Nu kanske någon tror att jag är normal ...

Ett enda inlägg tidigare idag .., det är ju helt otroligt, men nej, vad jag vet har jag inte drabbats av någon allvarlig sjukdom, tvärtom, jag kanske har blivit en alldeles normal människa!

Och plötsligt är här alldeles tyst och tomt.
Äldsta dottern med familj och deras goda vänner med två barn, har åkt hem.
Nu är där inte längre massor med olika skor i hallen .., inte heller ett fyllt klädstreck.
Allt är nästan som vanligt.

Själv arbetade jag från fyra till sju och i eftermiddag var det - om möjligt - än mera att göra än igår!
Nu kom veckotidningarna och det skulle växlas pengar och jag tömde sopsäckar i pantrummet ..., och tänkte att utan underbara arbetskamrater skulle man väl bli snurrig i bollen.

Moppade raka spåret till. Göstas Café i Steninge, där friherrinnan och pv redan hade tagit ett bord (det enda lediga!) och väntade på kassörskan Nilsson .., och så satt vi där och hade det så trevligt, även om ljudnivån var högre än vanligt .., där vimlade av gäster!

Efteråt bad i havet.

På stranden satt ett stort sällskap människor i sina solstolar och hade picknick (gasolgrillen var med) och det var mängder med människor som badade eller var på gång att bada!

I sanning en kväll att minnas i mörka november.

Dagens fönster ...

Första nya fönstret på plats.
Jo, men det ska nog bli bra ... , nu kommer dom i fas med ytterväggen, vilka dom andra inte gjorde .., jag får djupare fönsterbrädor (heja!) och jag tror nog att själva fönstret passar bättre till huset som ju är rätt gammalt.

Jag tycker ju om gamla fönster och hade - om jag varit miljonär -, gärna lejt en snickare, men det blir bra, det tror jag.

Här och Nu ...

Barnbarn som sitter i soffan Ektorp och spelar backgammon .., en pensionatsvärd som monterar ett fönster .., en måg som sköter grillen .., en dotter som har fixat sallad och en hel massa annat .., och en supertrött mormor som idag nästan svimmade av utmattning efter en eftermiddag på jobbet då vi inte hann just nånting annat än att tänka på plu-nummer.

Jo, Felicia tog in bärkassar .., jag bar tillbaka kvarglömda/lämnade varor till respektive plats .., och så var det uthyrning av släpvagnar, stora brev till utlandet .., och helt slut på tändvätska. Aj, aj, aj. Sånt får ju bara inte hända!

Men nu blir det ett glas rosévin och snart kvällsmat.

Idag ...

Sällan, för att inte säga aldrig, har jag mött mågen i köket tidigt på morgonen, ja, om han nu inte skulle på arbetet! Vad orsakade denna morgonpigghet? Jo, krabbfiske!
Mamma brukade säga att "det bästa hos mannen är pojken ...", och det verifierades med råge idag.
Eller kanske: det mest typiske för mannen, är pojken inom honom!
Vi åkte till lilla hamnen här i Stensjö .., mågen hade fixat snören, klädnypor och upptinade räkor och fångsten blev - efter ett tag - riktigt god!

Sen blev det krabbracetävling på släta klipphällen en bit från bryggan.
Var och en fick välja ut sin favoritkrabba och så spändes ett litet rep upp ..., där var startlinjen .., och så klara-färdiga-gå!

Vinnar blev Ella från Upplands-Väsby, ja, eller hennes krabba!

Sist av allt skulle alla hoppa - sånt tycker den rara mågen om -, men se inte ett enda hopp kom med på mina tre försök!

Och nu har halva gäststyrkan åkt sin väg .., kvar är äldsta dottern med familj och själv ska jag moppa iväg till jobbet för tre timmars arbete.

Tropisk hetta ute.
Även idag.

Dagens fönster ...

Ett Arbogafönster från ...., Ulrika!
Flitiga Fönsterfångerskan.

Lille Olle ...

... barnbarn till idoga grannarna, han har varit ute och fiskat tillsammans med sin morfar.

"Får du nån skräpfisk kan du väl ta med den och så får sigge, våran katt, den?" sa jag innan det bar iväg ut på havet.

Jodå.

När jag kom hem låg den här fisken i kylskåpet. En torsk.
Nu vet jag en katt som kommer att bli lycklig!

Tre timmar ...

..., ska jag arbeta, från elva till två och alla tre kassorna är bemannade i åtminstone dom två första timmarna.
Köerna är långa, når nästan till fruktdisken!
Stamkunder säger - lite tyst - att "å, vi borde ha en egen kassa, vi som handlar här året runt!", nu får dom köa och köa och även om vi arbetar så fort vi bara kan, så blir det alltid stopp ibland.

Där är någon som tappar en barnmatsburk i golvet ..., pantmaskinen är fylld .., nån måste baka mera bröd .., stressade pensionärsfarbröder vill spela på trav och helst igår ..., någon har ett bankkort utan täckning .., någon annan har brutit en förpackning med öl och blir förvånad när inte priset per styck går in ..., småbarn gråter och vill till stranden .., glasstrutar börjar nästan smälta innan det är dags att betala .., och det frågas var det ena eller andra ligger och var är det loppis och känner vi till någon väg som heter si eller så?

Och tack och lov för friherrinnan Lena som står i kö och ser hur det är ställt och därför tar hand om kundkorgarna, vilka nu har skjutit i höjden som mindre flaggstänger!
Tack Lena om du läser här!

En kvinna klappar mig på axeln och undrar om jag är Elisabet?
Jo, det är jag ju.
Hon har en hälsning med sig .., ja, från en kvinna som hon bara träffat en enda gång och då kom dom att prata om Halland och Haverdal och det var då kvinnan bad kunden att hälsa.
Tack för den hälsningen, Monica i Lysekil!

Sista timmen ägnar jag helt och hållet åt juice, yoghurt och ostar.
Mejerikylen dignar av varor och det är inte lätt att hitta det man letar efter, inte när man har varit borta och liksom missat hur ordningen nu är där inne.
Helt annorlunda var det i mitten av mars, då, när jag tackade för mig.

Och se där, där kommer en herre som jag inte har sett på evigheter och det blir ett mindre kramkalas och han berättar att nu är det hans tur att få ett nytt knä .

När det är dags att moppa hemåt, säger Lina i kassan att "men å, du ser ju alldeles slut ut!" och det är precis vad jag är. Luggen är så lockig att det är inte sant och det förstod jag .., att det skulle bli så, alltså brydde jag mig inte ens i plattången. Det får bli som det blir.

Och nu är jag hemma och pv bygger och dottern och hela gänget har delat på sig .., några är i Falkenberg och ser AIK möta hemmalaget .., andra är inne i stan.
Den där shoppinggenen som finns hos såväl dotter som barnbarn, den kommer i alla fall inte från mödernet, den saken är säker.

Fem listor från Jessica i Västerås ...

 

Det var alltså den rara Jessica i Västerås - kollega med mig - som sparat dem ..., och så glömt bort dem .., jo, dom låg i hennes väska och nu .., upptäckte hon skatten!

Tack snälla!

Söndagsfönstret ...

.... fångades i flykten av Ingela i Malå.

Det tackar man för.

Alldeles nyss ...

Ett lååångt bad i havet .., pv, harry och jag själv.
Ljummet vatten.
Enstaka ofarliga maneter.

 På klipporna satt människor utspridda och grillade.

Och lille Leo - grannens underbart goa barnbarn -, berättade glatt att han vunnit en krabbtävling, eller i alla fall hade han fångat flest krabbor, nämligen  174 stycken!

Och här är vinnarna! 



En av er blev alldeles omåttligt glad, kan jag ju säga.

Grattis till er som vann och  t a c k  till er alla, ni som så generöst delade med er av glädjen!

Det bästa för ellem i Skellefteå ...

Hej!

När vi kom hem från Värmland låg kuvertet med vinsten i posten. Tack för det! 

Vi har alltså varit i stugan i Ölme i två veckor. Vad som var bäst går inte att säga. 

Det var mycket regn i början men det gjorde inte så mycket. Det är skönt att sitta framför brasan och läsa och tupplura ibland när man är lite sliten. 

 

Vi gjorde en tur till Rättvik oh hälsade på G, en vän sen slutet på 70-talet, som i år fyller 98. Pigg i huvudet men trött i kroppen. Roligt att ses igen.Övernattning i vackra Tällberg. Synd bara att det regnade en del. 

 

Tillbaka i stugan  träffade vi några kusiner med respektive, min bror med fru och son och trädgårdsvännen A-L. Alla möten gav trevliga pratstunder om allt möjligt, gammalt och nytt. Vädret blev fint på slutet och det blev några dopp i Vänern, ca 20 grader. 

Och Elisabet, jag kände som du när jag simmade omkring: lycklig!

 

Nu har vi varit hemma några dar och det har varit väldigt varmt. Alltid skönt att komma hem igen och spännande att se hur det ser ut i trädgården. Krolliljor och schersminer blommar så doften är nästan bedövande på kvällarna när man sitter ute och njuter. Nu packar vi om och imorgon åker vi till Finland och släkten där. Det ska också bli trevligt. Men det får bli en annan berättelse!

 

Hoppa det går bra för dig att börja arbeta igen. Du börjar ju om i den ruschigaste perioden vad jag har förstått.

 

Kram från ellem

 

 

 // Elisabet skriver: jag letade efter Babsans bästa .., tittade om det möjligen hamnat bland skräpposten - som jag ju själv inte rår över -, men där var det inte, däremot dessa rader från ellem, författade den sjunde juli!! Tur att jag tittade där, men hennes rader var dom enda som inte var rent spam.

I vanliga fall ....

... är vi två personer i det här hushållet. Tre, med harry. Fyra med sigge.

Nu är vi tolv.

Äldsta dottern, mågen, Emma och Emil och deras goda vänner från Väsby, två vuxna och två rara döttrar. En av döttrarna spelar i BSK flickor f. -99 och dom gick till semifinal i Gothia Cup, men förlorade mot något lag som jag inte kommer ihåg vilka det var. Men fantastiskt bra gjort ändå!
Hurra, hurra!

Nu har vi skjutsat hela surven till After Beach i Tylösand och om jag säger att det var hysteriskt med bilar och människor på väg dit - eller där -, så är det i alla fall ingen underdrift.

När jag kom hem igen, log jag när jag såg klädstrecket.
Två linor fyllda med tvätt.

Och fina spetstrosor i små storlekar.
Nåt helt annat än mina vita husmorsunderbyxor i slät bomull.

I hallen står inte längre enbart Birkenstock-sandaler och Foppatofflor ....

Och loppisbyrån i Gunnars rum .., översvämmas av smink! 
Längst uppe till höger skymtar en tygdocka. 
Den fick jag en gång i världen av en rar Ulrika som kom på besök till Ystad. 
Och den virkade duken ..., den har vännen Bente i Norge gjort!  

På väg till Tylösand förhörde jag Emil på åttans och nians tabell. 
Det var lite si och så med kunskaperna på den fronten och pv sa att ..., "du ska veta en sak Emil, i gymnasiet har man igen alltsammans om man kan rabbla tabellen, jag har haft massor av elever som inte kunnat vanlig multiplikationsräkning och då inte heller division, då dom inte fixat tabellen , så den är viktig!"
Innan vi kom till Tylösand, satt den som gjuten. 
Ja, i alla fall det mesta. 
Men vi har söndag och måndag och halva tisdag på oss att plugga in resten. 
Det här ska gå vägen, hälsar mormor Bettan som förstås borde ha blivit lärarinna. 
(Nej, det borde hon inte ha blivit, då hon saknar tålamod ..).

Tillsammans med Emil ...



På Kreta, i fjol .., såg det ut så här.
Då gjorde han en sida i en färg.



Ett år senare ...., tar han hela rubbet.
Det tar lite drygt 2 minuter.

Och så en inköpslista ...

Moppar till affären i Haverdal i akt och mening att vara där i god tid, innan alla andra kommit på samma tanke. Det har dom.

Vid fruktdisken står Mattias och Josefine .., tre kassor är redan igång och jag anar vad som komma skall! Det finns inte ord för hur mycket jag beundrar töserna som arbetar sex timmar på raken i kassan, ja, frånsett någon rast som ofta inte blir en hel rast.

Överallt i gångarna ser jag turister .., människor på väg till stranden, eller till sina sommarhus.

Utanför affären blir det lite småprat med en av året-runt-kunderna.
Hon heter Gunilla och står och pratar med hundens ägare - kanske är det hennes son ...? - och hon klappar hunden och det är då jag upptäcker .., och sen är det förstås kört.

"Samlar du på inköpslistor ...??" säger Gunilla häpet.

"Joo du, man kan ha många olika slags sjukdomar ...", svarar jag.

Och sen, när jag tagit bilden, åker jag hemåt.
Luften är mer än varm, den är lika het som när vi moppade i dom grekiska bergen .., och vid Steninge ser jag att stranden snart är packad med människor .., jominsann, det kommer att bli en fin dag det här.

Idag blir det dragning ...!

Ja, snart vankas det alltså dragning i glädjelotteriet!
Och idag är det ovanligt många som skvalpar omkring i den lilla tillbringaren av glas, till och med självaste Notarius Publicus vill vara med på ett hörn.

 

Här är alla som delat med sig av glädjen ...

Turtlan i Värmland

Anne i Mantorp

AP på Ekerö

Ann i Göteborg

Maggan i Huddinge

Anna-Lena i Tumba

Kattis på holiday

Eva i Tyresö

Jessica i Västerås

Eva på Frösön (men just nu i Sthlm)

Ulrika i Närke

Cecilia N i  Härnösand

Aliceotigris

En pensionatsvärd i Halland

Friherrinnan i Steninge

Och vad var det som gjorde er glada?

Jo, det var Turtlan som vittnade om en vacker solnedgång sedd från en båt, tillsammans med M .., det var en underbar brittisk film som fick Annes hjärta att bli varmt .., AP kände tacksamhet över älskade syskon/syskonbarn/föräldrar och deras nya partner ...,  i Huddinge blev Maggan överlycklig över sin nya rullstol (glädjen att komma ut!) .., Anna-Lena i Tumba njuter av balkonghäng under ljumma sommarkvällar tillsammans med Sir John .., Kattis hade fattat tag i modet, beställt en resa till ett ännu varmare land och där sitter hon och stickar på en balkong med utsikt över ett brusande hav .., Eva i Tyresö var lycklig över att Långe Maken äntligen börjar bli bättre .., han har haft en kämpig sommar med diskbråck i nacken! Och Jessica i Västerås har fått semester och firat detta med sin Kenneth .., Eva på Frösön kände glädje över sommaren .., och har ätit surströmming med goda vänner ..., Ulrika hade hälsat på fina vänner i södra Dalarna och berättade om Sammanhang och Tillhörighet .., Cecilia N hade slagit på stort och badat i havet .., Alicieotigris matte var lycklig över att katten Tigris Ferm repat sig från en eländig magåkomma ..., och herr pv .., ja, han känner glädje över allt jobb med att få nya fönster på plats. Friherrinnan i Steninge, hon hade handlat i affären och kände sig lycklig över sitt nya, fria liv .., "glad att slippa röran!" skrev hon. 

Själv blev jag överlycklig över några skrivna rader i ett kollegieblock på jobbet.

Dagens fönster ...

Vi brukar skoja om att i den här lilla familjen finns gott om bokstavskombinationer.
Den ene ser allt i bilder - och publicerar dem gärna och ofta -, har en förkärlek till bokstäver .., och måste prompt rensa hjärnan (läs: blogga) från intryck för att i möjligaste mån förhindra psykiskt haveri.

Den andre lever närapå för att cykla, drömmer om Vasaloppet redan i maj .., och älskar primtal!
Och så, när han väl sätter igång med nånting, blir det ett tempo som är rent omåttligt!

Snart är husgaveln klar och det är bara att invänta fönsterleveransen.

Så här såg det ut igår, när den idoge kämpade med isoleringen.

Det bästa för Turtlan i Värmland ...

Veckans bästa är två stycken för mig.

Först några dagar på stugan. Sen nu några dagar ute i båten.

I stugan lite sådärväder men där bekvämt och ombonat. Finvädret kom när dags för båtdagar. Sicken tajming.

Ett fint sätt att avrunda semestern. Många bad och läsa bok tid.
Ikväll var det också en så fin himmel över Vänerskärgården.

Helt ljufvligt!

Turtlan

Det bästa för AP ....

Det bästa i veckan.
Känslan av att syskon och syskonbarn är av absolut bästa sorten. 
Det blir inte bättre. 

Ja, och mamman och pappa också - men mamman vägrar ju alltid vara med på bild - :)


// Mamman säger: hur glad blir man inte när man upptäcker ett det-bästa från mellanbarnet! 
AP står för AnnaPanna, om någon undrar.

Mitt eget bästa ...

Att komma tillbaka till jobbet efter fyra månaders frånvaro, det kändes aaaaningen pirrigt.
Jag hade glömt mängder med plu-nummer .., och det var nästan så att jag undvek posten och ännu mera spelet.

Men nu, den tredje arbetsdagen, var allt så mycket enklare
Och när jag kom in i fikarummet, några minuter innan det var dags att gå till kassan, sa chefen att det var några meddelanden från töserna, ja, i kollegieblocket .., det där blocket som jag tycker är så himla bra, ja, helt ärligt är det nog mest meddelanden från mig på dom där bladen.

Så jag gick in och läste.

Och looog.

Och blev så innerligt glad.

Och tänkte att detta var allt mitt bästa.

Att mötas av så mycket värme och kärlek från unga töser som kunde vara mina barnbarn .., å, om ni bara visste hur det känns!