Dagens fönster ...

... finns i övergivet hus på Svanvägen, inte långt härifrån.

Röd dag ...

1. Båtupptagning, den som har legat i hela vintern - och klarat sig med äran i behåll -.
Nu har botten rengjorts och just nu är pv i färd med att måla den.

2. Sen blir det middag hos Eva i Tyresö, men just nu i Haverdal .., och hennes Långe Man.
Han har ont i axeln, ja, är rent av justerad .., så det är två lite skröpliga typer som sitter i soffan.
Eva bjuder på himmelskt god kycklinggryta (jag ska be om receptet) och en annorlunda dessert och gott rosévin får vi också (sydafrikanskt) och vi hinner surra om allt möjligt.
T.ex om ord med jättemånga konsonater. VÄRLDSSCHLAGER är ett och PUNSCHSKVÄTT ett annat. Det var Långe Mannen som kom ihåg att en lärare på KTH i Sthlm berättat det för honom, då, för evigheter sedan.
Mitt emot mig, ständigt kisande, sitter fine pv.

3. En liten ekorre dyker upp och får kalasa på valnötskärnor och några brödbitar. Lite luggsliten är den .., tofsen på ena örat är borta och ena foten är lite skamfilad.

4. Eva matar småfåglar som flyger fram och åter och ber om mera mat, mera mat!
En diskussion uppstår huruvida det är pilfinkar eller gråsparvar och det visar sig att jag har fel.
Jaha, det var ju mindre lustigt.
Fågelboken är jättefin, med illustrationer av Lars Jonsson.

Sen åker vi hemåt, men handlar lite i affären i Haverdal.
Åååå, där är mängder med kunder - såväl i köerna vid kassorna - som utanför, på väg in .., och det är bara tio minuter tills affären ska stänga, så jag ber pv att hjälpa mig och så drar vi nästan allt som står utanför entrén, så Carina och Lina kommer sig hem någorlunda i tid.

Om jag säger som så .., så kändes det skönt att få åka hemåt.

På kvällen ....

... tar vi en åt-andra-hållet-runda med harry och det är så ofattbart vackert ute och precis som min syster en gång sa ..."men, det är ju hundratals olika gröna nyanser om våren!"  och ormbunkarna är som pricken över i ..., tänk, om man skulle få order av någon att göra så fint i skogen, aldrig hade man väl lyckats få det sååå vackert?!

Elsa skymtar bara som en vit skugga ...

Sen svänger vi in på Svanvägen och där, i ett rött Emil-i-Lönnebergahus bor Elsa och Alice, en dalmatiner och en labrador som är harrys bästa kompisar .., och glädjen vet liksom inga gränser när dom upptäcker den där mörke kavaljeren .., och så dyker husse och matte upp och säger "men kom in och ta ett glas vin med oss!" och harry hoppar lätt som en plätt över grinden och så blir det full syra i ungefär en och en halv timme, mest med Elsa som hela tiden viftar på svansen och är så glad över lekkompisen.

"Ja, men kom in och  ....!" säger Tina.

 

Och medan vi sitter vid ett avlångt trädgårdsbord och pratar om allt och inget (mest gemensamma bekanta för pv och värdparet, vars tre barn för övrigt har haft pv som lärare i skolan ), tar Alice igen sig .., för se labbar orkar inte springa och skutta hur länge som helst, inte när man är en mogen och något rultig dam i alla fall. (Tro mig, jag vet ...).

I källaren har hundarnas matte ett syrum som hon visar upp. 

Jag trodde inte mina ögon!! 

Där fanns säkert hundratals stickade alster som ska säljas vid julmarknaden - pippitröjor, jordgubbsmössor, virkade Converse-skor modell pyttesmå .., där fanns de allra finaste barnklänningar .., väskor, ja, det tog liksom aldrig slut! 

Ja, det blev en trivsam sommarkväll.

Sen blir det natt och jag drömmer att min sjukskrivningstid är över och när jag kommer till kassan har alla tangenterna bytts ut och jag kan ingenting. 

Det är inte klokt så styrd jag är av mitt jobb!

Dagens fönster ...

... finns på Åbergs Trädgård i Ystad och dit tänker jag mig i helgen.

Åååå, så jag längtar!

Det bästa för Anna-Lena i Tumba ...

Jamen det bästa var ju såklart en barnvaktshelg med två av barnbarnen som innehöll bus och bad.
På bilden är en rackarunge fascinerad av en annan - Ludde och Emil.

Kram 
Anna-Lena

Det bästa ......

Diskhandduk i skugga ...

Tio stycken är ni som ligger och skvalpar omkring i den lilla glastillbringaren.
Det är Turtlan i Karlstad, Anna-Lena i Tumba, ellem i Skellefteå, Gerd i Norsjö, mossfolk i Hallsberg, Ulrika i Gökboet, Monet i Frankrike, Eva i Tyresö, Helena i Kina och den STORARTADE madamen i Göteborg.
Förmodligen vill även pv vara med; han är så glad i sin träning!

Men fler ryms!

Veckans priser är den somriga diskhandduken från Kattis ....

Filmen ...

... samt dvd-filmen "Mellan väggarna" - tack för den Elisabet ! -.

Om det är nu är så att den som vinner filmen känner att njaaaa, det här är inget för mig, då får även den vinnaren en handduk, ty Kattis skickade två.

Här är några utdrag ur glädjekällan: 

- att sitta i skuggan en jättejättevarm dag och sticka och titta på glada barn som springer fram och tillbaka i strålarna från en vattenspridare.

- lamm, killingar, kycklingar, kalvar, stickning, kolbullar över en brasa, häst & vagn... som JOBB!

Och en lättad mormor skriver så här: 

Denna vecka ringde barnbarnet D från sitt nya mer omfattande boende och sa att han inte åker hem på några dagar. Han tyckte det var bra där .......Det boendet som skulle vara så trist?

Igår kom han och han satt i eken  -nyutslagen och visslade med ett strå.

Nöjd lugn harmonisk.

Sedan såg han Tyresö matchen i TV hos mormor o morfar! Mys!

Puh så underbart.

En madame i Kina (ja, det är så svårstavat namn på den staden, så nu blir det bara Kina ,-) berättar om sin glädje: 

Det händer bra, roliga och knasiga och mindre roliga saker hela tiden här hos mig, så jag har lite svårt att sortera bland intrycken... Men den här veckans bästa var utan tvekan konsert med alla musikutövare på dotterns skola i går kväll! Herreminje vilka duktiga ungdomar! I två timmar fick vi njuta av blåsorkester, stråkorkester, jazzband och så kören där dottern är med. De asiatiska ungdomarna som går på en skola av den här typen kommer från familjer med gott om pengar och höga ambitioner och de har ofta spelat instrument sedan barnsben - riktigt proffsiga är de (även om det förstås har sitt pris, det liksom de höga studieresultat som förväntas).

Nå, här är en länk till ett av körens nummer, Dubula, en traditionell sång från Xhosa-folket i Sydafrika!

Vill du också vara med?

Lätt som en plätt!
Bara mejla din glädje till bisse151@gmail.com, så är du också med i dragningen.

Välkommen med ditt bidrag! 

Dragning blir det fredagkväll.

Det bästa för Turtlan i Karlstad ...

En kväll fylld med härligt underbar sång och musik blir mitt bidrag!

M:s äldsta dotter går ett gymnasieprogram med musikinriktning. Ikväll hade hennes klass och de andra årskurserna på skolan en konsert.

Vi bjöds på närapå två timmars underbar sång. Det var solistnummer, duetter, små grupper och på slutet sjöng alla i en kör så taket nästa lyfte sig.

Alla var så jätteduktiga men det var framförallt en klasskompis som stack ut. Vilken underbar röst! Vilken känsla. Vad månde det bli av henne?

Må gott kontot blev väldigt påfyllt ikväll av all sång och musik.

Proffsigt i massor!

Turtlan

PS: Stort tack för vinstboken som kom idag!!! Den blir fin att läsa på båten i sommar. Tack tack :-))

// Elisabet säger: det tacket skickar vi till ellem i Skellefteå! 

Och så ett kvällsfönster ....

Om det inte vore så att det är så knepigt när man ska resa bort och att det blir ganska dyrt med kattmat (om man inte har en egen fiskleverantör) och att det är jobbigt att rensa kattlådan (ja, om man är kräsmagad vill säga ., och det är jag ...), då skulle jag mer än gärna ha fyra eller fem katter.

Allra helst om dom är så fina som Ulrikas.

Kväller ...

Rent otroligt är det, att man kan vara hur pigg och alert som helst fram till femtiden på eftermiddagen, då är det goodbye och ajöss.

Jag hade lätt kunnat gå och lägga mig då.

Undrar just om det blir väderomslag?

Det bästa för ellem i Skellefteå ...

Hej!

 

Det bästa var nog slutet av förra veckan och helgen som bjöd på sommarvärme. 

På lördagen blev det en del trädgårdsarbete såsom lite rensning, fylla på jord, sätta lite grönsaksfröer, plocka in lite blommor. 

 

Och så åt vi middag ute och det var varmt och skönt även om solen försvunnit bakom grannens taknock.

 

ellem

Det bästa för mossfolk i Hallsberg ...

 Det bästa den här (eller förra om man ska vara nogräknad) veckan var sista arbetsdagen på jobbet (ja inte för alltid, men för något år är planen).

Gulliga föräldrar som kom med chokladaskar och kort med snällord. 

Finaste arbetskamraterna som hade köpt blomma och överraskade med chokladtårta, jordgubbar och grädde.

Glass till barnen. 

Doft av solvarma barn och solkräm.

Sommarben. 

Sol från klarblå himmel.

Det kändes nästan som skolavslutning :)

mossfolk

Det bästa för mig ...

... jo, det är den där stunden när jag går in i växthuset och säger godmorgon till allt det gröna!

God Morgon tomatplantor, god morgon aubergine, physalis, gurka, sallad, kryddor .., pelargonior och alla ni andra!

Och ååå, så jag önskar att man kunde svinga ett trollspö över alla översvämmade delar av det forna Balkan ..,  och låta alla drabbade få tillbaka livet som det var innan vattnet kom och spolade bort precis allt ..., så där så att dom också finge ha ett liv värt att leva .., ja, få sitta i sina växthus och ta hand om sina djur .., dricka kaffe i solskenet .., slippa all oro.

Ett sånt trollspö skulle jag vilja ha.

Det bästa för Gerd i Norsjö ....

Hej!

Soliga hälsningar från Gerd och Kjell!

Vi bor i Makarska (Kroatien) i ett mysigt lägenhetshotell, jag har precis fått ett glas vitt och bara myser.

Det här är det bästa som hänt mig den här veckan!
Det känns som om all stress bara rinner av mig!

I morgon blir det Hvar och Brac, känns underbart!

Kram från oss!

Gerd.

Dagens fönster ...

... känner ni nog säkert igen ...?

Just det.

Bilden togs igårkväll vid niotiden.

Måndag ...

Summering av EU-valet på tvären och längden och somliga är segerrusiga och andra bedrövade och på fönstret ut mot grannen till - det är den utsikten man ser från det fönstret - spatserar en bålgeting.

Om herr eller fru geting bara rörde sig ynka två dm till höger, skulle den lätt som en plätt kunna flyga ut genom det helt öppna fönstret .. men se, det förstår den inte.

Det är inte mycket som ger mig sån ångest, som flugor, humlor eller getingar som inte tar sig ut.
Light-ångest, kanske man bör säga.
Såja, med hjälp av ett tomt glas och en liten pappersark kunde den flyga iväg!

Ser ni grannens rhododendron ...?
Egentligen inte alls min favorit, men jag håller på att ändra uppfattning.
Sååå vacker den är!

Dagens fönster ...

Man kan få olika slags morsdagspresenter .., men om barnen vet vad som gör mamman glad, då blir ju hjärtat så där extra-varmt! 

När äldsta dottern upptäckte att lillsyrran - AP -, fångat en hel svärm med vackra fönster från en moské i Istanbul och dessutom skickat dem till sin mamma på mors dag, då drämde hon - den äldsta - till med en fin morsdagsdikt som hon letat fram på nätet .., och när sonen upptäckte detta .., då skrev han minsann ett eget litet rim till "morsan".

"Bettan, denna dagen är din att fira,
Inte för att du till åldern börjat slira.

Vi grattar istället vår fina flamma,
Detta då just du är våran mamma.

Mors dag är något din son aldrig skulle missa,
Istället han en flagga för dig hissa!

Med dessa hyllande ord, önskar jag att Thomas dig bjudit till dukat bord.

Kram på dig bästa morsan "

Om jag så hade fått guld och de allra dyrbaraste diamanter, hade jag inte blivit gladare än vad jag blev för två små poem och ett fång med fönster!

Tack Maria, Anna och Anders!

Det bästa för Ulrika i Närke ...

Så fin hon är på bilden, Ulrika!

- att sitta i skuggan en jättejättevarm dag och sticka och titta på glada barn som springer fram och tillbaka i strålarna från en vattenspridare.

- lamm, killingar, kycklingar, kalvar, stickning, kolbullar över en brasa, häst & vagn... som JOBB!

Dagens fönster ...

Så här på Mors Dag tänker jag lite extra på mamma .. hittar en bild från Dikanäs och där sitter mammas fastrar och farbröder och där är en moster och det är sommar och dom har slagit sig ner i gröngräset ...,  händerna är solbrända ..., kanske har man ställt upp sig lite extra för fotografen och längst till vänster skymtar alltså dagens fönster.

Om allt går som det är tänkt, kanske vi är där på besök i sommar.

Apropå inlägget här under ...



Ja, och Spencer Tracey .., så tycker jag att filmen "Gissa vem som kommer till middag!" är en av de allra bästa filmer som någonsin gjorts och med helt suveräna skådespelare.

Har du inte sett den, så här kan du läsa lite om vad den handlar om.

Och det blir bara värre med åren ...

Det är väl åldern förstås .., det här att man blir så otroligt lättrörd.

Igår upptäckte jag att den här till synes så sympatiske mannen Anders Gyhlenius, han som var med i tv-dokumentären "En svensk klasssiker" och där kämpade - inte bara mot trettio mil på cykel eller nio mil på skidor - utan även mot sin cancersjukdom ..., ja,att han inte längre är i livet.

Och då, när jag då ligger på soffan och läser om denne kämpe med det breda leendet, då blir det för mycket .., och när jag ska högläsa för pv, då håller inte rösten.

"Oj, vad han såg snäll och trevlig ut!" säger jag.

Och sen läser jag en insändare där en kvinna som har arbetat som valförättare berättar om en äldre invandrad herre som kom till vallokalen i finaste kostymen och med slips, och när han hade avlagt sin röst, så böjde han sig fram och bugade så högtidligt.
Detta att få rösta .., att få bo i ett land där människor faktiskt får gå till en vallokal och lämna sin röst .., det var så stort för honom!

"Men hör här ...!" säger jag till pv och ska just till att berätta om den där mannen, ja, då är det färdigt igen .., jag känner hur tårarna kommer.

Eller när jag läser dödsannonsen där den unga mamman - hon som i tv vittnade om hur eländig cancervården kan vara .., och nu inte längre är i livet - har skrivit "himlen är överskattad" ..., samma sak! 

Men det kan också vara en sån enkel sak som att man tidigt en söndagmorgon råkar slänga en blick ut genom köksfönstret och så tänker man att .., men vilken ljuvlig dag det verkar bli .., och man öppnar fönstret och hör småfåglarna kvittra och ser pv stå framåtlutad och rensa ogräs i potatislandet.

Bara en sån sak kan få hjärtat och ögonen att svämma över.



Min pappa var likadan.



När han tittade på filmer med Spencer Tracey eller Mickey Rooney, då satt pappa ofta och torkade tårarna med en blårödrutig näsduk som togs upp ur byxfickan ..., och när Silvia blev vårt lands drottning och skred fram mot altaret, då var det rena tåreflödet hos pappa ..."men så grann och fin hon är ...!"



Själv började jag storgråta 2:53 in i filmen här ovanför.

Det kanske är genetiskt, det där lipandet ...?

Och hur är det med er andra ...? 
Är det samma sak för er ...?
Har det förändrats, eller är det ungefär som förut ...?

Berätta, om ni vill och har lust!  hälsar lipsillen Bettan.