Elisabet

Det bästa för Lena i Östersund ...

Hejsan Elisabet!

 

Om man som jag gör, bor i samma lilla stad som sina vuxna barn och deras familjer så är det inte helt ovanligt att man oväntat och oplanerat träffar på varandra på stadens gator och torg eller som i detta fall på ICA.

Glädjepirret som kändes häromdagen när jag oväntat hörde ett av barnbarnen diskutera med sin syster om VEM som egentligen skulle få äran att köra mjölken i sin lilla varukorg det pirret var STORT. 

 

Dramat utspelades samtidigt som jag funderade över sådana viktigheter som röd eller blå jästförpackning. Leendet från barnbarnet som fick syn på mej mitt i köramjölkdisskusionen, det leendet var härligt. 

 

-Mooormoor, hördes och så var diskusionen om VEM som skulle köra mjölken på en gång glömd och slut.

 

Sen blev jag väldigt glad över att jag klarade mej från att bryta armar, ben och nacke häromkvällen när Östersunds gator hastigt förvandlades till en enda iskana. Fast det är en glädje av en annan grad. 

 

Den där barnbarnsglädjen  den är så speciell, att ha dem nära, att få vara med i deras vardag och att lite då och då få låna dem en dag eller två, det är så fantastiskt roligt och speciellt.

PS: Om jag inte blir trött av att lek

 

Glada hälsningar.

Lena i Östersund

 

//Elisabet skriver: se där, nu har proppen lossnat, nu har vi Lenas andra bidrag och jag blir så glad, så glad, så glad!