsfönster från ...

... jo, från Portugal!

Vilken rikedom med fönster som kommer susande överallt ifrån!

Tack till Anna som fick så många fönster i håven.

Det här är det första.

Flera brev från Nelly ...

"Hej igen!

Det var ganska kul att skriva brev, så jag skickar ett till, så får ni se hur härligt vi har det, Bosse och jag själv.

Här ligger vi i soffan, ja, det är så att Bosse är på kollo hos oss i helgen.

Å, så snygg han är!

Men vet ni, att mattes mamma - hon som bloggar ihjäl sig nästan -, hon tycker att Bosse är .., ja, i alla fall inte särskilt snygg.

Det tycker jag är trist.

På kvällarna hoppar Bosse och jag upp i soffan och sover nära varandra.

När jag var liten valp och nyss hade kommit till matte och husse, då fick jag a b s o l u t inte vara i soffan.

Efter någon vecka, då sa matte att jag FICK hoppa upp i soffan, för hon tyckte det var så jobbigt att jämt sitta på golvet.

Ibland får jag följa henne till stallet, till Taurus, hästen..
Om ni tror att jag är rädd för hästar, så har ni fel.

Jag brukar skälla om dom stampar och har sig i spiltan.
Det är häftigt.
Faktiskt tror jag att dom är lite rädda för mig.

Här, där vi bor, finns massor av katter.

Matte säger att jag absolut inte får jaga dem, men det gör jag ändå.

Hälsningar från Nelly."

Nio dagar i frihet ...

Det är nog arton år sedan jag senast hade så få semesterdagar, men så är det ju när man har sagt upp sig och därefter vandrat i Utanförskapet under sex månader, då får man vara tacksam för dessa nio dagar och så ytterligare sju dagar om några veckor.

Ja, egentligen är det sju dagar nu också, men jag räknar in lördag och söndag så känns det bättre.

Lite längre.

Fortfarande är hostan eländig, men det ska nog fixa sig.

I morgon blir det - hopefully - montering av fönsterbokhylleskivorna, vilka nu är målade såväl första som andra varvet och nu återstår att hitta en fin liten lampa, kanske en klämlampa eller nåt sånt .., och det ska bli fint, det har jag lovat mig själv.

Och pv.

Han har susat iväg med båten för att lägga ut det nya nätet med större maskor.

Om fem dagar kommer den rare Gunnar från Jämtland på besök.

Och om tolv timmar ska ni få se vad som kom med posten idag.

Ett hjärtevärmarpaket från Ystad.

På väg till jobbet ...

... passerar jag alltid en hästhage.

Där finns ett sto och hennes föl, samt ytterligare ett sto.

Alltid, alltid håller dom vuxna sig runt det lilla fölet!

Imorse när jag kom körande, upptäckte jag att fölet och stoet som inte är mamman, låg och sov i gröngräset.

Åååå, som den stora snarrrrrkkkade!



Och fast jag körde in på sidovägen, parkerade och gick mot stängslet, fortsatte den stora att snarka och sova, ja, först efter en stund tittade hon upp, så där förfärligt yrvaket.

Så där som tänkte hon ..."oj då, vad är det nu som står på ...?"


På andra sidan vägen .., såg det ut så här.


Allt detta gjorde att solen började stråla, fastän det var mulet ute.

I hjärtat blev det varmt!

Så här är det ...

Jag fullkomligt ä l s k a r P1.

Och när jag - den här sista arbetsdagsmorgonen före semestern - (och första natten utan hosta!) ligger i sängen och lyssnar lite förstrött på morgonsändningen och till reportaget som handlar om myndigheter som går på semester och vad det kan ställa till med .., då tänker jag att ååå, vilket bra reportage!

Omväxlande .., ja, helt enkelt bra gjort!

Reportern heter Mikael Sjödell.

Rubriken är "Myndigheter på autoreply drabbar enskilda."

Dagens fönster ...

"Hej Elisabet!

Här kommer ett fönster från Nora i juni-11.

Idag (läs: igår torsdag ..) har vi Ystad i regn därför kan man sitta lite framför datorn.

Ha det gott.

Kram från fru Grå."


//Fru Grå var kund i affären där jag arbetade i Ystad och en sååå rar och trevlig kund, dessutom! Tack, tack, säger jag.

Igår ett tågfönster från Asien .., idag ett från Nora i Västmanland .., och i morgon: ett från Portugal! Vilka underbara bloggvänner ni ändå är!

Dagens fönster ...

... kommer från Portugal!

Tack Anna!

Och lite musik därifrån kanske skulle smaka ...?

//Bilden från annannan var inte fullt så färgstark, men jag tog mig friheten att klicka på en knapp i redigeringsprogrammet .., bara för att det var så .., ja, roligt.

Och för att dessa fönster blev som utropstecken!

Nelly hjärta Bosse är SANT ...

"Hej, det är jag, Nelly som skriver!

Vad tycker ni om min fästman, det är han som ligger här intill mig?

Visst är han snygg?

Han heter Bosse, bara så ni vet och jag tycker att han är så manlig!

Hälsningar från er vän, Nelly."

Får jag lov att presentera ....

Kajsa (brorsdotter till pv ...) och pojkvännen Emil brukar sjunga och spela på äldreboenden och andra ställen.

Ja, här kan man se var dom har hållit hus.

Fast just idag är hon här på besök.

Det kommer väl västerifrån ...

... för det tycks alla lågtryck göra och det första som händer är att lågtrycket passerar Halland och där lättar på bördan i form av hällregn ..., och när jag ska köra hem blåser det dessutom omåttligt friska vindar, nästan så att man vinglar omkull!

Den regncape som snälla svägerskan förärade mig, den fick sannerligen göra tjänst på hemvägen.

Och nu har det gula huset fått tillökning i form av en pv:s dotter Hilda och hans brorsdotter Kajsa och i skrivande stund är dotter och pappa på väg till Halmstad för att hämta upp Hildas pojkvän Patrik och här har spelats dragspel (Kajsa) och lite piano (Kajsa) och gitarr (pv) och nu ligger denna musikaliska madame (hon som minsann hade bättre tid än sin farbror på Vansbrosimmet .., ajajaj, vad det ska irritera honom ...) och läser Svensk Damtidning, allt medan jag nästan hostar ihjäl mig.

Nån slags jazz från cd-spelaren.

Och en enda arbetsdag återstår, sedan är det semester.

Nio dagars ledighet.

Halleluja.

Dagens fönster ...

"Hej Elisabet!

Jag skickar en bild av ett tågfönster igen.

Förra gången var det två flickor, och bilden var tagen inifrån.

Detta foto är taget mitt på Bron över floden Kwai men vagnen är litet modernare än förra gången.

Hälsningar Guy."



Hur många av oss har inte sett filmen om just bron över floden Kwai?

Och hur många av oss minns inte musiken?

Det är den som ljuder på filmen här ovanför.

Sånt som går i arv ...

Sportintresset är genuint i släkten.

Här läser Emil sportsidorna.

En vill åka på modemässa ....

... den andre lyssna till opera.

Två nya kommentarer på önskerubriken "Om jag vann 1 miljon på Lotto ...".

Så länge jag kan minnas ...

.. har jag tyckt om den här sortens bokhyllor.

Enkla. Bara skivor vilandes på konsoller.

Hemma i Malå hade vi bokhyllan Ivar från Ikea - högt älskad - och den fungerade även som rumsavdelare, med böcker från två håll, vilket var perfekt!

I Ystad bad jag exet att bygga just såna som på bilden och så blev det .., utrymmet under den branta trappan blev bokhylleplats .., och likadant till höger om altandörren.

Som ensamseglare i en liten 1:a, fick jag i present av den lurvige från Helsingborg hyllorna som ni ser på bilden.

Precis vad jag önskade mig!

Och nu, med nymålade väggar i vardagsrummet (inga blommor längre), föreslog jag att vi, i stället för blomsterbräda, skulle göra en lååång bokhylla som löper från vägg till vägg och även då blir blombräda - om man nu vill ha det så -.

Och så kortare hyllplan på ömse sidor om fönstret, alltså ovanför den långa.

Så blev det!

Och nu kommer vi till det väsentliga: i eftermiddag skulle vi köpa hyllkonsoller i trä.

Hör här: på K-Rauta kostade en konsoll 46:95.

På Beijer bygg 69:00!

En skillnad på tjugotvå kronor per konsoll för e x a k t samma vara (från samma företag!).

Ibland lönar det sig att jämföra.

Brandmannen från Umeå ...

På det gamla jobbet diskuterade vi en dag detta med kryssningar.

Ni vet, Åland och Finland.

Tallin.

Sånt.


Och fast man sitter bakom kassadisken och inte alls befinner sig på en båt, kan man få inviter.
Äldre herre - vars fästmö just har lämnat affären med varorna - överräcker försiktigt ett kvitto till kassörskan. Först en stund senare tittar den senare på kvittot.
Och h ä p n a r.
Någon e-postadress får inte den trånsjuke mannen.
Detta hände i Ystad, för femton kilo sedan.

Jag sa att jag inte trodde den mannen var uppfunnen som - om han blev aningen påverkad av starkvaror - skulle stå emot en vacker kvinna som uppmuntrade lite lagom och om han samtidigt visste att hustrun/sambon/fästmön inte skulle få vetskap om nu något hände.

(Nåja, det omvända händer säkerligen också).

Alla sade emot mig.

Nåja, en eller annan man av en annan sort finns kanske, men i stort sett så .., jo, det tror jag.

Nu råkar jag lyssna till P1:s Tendens där det handlar om just kryssningar och där vittnar ett sällskap kvinnor om hur gifta män blir när dom kommer ombord på en båt som stävat långt utanför Äktenskapets Trygga Hamn.

Det var där den där brandmannen från Västerbotten kom in i bilden.

Jo, jo .,. tänker jag.

Här är programmet.