Och ungefär där solen sänker sig ner på bilden .., där ligger gatans videobutik.
Där arbetar en man i min ålder och hans son; alltid så vänliga är dom.
På väggen utanför den lilla butiken hänger kvällstidningarnas löpsedlar, precis som på så många andra ställen i Ystad.
Men en sak skiljer.
Det var videobutiksägarens dotter som så brutalt blev skjuten i huvudet i Malmö häromsistens.
Så fort kan livet förändras på vår gata.
4 kommentarer:
Tänk så mycket mer man berörs när det är någon man har en koppling till även om den bara är lite på håll.
Allt detta onödiga våld!!!
Turtlegirl: ja, precis.
Plötsligt blev det nånting helt annat och man får nästan ont i magen när man cyklar förbi affären.
Så hemskt! Att förlora sitt barn är naturligtvis det allra svåraste en människa kan råka ut för.
Kram till den stackars familjen.
Det här är så tragiskt och onödigt att orden nästan försvinner i mitt huvud. Som Malmöbo och mor till flickor i T's ålder kommer det så nära.
Jag skulle vilja hämta hem min yngsta och hålla mina vingar över henne. Men livet fungerar inte så. De lever sina liv, i sin blåögda värld och så ska det ju vara. "Det händer inte mig, mamma."
Skicka en kommentar