Veckans vinster ....

Det blev lite upp-och-ner med lotteriet, ja, i och med att herr NP förlorade rösten alldeles helt och hållet, men nu är han på banan igen, så nu ska det bli ordning och någorlunda reda på torpet.

Från den storartade sångerskan Ann i Göteborg kom ett brev, där hon meddelade att dom här små domherrarna, dom kommer nog med posten när som helst.

Det blir förstapriset.
Tack snälla, rara Ann! 

Tröstpriset vore väl nånting för dig, Ulrika .., nånting att syssla med mellan stickprojekten?
Den fina Pilotpennan är skänkt av Anne i Mantorp .., suddgummit från friherrinnan i Steninge och tidningen har Harry skänkt. Tack Anne och tack Lena! Ja, Harry också.

Nu vet ni precis!

När blir det dragning då?

Ja, allt hänger om jag får in en ställföreträdande NP .., det är så mörkt när pv kommer hem, så dragningen måste bli i dagsljus, men det ordnar sig nog.

Hur som helst har ni fram till onsdagkväll på er.

Några har redan varit på alerten och bidragit:

Mormor Barbro och barnbarnet ...

Barbro i Uppsala berättade om glädjen i att ha lilla barnbarnet från Norge på besök, ja, Barbro hade till och med skaffat sig en norsk-svensk ordbok för att riktigt hänga med.

Ulrika i Dalarna har blivit gammelmoster och så har hon pysslat till höger och vänster; virkat en gardin, torkat apelsinskivor (titta, så fint!) och gjort pappershjärtan och sluppit ryggeländet under två dagar. Glädje! Glädje!


Eva i Tyresö har länge kämpat med dålig hörsel, nuuuu .., ska hon få hörapparat på båda öronen och man kan ju bara  a n a  glädjen!

Ann i Göteborg har nu haft final på sjungandet i kören och vilken avslutning det blev, med Martin Stenmarck som solist! Inte illa! Nu längtar hon redan till nästa vår och mera sång!

Lena i Östersund berättade följande:

Om man som jag gör, bor i samma lilla stad som sina vuxna barn och deras familjer så är det inte helt ovanligt att man oväntat och oplanerat träffar på varandra på stadens gator och torg eller som i detta fall på ICA.Glädjepirret som kändes häromdagen när jag oväntat hörde ett av barnbarnen diskutera med sin syster om VEM som egentligen skulle få äran att köra mjölken i sin lilla varukorg det pirret var STORT. Dramat utspelades samtidigt som jag funderade över sådana viktigheter som röd eller blå jästförpackning. Leendet från barnbarnet som fick syn på mej mitt i köramjölkdisskusionen, det leendet var härligt. 

-Mooormoor, hördes och så var diskusionen om VEM som skulle köra mjölken på en gång glömd och slut.
 

Bild: Eva på Frösön

Eva på Frösön  hade varit på Adventsgudstjänst ute på Rödön, i samma kyrka där hon och maken gifte sig, där barnen är döpta och komfirmerade och när den här psalmen sjöngs, då kände hon verkligen glädje.

Oväntat tillskott på bankkontot gjorde också sitt till för att sprida eva-glädje!

Fler som vill vara med?

Jo, kom igen nu! 

Mejla bara glädjen till bisse151@gmail.com .., så är du också med i byttan.

Dagens fönster ...

Ny vecka, ny giv.
Bara lite mer än två veckor kvar till julafton .., det är ju helt ofattbart!

Och herr pensionatsvärden tog bussen till stan för att arbeta .., jag hoppas att han fixar det.
Inte bussen, men jobbet.
Oj, så mycket kraft han tappade under förra veckan!

Själv har jag min Bästa-Vecka .., det vill säga tre lediga dagar på raken och i alla fall onsdagen ska ägnas åt Nobelfestligheterna och på kvällarna ska jag titta på Nobelstudion, där man får veta det mesta om pristagarnas upptäckter.

Igårkväll, eller egentligen vid midnatt, låg jag och tittade på Vetenskapens Värld i SVT. Det handlade om priset i fysik, det som handlar om led-lampan och vad det har kunnat åstadkomma!
Helt fantastiskt var det!

Där visades bland annat ett inslag från Ghana där en svenska driver en skola.
I Ghana är elavbrott mer regel än undantag och om strömmen uteblir i timmar och dagar, är det ju svårt - för att inte säga omöjligt -, att bedriva undervisning och även att laga mat till alla skolbarnen.

Ett litet enkelt vindkraftverk ordnar då ström till ledlamporna och allt blir så oändligt mycket enklare! 

Livet ...

Vid sjutiden på morgonen kommer sms på familjechatten från två av barnen.

Den ena har arbetat natt på en neonatalavdelning och skriver lyriskt om sitt arbete; aldrig någonsin har hon trivts så bra på en arbetsplats, aldrig funnit jobbet så  intressant.

"Full fart hela natten!" skriver hon som nog mer än gärna hade arbetat på en akutmottagning.

Den andre har också arbetat natt.

Han berättar om en vandaliserad ambulans i Malmö och skriver att nu är han trött och ska sova, ett nytt pass börjar om inte allför många timmar. Nästa höst blir det flera månaders sjukvårdsutbildning för hans del, innehållande bland annat praktik på såväl ambulans som akutmottagning.

"Ååå, du kommer att älska det!" skriver hon som är storasyster.

Själv ligger jag under täcket och lyssnar till P1:s nyheter.
Det handlar om brandbomber och stenar som kastas.
Och Jihad i Rågsved som ser sin lastbil brinna upp.

Sen väljer jag detta.
Mest för att lugna själen.

Tjugotvå år och nybliven tvåbarnsmamma ...

... var jag när min pappa dog.

Det var den sjunde december för trettioåtta år sedan.

Mest av allt minns jag hans varma händer.

Dagens fönster ...

... var mitt och fanns och finns ännu i Ystad.

En trivsam andra advent önskar jag er alla!

Idag var det ....

... fem år sedan detta hände.

Då, var det en söndag.

Tre veckor kvar till julafton ...

Och jag vet precis varför jag valde att flytta söderut.

Ledig dag ...

Och äntligen är pv lite bättre - eller mycket - och vi tar harry och går på promenad.
Johansson-rundan.

Träffar en kund från affären, en kvinna i 30-årsåldern och hon har sin lilla tös Siri med sig.
Siri är en av dom där småttingarna som jag kan äta upp, så go är hon!
Det blir lite småprat .., Siri berättar att hon fyller år på sommaren (i augusti) och lillasyster Alva som sitter i vagnen, ja, hon fyller år i december.

Och vi ser två ekipage med häst och kusk som ger sig ut på träningsrunda och i hagen står två ston och tittar åt vårt håll.

Sen vidare förbi Fabrikör Johanssons enorma bygge där man aldrig ser skymten av en människa .., därefter lilla tullhuset och sen vyn mot havet till och vänder man huvudet till höger, ser man Falkenberg och flera vindkraftverk .., tittar man rakt fram, är detta vadf man skådar.

Det är en alltigenom ljuvlig dag.

Bäcken porlar .., och nästan hemma är det som en liten konsert av finkar och sparvar, alla sitter dom i syrénhäcken och kvittrar som galna!

Mitt eget bästa ...

(Jag kan på en gång säga till dig afBabs, att det är näsduksläge nu!)

Mitt eget bästa är egentligen inte mitt; mitt bästa är det som hände vännen H som, vid 50 års ålder  - helt plötsligt - fick två halvsyskon .. och att han träffade dem och att allt kändes bra, ja, mycket mer än bra, han låter överlycklig!

Och om man från födseln lämnas till ett barnhem på Söder i Stockholm och åtta månader senare blir bortadopterad, då ska man egentligen inte finnas med i några rullor bland biologiska syskon, men här hade Skatteverket gjort fel och det är alltså helt och hållet tack vare detta som det hela uppenbarades; ja, att den där "halva" brodern ringde upp H och presenterade sig och allt vad det förde med sig.

Först blev det, några dagar senare, middag på restaurant ..., och igår middag och övernattning hos H:s "lillebror" med familj.

Tänk, att då nästa morgon kunna läsa följande, ja, det är skrivet till H, från hans brors fru:

"Min älskade lilla familj...

Tack älskade svåger för att du kom in i vårt liv!
Vi är så glada/tacksamma för att du och din familj kom in i vårt liv!
Vi är en liteeeen familj och välkomnar fler familjemedlemmar".

Jag kan säga som så ..., att fast jag var tät i näsan nu på morgonen, så behövdes ingen Nezeril.

Dagens fönster ...

.... finns i Vikmanshyttan i Dalarna och det var Ulrika som hade håven redo.

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Den här veckan är det svårt att välja mellan vad som varit det bästa:

1. Förkylningen bättrar sig, om än långsamt, och huvudet klarnar lite åt gången nu på tredje veckan.

 

2. Mattan såldes på Bukowskis för 13000:- och jag är supernöjd och jag tror att moster gnuggar händerna och gläds i sin himmel   

3. En filmsnutt från Gospelkörens konsert med Martin Stenmarck i november kom ut på Youtube. Det räckte med några sekunder för mig och sedan var jag där igen. I mars startar det igen och då står jag där på nytt! 

Här kan du se oss!    

(Jag står bakom Martin och syns inte förrän ca 6 min in då han böjer sig ner. DÅ syns mitt lila hår lite grand)

Bästa hälsningar
Ann

Det bästa för Eva på Frösön ...

 Hej på dig!

Det bästa i veckan var:

1. Söndagens utflykt till Rödön. Adventsgudstjänst i den kyrka där vi gifte oss, där barnen är döpta och konfirmerade. När församlingen tog i med slutpsalmen "Var glad", då kände jag verkligen glädje. En fin stund.

Därefter åkte vi till vår kompis lilla café nere vid sjön, fikade gott hembakat bröd och myste i hennes varma lilla caféstuga.

2. Att jag fick en oväntad summa pengar. Så välbehövligt i jultider.

Kram Eva

Det bästa för Lena i Östersund ...

Hejsan Elisabet!

 

Om man som jag gör, bor i samma lilla stad som sina vuxna barn och deras familjer så är det inte helt ovanligt att man oväntat och oplanerat träffar på varandra på stadens gator och torg eller som i detta fall på ICA.

Glädjepirret som kändes häromdagen när jag oväntat hörde ett av barnbarnen diskutera med sin syster om VEM som egentligen skulle få äran att köra mjölken i sin lilla varukorg det pirret var STORT. 

 

Dramat utspelades samtidigt som jag funderade över sådana viktigheter som röd eller blå jästförpackning. Leendet från barnbarnet som fick syn på mej mitt i köramjölkdisskusionen, det leendet var härligt. 

 

-Mooormoor, hördes och så var diskusionen om VEM som skulle köra mjölken på en gång glömd och slut.

 

Sen blev jag väldigt glad över att jag klarade mej från att bryta armar, ben och nacke häromkvällen när Östersunds gator hastigt förvandlades till en enda iskana. Fast det är en glädje av en annan grad. 

 

Den där barnbarnsglädjen  den är så speciell, att ha dem nära, att få vara med i deras vardag och att lite då och då få låna dem en dag eller två, det är så fantastiskt roligt och speciellt.

PS: Om jag inte blir trött av att lek

 

Glada hälsningar.

Lena i Östersund

 

//Elisabet skriver: se där, nu har proppen lossnat, nu har vi Lenas andra bidrag och jag blir så glad, så glad, så glad! 

Det bästa för Eva i Tyresö ...

Hurra!
Jag ska få en hörapparat. 
De frågade vilken färg. Så oviktigt!

Den är metallfärgad och innehåller dataprogram och blir ett bra hjälpmedel .

Landstingsbidrag 6000 kr för två öron,  jag ska alltså få två! I januari .
Så skönt  det ska bli.

Det är tröttsamt att alltid skärpa sig

Från Eva i Tyresö

Dagens fönster ... 

.... hämtas från ett album med bilder från tio år tillbaka nästan.

Fönstret var mitt .., handen och kameran likaså .., hästen var en handmålad julhälsning från fotografen/författaren Anja Notini.

Platsen var Regemenstagan 19 A i Ystad.

Det bästa för Barbro i Uppsala ...

Godmorgon.

Dotter och barnbarnet varit här.Alldeles underbara dagar.
Här har det varit sjukhus,frisersalong ,bio,trollerier ,pysselverkstad.

Vi har varit på Leos lekland där Morfar också åkte kana och tyckte det var göj.

Vi har haft så mysigt.

På vägen till Arlanda tar den lilla min hand och säger "Jeg kommer att sakne deg Mommo"och då både värmer det och gör ont i ❤️

Kram Babsan.

häxbrygd

syster eva i jämtland skickar recept via mobilen

så jag kokar upp skivad ingefära, vitlök i klyftor, pressar i citron och lägger i en Vick Honungtablett
silar av och häller i gröna tekoppen
den med sprickor längs kanten

ja, ja.

receptet var inte precis så
men här fanns ingen honung
och man kan ju dutta i lite hur som helst

"hur känns det, käre pv?" säger jag när allt är urdrucket
och han har tippat omkull tekannan på fina mattan

lite, liiiite piggare kanske

det tycker jag nog att han ser ut att vara

men nu har han gjort natt

Det bästa den här veckan ...

Eftersom den ärade notarius publicus ännu är helt utan röst, ja, i alla fall i det närmaste, så
förmodar jag att det inte blir någon dragning på söndag.
Han är liksom slut på som artist.
Just nu.

Men ni får väldigt gärna dela med er av det som värmt era hjärtan den senaste tiden!

I morgon ska jag ta en bild av vinsterna och kanske kan vi styra på dragningen lite.

Ni är sååå välkomna med era bidrag!

Förra veckans vinnare blev Turtlan i Karlstad (som fick det fina kattkortet, "kattinstallationen" som pv kallade den) och Lena i Östersund som minsann hade nybörjartur och vann fina små guldhjärtan att hänga i fönstret eller granen!

Mitt eget bästa - hittills - är att knäet som igår var praktiskt taget obrukbart, ordnade till sig!
Vilken outsäglig lycka.
Stor glädje också att prata med en sköterska som var vänlig och förstående och vi ställde ungefär samma diagnos, då förstår ni ju att hon var klok också ....

Braskande rubriker och prat och prat.

Som en enda röra är det ...

Första arbetsdagen den här veckan och jag säger till A-M i charken att ååå, hur ska man uthärda när man blir pensionär och det blir vinter? På sommaren är det förstås ingen konst .., men vintertid!

Om detta pratar vi en stund .., allt medan jag plockar in Östras Bröd, gräddar vårt eget .., tar emot mejerivaror och lite annat.

Vi pratar också om den här gode vännen som helt plötsligt fick veta att han har två halvsyskon.

"Ja du, det fick jag också veta .., två halvbröder har jag som dök upp helt plötsligt och du anar inte så roligt det var .., vi kom varandra riktigt nära!" säger A-M leende och med ögon som har blivit blanka och tårfyllda. Hennes kinder är röda. Här pratar vi känslor.

Och kaos råder i vårt svenska samhälle .., kvällstidningarnas rubriker handlar om utgången av budgetförslaget och om nyvalet och jag tänker att ..., å, så hemskt, nu väntar sex månader av hätska debatter och jag tror inte att nånting längre är givet.

Innan arbetsdagen är tillända står jag en stund ute på lagret och surrar med arbetskamraten, hon som är kolonialansvarig. Vi pratar om detta med att hinna med eller inte, om personalmöten och julbord och vilka dagar som är kämpigast.

Från Hässleholms sjukhus ringer en vänlig sjuksköterska och får höra om eländet igår, då, när mitt gamla protesknä havererade totalt och hur jag inte kunde belasta benet det minsta lilla och fick gå med kryckor. Innan det blev kväll hade det ordnat upp sig.

Nu får jag tid att prata med läkaren som opererade mig, danske Sören Nånting, som ska ringa upp mig den sjunde januari. Sen får vi se vad som händer.

Och nu blir det eftermiddagsfika tillsammans med friherrinnan. Hon kommer när som helst.

Dagens fönster ...

... finns i ett litet gult hus nedanför en kulle, men nära en liten bäck, allt uti landet Halland.