... blir det massage på jobbet.
En gång per månad får vi subventionerad massage av en vänlig herre på 46 år och jag har tackat nej hittills, mest för att jag helt enkelt är för blyg .., ja, så illa är det, men jag har ingen lust att ligga halvnaken inför en totalt främmande man (kanske om jag hade varit väldigt stilig i kroppen ...), men så frågar jag om han kan tänka sig att massera mina ben och det kan han och då ..., då tackar jag "ja".
"Men inte masserar han väl bara benen ..?" säger en av arbetskamraterna och jag säger att det kan väl inte spela någon roll för honom och det gör det inte heller.
"Tvärtom, det är rätt skönt med omväxling, det blir mest ryggar", förklarar massören.
Jag får ligga på mage på en smal brits och så knådar han lår och vader och hittar diverse små knutor, allt medan vi pratar om crossfit, om cykling (bra för knäproteser), om klimatet människor emellan när det gäller Halmstad - Falkenberg (vi är eniga om att det är ett mjukare klimat i Falkenberg) .., vi pratar om korsbandsoperationer, om London och trappor och att det känns som höst.
Efteråt blir det småsurr med arbetskamraten som strååålar av glädje; ty det verkar som om hon och maken nu har blivit med hus och hon är så överlycklig så det ser ut som om hon skulle gå i bitar!
Och sen kör jag hemåt och vid Backalyckan ser det ut så här på himlen och det blåser friska vindar!
Jag tar harry på promenad, träffar några av grannarna som bor närmast havet till och får veta att deras granne har dött - "du vet säkert vem det är ...?" säger dom och jag känner igen namnet, men kan inte frammana bilden av mannen.
Länge står vi där nere på vägen och vardagspratar.
Mest om dialekter .., om Skåne och Halland och att det numera tycks blåsa så våldsamt.
Och så berättar frun att natten mot idag, det var vid fyratiden i morse, var det som ett pärlband av ljus ute på havet.
"Det var fiskebåtar som låg på rad .., du skulle ha sett så läckert det var!" säger hon leende.
Sen går jag hemåt, hämtar DN från postlådan, konstaterar att min I-phone redan har återvänt från lagning och nu ska jag lägga mig raklång på soffan Ektorp och bara n j u t a av ledig dag.
Av t r e lediga mitt-i-veckan-dagar.
Blodtrycksmedicinen har jag skippat i väntan på den nya.
Det tycks gå bra det med.