Det finns nästan inga ord för hur lycklig och förväntansfull jag är över hyllorna vid fönstret.
Jo, så är det.
Den längsta, den som går från vägg till vägg, ska nu sättas på plats.
Ååå, någon millimeter för lång är den!
Nu hör jag pv slipa kortsidan .., snart ska den på plats!
(Det gula som skymtar i taket utanför fönstret, på altanen, är rockwool. Där ska det - vad det lider - bli ett stort varmbonat vardagsrum.)
4 kommentarer:
Å vad fint det blir!!
Ulrika: ja, jag tror verkligen att det blir bra! Ju äldre jag blir, desto mer förstår jag att jag vill hålla ihop rum på nåt sätt. Det gör den här hyllan.
Jag ser fram emot det färdiga resultatet - tycker det verkar vara en ypperlig idé!wheclent
Jag ser verkligen framemot påhälsning i det "gula huset"...
Skicka en kommentar