Grattis Lena och Eva!

Boken Gränslös, den gick till friherrinnan i Steninge, fast just nu på holiday i Småland.
Eller på kalas.
Sigge Nilsson - som ligger på den här hinken i pannrummet -, sponsrade boken.
Tack Sigge!

Och tröstpriset, det vackra bokmärket i form av en fjäril, den går till  Eva på Frösön.
Det var Anne i Mantorp som stod för det priset!

Tack Anne!
(Boken som skymtar, den är också från Anne och kommer i ett lotteri vad det lider. När den boken postas, kommer portot från Turtlan i Karlstad! Som ni ser är det rena rundgången här och jag sitter och smajlar när jag skriver).

Om detta med respekt ...

Nu på morgonen tar jag mig en titt på Instagram och ramlar över detta.
Det är sonen som har skrivit.

Efteråt tänker jag på det här med respekt.

Den morgonen när mamma hade lämnat oss, satt vi - min storasyster, pv och jag själv -, i dagrummet på gruppboendet i Ystad. Snett bakom oss fanns mammas rum och hon låg ännu på sängen, död och helt borta, som ett litet skal bara.
Det var  t o m t.

Personalen bjöd oss på kaffe och det var ledsamt förstås.
Då kom Ilona, en ur personalen som skulle börja sitt skift. Ilona, som inget visste, hejade glatt och något förvånat på oss, men så förstod hon väl vad som hänt och gick raka spåret in till mammas rum. Dörren stod på glänt.

Så såg jag - men Ilona visste inte att jag såg - hur hon ställde sig vid sängen där mamma ännu låg .., och så stod hon stilla en stund, sträckte på ryggen och bugade sig djupt.

Jag glömmer det  a l d r i g.

Lite senare kom två personer och hämtade mammas kropp.
Hon virades in i ett slags lakan, lades på en rullbår och så ställde sig dom här två människorna och bugade och tog henne med sig.
För dom var det förstås vardag; en del i deras arbete, men ändå .., det var fascinerande vad det betydde just där och då. 

Det är vad jag tänker på när jag läser sonens instagraminlägg från igår.

Och vinnare blev ....



Här är alla som var med ....

Ny i byttan är Jeanette (välkommen!) som hade mycket att glädjas över: en fantastisk viktminskning och så har hon hamnat i det så kallade löparträsket - alldeles euforisk tycks hon över detta att springa -!

Eva i Tyresö var glad över lill-Karin, barnbarnet ..

Eva på Frösön har varit och kändisminglat i Hufvudstaden (sett och lyssnat till musikalen Cabaret).

Bloggbad och kören fick ta emot härliga ovationer efter konserten i Italien - glädje,glädje -!

Friherrinnan hade också glädje av en konsert. Inte i Italien, men väl i Steninge kyrkby.

Gunnar i Jämtland, han hade en hel svärm av förväntansglädje!
Och nu är det bara 84 dagar kvar till "Det Stora Äventyret", kolla den här ormtjusarelänken, den tvättmaskinen kommer jag också att behöva använda :-)

Turtlan hade äntligen och helt oförhappandes hittat sitt älskade halsband som varit försvunnit!

Ann i Göteborg har också musik på glädjeagendan - jodå - hon har bytt kör och tycker att det känns sååå bra!

Grattis till vinnarna!
Så roligt att ni vill vara med!
Förstapriset är boken Gränslös ..., tröstpriset ett vackert bokmärke från Anne i Mantorp!

Två timmar - max -!

Jag tycker verkligen att det är fascinerande, det här med hur kropp och själ hänger samman.
Eller inte alls hänger samman .., bara gör som den/dom vill!

Så här är det: av månadens alla dagar har jag endast två förmiddagspass.
Dessa infaller varannan torsdag, då det är jobb mellan kvart i nio och ett, men jag är oftast där vid kvart över åtta för att inte behöva stressa.

I vanliga fall när jag går och lägger mig, då somnar jag inom loppet av fem minuter.
Förutom när vi semestrade på Bornholm och sent en kväll låg och lyssnade till hela sommarprogrammet med f.d. hockeyproffset Mats Näslund, så har jag aldrig fixat att lyssna till ett helt program sedan jag krupit ner i sängen.
Andliga sånger .... = ååå nej, efter första sången sover jag gott!

Men se, när jag ska arbeta förmiddag - det jag tycker är så roligt, som omväxling -, då kan jag OMÖJLIGEN somna! Åååå, som jag snurrar runt i sängen och har mig och jag får myrkryp i benen och lägger mig åt andra hållet .., stoppar in fötterna under harrys mjuka päls .., men somnar gör jag inte! Natten till idag låg jag vaken till mot fyratiden.

Kan det vara så att man är en sån otrolig vanemänniska, så den här varannanveckasnatten blir helt uppåt väggarna?  Och nu har det ju gått troll i det .., nu är jag orolig att jag inte ska somna och då blir det väl just så?

Nåväl.
Efter två timmars sömn och arbete till ett och därefter en sväng till bonden Stig för att hämta två burkar honung, känner jag mig ändå som en människa.

Någon annan som har det så här?

Och så två hästar ....

Jag räknade till elva, men där är nog flera.

Lite raggiga islandshästar som inte bryr sig ett dugg om den som står där med kameran.
Vid sidan om springer en man och en kvinna i 35-40-årsåldern.
Dom tränar ihärdigt .., hoppar och skuttar .., klappar med händerna .., och nere på klipphällarna sträääcker dom ut benen och viftar med dem i luften.

Det är våra grannar som är så ihärdiga.

Nej, inte dom som ska sälja sitt hus och båda har namn som börjar på G.
Dom här bor nedanför oss och har båda namn som börjar på A.

Dagens fönster ...

... är egentligen gårdagens.

Bilden visar Nelly och Harry som har vant sig vid att husse kommer hem vid sextiden .., när bilden tas är klockan kring sju och ingen husse har synts till,  nej, han är i stan och deltar vid en avtackning av en arbetskamrat som går i pension.

Men det vet ju inte hundarna som står där och tittar ut.
Kommer han aldrig ...?

Litet möte ...

Det är inte många kvar nu - sädesärlor -.
Men två stycken vippade omkring på stranden i Steninge och utanför affären, på baksidan, där har vi ofta en liten ärla till långt in i oktober.

Idag ....

Jag undrar hur länge man kan hålla på?
Jo, såklart kan man ägna sig åt sånt här hur länge som helst, men hur länge känns det så här skönt?

Tänk, att man kan simma omkring och känna sig som den lyckligaste människan på jorden och kanske är det sexton grader i vattnet och ändå fryser man inte?

Nej, jag förstår det inte!

Nästan alltid när vi badar är det grumligt vatten på "vår sida" av piren och helt klart på den andra.

Idag var det precis tvärtom.

Och jag simmade bland trutar, nån gräsand och några fiskmåsar och det blev iskallt om huvudet, men skönt för övrigt.

Efteråt satt jag en stund och tittade ut över havet.
Då kom ett sms-pling i mobilen.

Bodil på jobbet hade räknat kassorna och nu misstämde det.

Jaha, det var ju bara det som fattades.

Det bästa för Eva i Tyresö ...

DBIV är Karin -  yrvädret som glädjer oss - !!!!
Här på utflykt till Nyckelviken!

Kram från Eva i Tyresö

Bäst igår ....

Det var nog lille Louis, 6 år, vars mormor en gång bodde i Malå.
Louis är ett enda stort solsken och ropar "hej Bettan!", så snart han kommer till kassan.
Ibland önskar han mig en trevlig dag också.

Och så mannen som skulle hämta ut ett paket och visade sig komma från Argentina.

Eller han som kom igårkväll, just innan stängning .., lång och mörkhårig och ursprungligen från Bolivia, ja, han var här och hälsade på sin flickvän.
Jag berättade om mamma som tillbringat tjugo år i just Bolivia. 
Jodå, Villa Montes och Tarija var för honom helt bekanta namn.
Efteråt var jag varm i hjärtat.

Eller kvinnan på Postens support som var så vänlig och serviceminded!

Och unga M på jobbet som galant fixade postsäckarna; en med rekommenderade brev i, den som ska plomberas, och den andra med vanlig post och så papperen som hör till.
Alldeles underbart är det när man ser hur unga arbetskamrater blir allt säkrare i sin yrkesroll!

Och så idag.
Två hundar tillsammans på soffan och harrys öra över nellys rygg.
Alla som har vuxit upp med till exempel hamiltonstövare, vet hur lena deras öron är.
Det händer ofta att jag liksom nosar på harrys öron .., eller pillar på dom med händerna.
Alldeles, alldeles ofattbart lena och mjuka är dom, öronen!

Nu är det solsken och jag ska åka till Steninge och ta ett dopp i havet.
Utan friherrinna, som tillbringar några dagar på födelsedagskalas i Småland, inte långt från Kalmar.
Där ska hon tjänstgöra som kokerska, laga god mat och baka Budapestbakelser.
Ja, och kalasa förstås.

Annat som var bra.
På promenaden nyss mötte jag sophämtaren.
Medan vi stannade till för att låta honom tömma två tunnor, kom vi att prata lite.
Han berättade om en stressig vardag med sjuka kollegor - enbart idag skulle han själv tömma åttahundra soptunnor -!
Nu är det ju inte han som tömmer, men dom ska ändå dras fram och ställas tillbaka och han ska kliva upp och ner i sin lastbil fyrahundra gånger!
Mannen som nog var från forna Jugoslavien, trodde först att jag klagade på att han körde fort, men så var det inte alls! Nej, jag frågade om han sett klippet på Facebook där en mexikansk sopåkare låter lastbilen rulla av sig själv, allt medan han hoppar ur, hämtar och slänger soporna där bak och så upp i bilen igen!

Det bästa för Eva på Frösön ....

 Hej!

Jag skrev ett DBIV förra veckan men vet inte om det har varit någon dragning på det?
Nu har jag ju ett helt annat det bästa och det var helgen som var.
Två nätter på Sergel Plaza i Stockholm och premiären av Cabaret. 
Det var en födelsedagspresent från vår äldsta.

Helt underbart var det. Jag är ingen kändisgalning men nog var känslan speciell när man minglade runt bland alla kända ansikten från TV. Vi hade kanonplatser på parkett och föreställningen var så stark. Bäst var nog Lill Lindfors och Sarah D Finer.

Efteråt fick vi vara med bakom kulisserna och dricka champagne med ensemblen.
Så roligt. En kväll att lägga i minnesarkivet.

Kram Eva

// Elisabet skriver: jodå Eva, du har med det inlägget också och det har inte varit dragning, det blir i morgoneftermiddag, men det gör inget om du har två bidrag - kan man få för mycket glädje -?
Svar: njet! 

Höststädning ....

Det är väl allom bekant att det här med bloggeriet är på utdöende och snart är vi väl bara en handfull som känner ett behov av att "skriva av oss".

I min länklista har hur många som helst trappat ner - eller helt försvunnit - och nu har jag plockat bort dom som inte har uppdaterat på länge, länge.
Det beror alltså  i n t e  på att jag inte tycker om era bloggar!
Och blir ni skrivsugna, kommer tillbaka och vill vara med i listan, så hojta!

Gunnar i Vaplan, jag förmodar att din blogg kanske återuppstår under - eller efter resan till Afrika -, så du får hänga med ett tag till ,-)

Eva på Frösön .., du kanske också kommer med något inlägg?

Dagens fönster ...

Det är oftast höst och vår som min ystadlängtan sätter in.
Så där tjopp, bara!

För sex år sedan, i september, såg det ut så här i mitt fönster.

Det bästa för Marianne/Bloggblad ...

Och vilka härliga småtöser längst fram!

Det bästa i veckan som gick var naturligtvis Italienresan – den slår det mesta jag gjort de senaste åren. En höjdpunkt var gondolturen, en ännu större var när vi hade konsert, först sjöng flickkören, sen vi och som avslutning sjöng vi tillsammans. 

Du ser nog hur salig jag ser ut. Musik och sång kan verkligen förena! 

Nu sticker jag ju iväg på ett nytt reseäventyr som kan bli riktigt spännande, men jag känner inte de andra som ska med så väl som jag känner kören, så riktigt så galet uppsluppet blir det nog inte.  

// Elisabet skriver: här finns fler bilder från resan till Italien! Marianne hade lagt ut en av sångerna på Facebook - det var så vackert så jag lyssnade om och om  igen innan jag åkte till jobbet igår -!

Det bästa för Gunnar i Vaplan ...

Oj vad många "det bästa" det finns.
Svårt att välja, men det bästa är nog att varje morgon få vakna upp till en ny härlig dag och känna sig frisk och fri att göra det bästa jag vet mest hela tiden.

Det har varit "Hej Främling-helg" i grannbyn Nälden.

Det har varit "Vänsterdagarna" i Malmö.

Det har varit uppstartsträff för Riksteatern i Jämtlandsregionen uppe i "Copperhill i Åre.

Det är massor av saker att rodda ihop inför "Kulturveckan i Krokoms kommun"

Och nu är det bara 84 dagar kvar till "Det Stora Äventyret", kolla den här ormtjusarelänken, den tvättmaskinen kommer jag också att behöva använda :-)

Det bästa för friherrinnan i Steninge ...

Ja, det var det nog Gospelkören Safe & Sound som sjöng i Steninge Kyrka, till förmån för alla flyktingar. Även Dagtidkören var med och sjöng.

 

Men alla härliga bad vi haft är ju också fantastiskt. 

Tänk att kunna sitta vid havet i badkläder och fika. I slutet av september!

Ett ord bara FANTASTISKT

Friherrinnan

Såg ni förvandlingen ...?

Jag höll på att ramla från soffan!

Fantastiskt!

(Och ett sms-pling kom nästan genast .., jodå, madamen i Trelleborg hade sett samma sak!)

Nu är det inte långt kvar ...

På torsdag är det dragning i uppmuntringslotteriet.
Bara i morgon kvar, alltså.

Vill du vara med och få chansen att vinna boken Gränslös - roliga, allvarliga och annorlunda berättelser om resor -, så får du lägga på en liten rem.

Mejla bara det som gjorde dig varm i hjärtat eller allmänt småglad, till bisse151@gmail.com.

Välkomna!

Dagens fönster ...

Den 26:e december 2010 stod jag utanför Fridolfs konditori i Ystad och såg molnen susa förbi.
Och så passade jag på att fånga ett fönster.
Eller en bilruta.
Det är bara ett välja.

På frukostbrickan ...

... finns en "gammal" favorit.

Nu är hon i New York och tar underbara bilder!