Från mitt kusinbarn Lotha kommer ikväll två bilder susande genom rymden.
Det är min mamma som figurerar på båda bilderna.
Och Lotha skriver: "Din mamma är anledningen till att jag har valt att bli sjuksköterska, visst har jag sagt det?"
Som lillflicka älskade jag när mamma tog på sig sjuksköterskeuniformen .., å, jag minns hur hon stod i köket och strök förklädet och stärkte lilla hättan och på byrån i sängkammaren brukade broschet ligga och vila sig.
6 kommentarer:
Det är ju jag på bilden...
AnnaPanna: ja, särskilt den undre ...-)
Ni kanske är släkt? Kram, kram.
Sjuksköterskeuniform det var grejjer det! Så fin. Inte som nu, syntetbyxor med sydda pressveck och noppor. Och ljusblårandig syntetutanpåskjorta. Nej det är ingen uppmuntrande syn. Så fin din mamma var!
Eva: ja .., jag tyckte att mamma var så OÄNDLIGT FIN ... i den där uniformen .., som så småningom försvann och blev till en vit rock.
Jag har nog aldrig sett mamma i långbyxor .. jo, nån enstaka gång.
Jeans hade hon aldrig .., nej, alltid kjol eller klänning.
(Hon tyckte nämligen om sina ben .-))
Det slo også meg,at din Anna er lik sin mormor
Bente: jo, hon är lik sin mormor och har alltid varit .., det är underligt hur gener kan hoppa mellan generationerna liksom.
Skicka en kommentar