DBIV för Ulrika från Västmanland ...

Ord är överflödiga .., tycker Ulrika om det som var förra veckans bästa.

Och det stämmer nog.

Kommer ni ihåg ....

... pv:s morbror, Gösta Pehrson, som vid åttio års ålder har skaffat sig en dator.

Idag hade jag följande rader i min inkorg: " hej prov med email pågår "

Å, vad jag tycker om honom!

DBIV för Barbro i Uppsala ....

Hej Elisabet

Resan till Chania,Agi Apostoli var det bästa efter denna sommar med sjukdom och elände.
Nu har jag hämtat krafter med sol och bad, ljuvliga varma kvällar.God mat.
Ett väldigt fint hotell med god service och trevlig personal.

Då vi varit där tre ggr tidigare så känner de igen oss och det känns bra.
Damen i lilla affären blev så glad över att se oss att jag blev rörd.

Ska man ta ut något riktigt bra så var det aldeles otroligt skönt att ta ett fisk-SPA, fötterna blev så mjuka och fina.

Hoppas allt är med hos dig i landet Halland
Ha det så gott
Barbro i Uppsala

DBIV för Eva från Tyresö ...

Teckning: Eva H.

 

Det bästa var att den syriska familjen som kommit efter en förfärlig flykt undan kriget

fick en barnvagn och flera kassar kläder till barnen från BVC sköterskan (min dotter)

 

De bodde i en liten  lägenhet 15 personer ihop med släkten.

Den chockade familj som kommit på lastbil och båt och hade fått kasta sitt bagage i sjön--

hade ingenting. Men babyn hade fötts sedan de kom in i Sverige i alla fall.

 

Gissa om de blev glada när de fick leksaker och lite kläder!!!Och en barnvagn!

 

Jag njöt också när jag hörde hur det var....

 

På måndag skulle den senast anlända familjen till Flen där man orkar ta emot flyktingar.....

 

Eva i Tyresö

Minns ni Hasse i Ö-vik ...?

Bilden är klickbar ...

Jo, ni som varit med på bloggen under många år, ni kommer nog ihåg Hasse med alla fina bilder - ofta från fjällen -!

Likt gubben i lådan har denne eminente fotograf tjoppat upp från ingenstans och skickar några bilder.
Jag tror att den här har visats tidigare, men den är så vacker, så den får gärna vara med en gång till.

Tack Hasse!

DBIV för Kerstin Hedgren i Skåne ...

"Det här var bäst i veckan som gick ...", skriver Kerstin kortfattat och mer behöver väl inte sägas.

Fyraårskalas för lilla tösen med världens lockigaste hår och i profil såååå lik sin mormor, så något DNA-test behövs inte för att konstatera släktskapet!


/ Först ut med veckans DBIV var den här madamen ...

Dagens fönster ...

... finns vid den charmiga butiken vid Särdals Kvarn, inte långt från Haverdal.

Och så lite blomster ...

Hade detta varit för tio år sedan, eller kanske bara fem, så hade jag väl skrivit att ååå, titta, här är mormors hjärtegull som uppvaktas med blombukett, ja, nu när det har gått så bra i fotbollen.

Den som uppvaktar är en ledare för Bollstanäs BK.

Men sånt, det där med hjärtegullandet, skulle Emma förstås tycka vore urtöntigt .., (jag tror inte att hon läser mormors blogg, men tänk om ...!), alltså skriver jag bara så här: "Emma får blommor. Jodå, det har gått bra när det gäller bollsparkandet."

Och så säger jag som jag brukar när vi telefonpratas (vilket inte är alltför ofta numera .., hon är svårflirtad när det gäller sånt ...): I love You och det alldeles oavsett hur duktig du är i fotboll eller nånting annat!

I love You för att du är just den du är .., snäll, klok, go och rar och ett himla trevligt ressällskap!

DBIV .....

Tänk, vad veckorna susar iväg .., nyss dragning och så ny sväng igen!

Vill ni vara med?

I vanliga fall brukar Eva från Tyresö vara först på plan, sen ellem och Anne i Mantorp .., men se nu var en skånska i Portugal snabbast i starten!

Den som känner för att dela med sig att sitt bästa från förra veckan .., ett ögonblick av glädje eller värme .., vad som helst - stort eller smått - ååå, ni är så välkomna med era bidrag och nästa dragning ska inte dröja så länge, men jag har jobbat sex av veckans sju dagar och fortsätter med två till, innan det blir onsdag och en helt fri dag!

Och ni vet ju hur det är .., gärna bild till, om ni har.

Adressen: bisse151@gmail.com.

Det här var nånting som gjorde mig glad förra veckan: brevet från Eva i Tyresö.

Och underbare Gösta som "skulle skriva och tacka alla Elisabets bloggvänner" .., sa han.

Tanken på mamma som gjorde mig så varm ....

Nu kan ni sätta igång och fundera, alla rara bloggvänner!

DBIV för madamen i Portugal ...

Hej,

Får man skicka så här redan innan det utlysts?

Jag låter det få bli hela helgen - får jag det?
(Svar från E: ååå, så glad jag blir när ni hakar på, utan att jag ens pipit om det!)

Den var tre dagar, för det var helgdag i fredags. Och jag kände redan då att jag skulle komma i kapp mig själv den här helgen. Inte bara själsligen utan också rent praktiskt.

Nu, mer än 20 månader sedan vi flyttade in, är det Helt och Hållet Ordning i Stora Rummet.
Det är också på väg att bli ordning på mitt arbetsrum, en hel del har höststädats i trädgården och smultronfröer är sådda.

Dessutom har jag repat upp en hel koftärm som inte blev bra och stickat en tredjedel igen, nu rätt.

Alltihop är som att ha tagit en lång promenad vid havet fast jag inte har gjort just det.

Hälsningar
annannan

Bakom kassan ...

Den här veckan blev det jobb under sex av sju dagar och så fortsätter det med måndag och tisdag.
Resultatet är stela ben och fötter och ett knä som värker mest hela nätterna.
Frånsett idag, så har jag tillbringat massor med tid i mejerikylen och det är tungt med alla lyft av röda och blå backar med femton liter i vardera.
Plus allt det andra, förstås.
Men idag tog rara Josefine det mesta på golvet .., kollade datum (ni anar inte vilken tid sånt tar!), hela kaffegången och allt godis hann hon med och jag tog kassan och senare bröd och mejeri, ja, frukten också.
Och så hann jag med att skriva en inköpslista.
Senare under kvällen skulle pv ringa och påminna om ströbröd till fisken som skulle paneras.

Fortfarande beställer jag frimärken, gröna påsar och sånt som hör posten till.
Dom här utrikesmärkena (som givetvis går att använda inrikes också) är bara så totalt underbara och jag skyller på alla stickinlägg hos Ulrika .., man blir väl påverkad till slut?


Fina (eller mer som charmiga) är även hönsfrimärkena, men se, det finns många som tycker att dom är "barnsliga" och på inga villkor vill dom köpa såna.
Särskilt mogna män tycker så.

Och dom här är väl helt ljuvliga ..!
Såna här vackra frimärken brukar jag sätta på brev som ska utrikes ..

I frimärkslådan ...., en hälsning till arbetskamraterna.
Det gäller rymdmärkena.

Värst av alla frimärken är nån slags rymdhistoriemärken, som dessutom är trekantiga och rent anskrämliga, eller kanske mest: krångliga att dela.
Ingen, inte en enda människa väljer såna häften, så nu har jag gett mig sjutton på att vi ska bli av med dem.
Vi får helt enkelt ta såna när kunder väljer att skicka REK som ju kostar 60 kronor.
Härligt, då blir vi av med dem!

Och nu är klockan snart halv elva och jag sitter här och väntar på SVT 1 och brittiska dokumentären Akuten.

Söndagspromenad ...

Arbetar man nästan enbart kvällar, så blir det inte mycket tillsammanstid och frånsett förra helgens utflykt till Ugglarp, så var det länge sedan vi tog oss samman och strosade nere vid havet; ja, här alltså.

Så det gör vi nu .., nu när jag inte börjar arbeta förrän klockan två.

Och harry blir  ö v e r l y c k l i g  för att vi är två .., ååå, så han springer och skuttar .., och ideligen kommer han fram till mig, så där som för att försäkra sig att det verkligen är möjligt .., ååå, både husse och matte är med!

Om man bor nära havet, då vet man att det blåser nästan jämt .., och idag mer än vanligt.
Stranden är nästan bortsopad ..!

Nån slags sandgrafitti, kanske.

Titta .., nästan helt översköljd är stranden där vi sommartid lätt tar oss ut till lilla klippön.
Och massor med tång har flutit i land, tillsammans med plastkorkar, rep, en rosa ballong .., och en tom chipspåse.

Här och var syns ännu rosafärgad trift .., och så dom här skönheterna.
Baldersbrå, kanske?
Ja, bäst att inte mopsa sig, då kommer Bert och rättar ,-)

Längst söderut på stranden, just innan fårstängslet, finns en liten fiskarbod och en grön plastbåt - den minsta båt jag har sett nästan; den heter Judit -och här är rälsen där Judit och hennes skeppare kan ta sig ut till havs.

Skummet yr!!

Och här och där har snäckor blåst i land.

Uppe på sluttningen ligger en gul sommarstuga, inte alls stor, och den tillhör Fabrikör Johansson.
Tanken var att han skulle riva stugan och bygga nytt, men så blev där inget byggnadslov och stugan är nu i samma skick som tidigare.

Priset?

"Omkring sju miljoner ..", säger pv.

Nästan hemma igen.
Hör ni hur den lilla bäcken porlar ...?

Och harry har sprungit hit och dit och hukat under vindpinade enbuskage - det doftar förstås kanin - .., och mellan varven gömmer vi oss och han kommer i raketfart och blir så glad, så glad!

Innan vi är hemma, hänger tungan rätt långt mot marken.
Ja, harrys tunga, alltså.

Morgonljud ...

Rödhakeknäppande från eken utanför sängkammarfönstret ..., Beatles på vinyl från grammofonen ..., och baconfräsandet från stekpannan.

Intill mig i sängen ligger pElle och heshostar.

Dagens fönster ...

... kommer från Järnboås .., där har Ulrika varit på promenad och då passat på med håven.

Fler bilder därifrån hittar ni här.

Brief encounter ...

... heter filmen från 1946, med Celia Johnson och Trevor Howard i huvudrollerna.
(Svensk titel: Kort möte).

Av en slump hyrde jag den på biblioteket .., tyckte väl att Noel Coward (som fanns med där bland texten) lät lovande och kanske var det omslaget också?

Ikväll har vi tittat på den.

Och jag säger bara en sak: vilken magnifik skådespelerska denna Celia Johnson var!!

Född 1908 .., död 1982 (hon spelade bridge med några goda vänner, drabbades av en stroke och dog några timmar senare).

Filmen var så  annorlunda .., vi satt och tittade på den pv och jag själv och sa ideligen "men ååå, så bra hon är!"

Vad den handlar om?

Jo, en förortshemmafru som under ett cafébesök råkar träffa en för henne helt okänd man - spelad av Trevor Howard - och hur hennes tillvaro i ett slag förändras. Det är kvinnan som berättar i filmen, den spelas upp baklänges och är inte så förutsägbar ..., helt förstummade var vi över denna Celia Johnsons skådespeleri!

Celia Johnson var gift med Peter Fleming, för övrigt bror till Ian Fleming.

Igenkänning ...

Mannen som ska returnera ett paket är väl i dryga sextioårsåldern och jag frågar om han är norrifrån .., han har en sån där lugn och stillsam hemifrånröst, men nej, det är han inte.

"Men nu vet jag vem du är ...", säger han leende.

Det visar sig att han är gift med min f.d. svärmors syster, Annika .., och henne har jag inte träffat på säkert trettio år, men jag vet att dom har lämnat Göteborg och flyttat till Steninge och mannen säger att Annika sitter i bilen, så jag följer honom ut på parkeringen och där står hon och ser ut som en yngre kopia av den kvinna som varit min svärmor i evigheters evighet, i alla fall i trettiofyra år ..., och jag blir så innerligt glad och varm av den där kramen som kommer ...., och lite småprat blir det förstås och vi säger att vi måste träffas och dricka kaffe nån gång.

Förutom min syster i Hörby, så är släkten spridd för vinden och två av barnen bor i Sthlms-trakten och sonen i Malmö, ja, jag känner jag mig ofta som ett ..., rö i vinden bara .., och varje tecken på att Höra Samman - till nästan vilket pris som helst - fyller mig med sådan otrolig glädje!
Det där fyrtioårskalaset hos äldsta dottern, då vi var samlade allihopa, det var nästan det bästa jag har varit med om.

Och den känslan, höra-samman-känslan (fast man knappt har träffats) ., den kände jag just då, där ute på parkeringen utanför Hemköp.

Sen kom jag hem vid halv nio och bjöds på ostgratinerad kassler i nån slags lite hetare sås och nu ska jag sträääcka ut benen och titta på film, allt medan pv lagar en innerslang till cykeln.

Bilden visar hur det såg ut hos mina barns farmor.
Hon hette Eva, född Lindberg, var född och uppvuxen i Gargnäs i Västerbotten och var en reslig kvinna som inte hymlade.
Hos henne rådde minsann Ordning & Reda, precis som hos grannen Bengtsson.

Eva, Agnetha och ni andra ...

Eva på Frösön har väntat länge på att få vinna .., och igårkväll hände det!
Grattis Eva!

Boken som jag läste flitigt ...

Förstapriset är en alamanacka med motiv från Elsa Beskows "Tomtebobarnen", en bok som lästes flitigt i min barndom och ååå, så jag tyckte synd om lilltösen på bilden, ja, när det var dags att börja skola hos Fröken Uggla (eller herr) och oron för hur det skulle gå.

I Skelleftehamn bor Agnetha och det här är nog hennes andra disktrasevinst ,-)
En liten gratisreflex från jobbet följer med också, så du inte blir påkörd där uppe i västerbottensmörkret.

Och här ligger ni andra och rutschar omkring i träskålen.

Nå, men vad var det ni berättade om nu ...?

Jo, Anne i Mantorp hade varit på bio tillsammans med sin familj och sett filmen Modig .., Kerstin i Skåne vittnade om glädjen i några telefonsamtal med döttrarna .., Ulrika hade varit på världens bästa bröllop i trakten av Alingsås .., Eva från Tyresö hade hittat svamp i dikesrenen .., Cecilia N gladdes åt att hon hade gjort maken sällskap i skogen .., annannan hade varit på konsert i Casa de Música och där råkat hamna intill en yogabekant (men nu var det inte yogabekantingen som var veckans bästa), ja, annannan hade faktiskt svårt att välja bland veckans bästa ..., Turtlan och hennes M hade i alla fall åkt på sommarens sista båttur och ätit pytt-i.-panna med ägg .., mossfolk berättade om en skogstur med maken och hunden Cosmos och där hade det blivit varm choklad ..., och ellem hade plockat tranbär ...

Foto: ellem

... och skrev om "det var som små, röda pärlor i mossan!" ..., Agnetha hade lämnat Skellefteå och åkt söderut, till Obbola utanför Umeå, där hon träffat sina barnbarn .., och Eva på Frösön, hon hade investerat i nya kängor som minsann skulle underlätta alla promenader, ja, nu skulle det bli andra bullar av! .., och Ann i Göteborg, hon hade begivit sig till Helsingborg - på en nätverksträff - och hennes inlägg bubblar av all god mat .., det är Janssons Frestelse och Gammeldansk och det är kalvlever Anglais och så ett besök hos Tant Thea och alla vackra garner!

Själv hade jag, tillsammans med pv och harry, åkt fem kilometer norrut, till stranden i Ugglarp och helt ljuvligt var det och t ä n k, det regnade inte på hela tiden!

Tack snälla för att ni delar med er!!

Dagens fönster ...

... finns i landet Halland och inte långt ifrån det gula huset på kullen.

Och ser jag inte fel, är nog glaset i fönstret handblåst .., sååå vackert!

En film med handling ...

Det var nog Mian eller Cecilia N som en gång kommenterade att jag tagit en film med handling (det var väl den där broöppningen) och kommentaren var nog aningen ironisk ..., men se nu .., nu har jag hittat en film som verkligen har en handling som heter duga!

Varsågoda!



 Här har filmfotografen, Stefan Nilsson, (nej, vi är nog inte släkt) varit i farten igen!

Men man måste säga att han är duktig! 

Och här är vinnarna ....

Det blev likadant den här gången, att batteriet visade sig vara på upphällningen.

Nu förstår jag varför: med den gamla kameran tog jag mest bara bilder i minsta formatet, det gör jag inte numera .., och då tar batteriet förstås slut betydligt fortare?

Nåja, vi hann få fram såväl förstapris, - som tröstprisvinnare.

Stort grattis till er båda!