fredag 8 januari 2010
Oväntat möte ....
Tolv minusgrader ute.
Snöknarr under skorna.
Och efter promenaden till postlådan bestämmer jag mig för att ta en varm dusch och när jag har klivit över badkarskanten och just ska till att duscha, upptäcker jag en spindel stor som en ..., ja, som en mindre groda .., och jag f l y g e r upp ur badkaret med raketfart!
Den kanske inte ser så stor ut, men det var den.
Och kroppen hård som på en knäppskorv!
Efter en stunds funderande (ska jag avstå duschen helt och låta spindeln leva i lugn och ro i badrummet, åtminstone tills pv kommer hem från Vadstena i morgon ..., eller ska jag duscha i Hildas badrum ..? ) föser jag in spindeln i en stor burk (modell GB-glassbytta ..) och beslutar mig för att förpassa den till avloppet; till toalettstolen.
Till Döden.
Problemet är att herr Spindel bara kurar ihop sig likt en liten boll och vägrar att försvinna i avloppsröret .., visserligen ser den helt död ut, men så snart jag med en liten pinne pillrar på den, vecklar den ut benen och gör ihärdiga försök att ta sig upp!
Den bara luras, alltså.
Ååå, för min inre syn ser jag hur herr Spindel anfaller var gång jag ska sätta mig på tronen.
Då, med hjälp av en liten burk, tar jag upp herr Spindel från toalettstolshavet.., och jag tänker att faktiskt brukar bloggmadamen vara en sann djurvän, men här går gränsen .., så jag öppnar ytterdörren och ut i snön åker herr Spindel och landar mjukt.
Efter någon minut öppnar jag försiktigt dörren och tittar ut .., då rör sig spindeln mot dörren och i mina ögon förvandlas den till ett Monster .., en Vampyr som tänker ta sig in.
Det gör den inte.
Förstås.
Den dör.
Och nästa gång jag tittar ut, då ligger herr Spindel där stelfrusen och jag tröstar mig med att frysa-ihjäl-döden lär vara behaglig; hellre det än att sakta drunkna i en toalettstol.
Men långt efteråt har jag förfärligt dåligt samvete.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
22 kommentarer:
Näää, huvva jag gillar inte spindlar i badkar!
Även om man ska vara djurvän så gjorde Du rätt.
Sen om det blev en kall dörr eller en nedspolad död har ingen betydelse.
Bort med dom!
Turtlegirl: ja, den var verkligen olustig! Jag tror att jag hade svimmat om jag fått den på mig .-)
HAHAHA, du är ju helt underbar! För min inre syn ser jag precis det hela framför mig. Dramatik på avancerad nivå nere i landet halland en fredagförmiddag :D
Nu vet jag precis vad för sorts spindel du menar, för sådana har jag också sett här hemma.
Fruktansvärt stora och hemska är de!
Brrrr!
Och också precis likadant hade jag känt mig om jag slängt ut spindeln genom dörren (som jag alltid gör), och sen sett att den frusit ihjäl. Men som sagt, det finns gränser...!
Förr hade jag nästan spindelSKRÄCK men det har jag faktiskt lyckats vänja mig av med. Fråga mig inte hur.
Underbart-soligt-väder-men-FÖR-kallt-hälsningar!
mossfolk och S o F: det finns som sagt var gränser ....
Den här var FÖR stor.
Och för HÅRD.
Den såg ut som en mindre mus.
Hi hi, stora spår verkade den lämna efter sig i snön i alla fall. Är du säker på att den dog, så den inte lurar på dig bakom knuten? ellem
Ellem: ja, du .., dom spåren tillhör nog nånting annat .-)))
Herr Spindel avled just utanför stentrappan där jag om våren brukar sitta och dricka morgonkaffe ...
Herregud - den piggnar så klart till sen i mars och traskar in igen!!
Jag är fullständigt livrädd och skulle aldrig gå närmare än längden på dammsugarröret. Sen springer jag iväg ut med hela dammsugaren och så får den stå utomhus tills någon kommer och tar ur påsen.
Ett tips till nästa gång...
Love, literature ..: i dammsugarpåsen har många småspindlar hamnat, men denna var för stor. Och jag vill ju att den ska dö snabbt .., inte irra omkring inne bland granbarr och glitter .-)
Spindlar ser jag bara inomhus på landet om sommaren och då brukar jag lyfta ut dem i det fria. Skönt för på vintern vet jag inte hur jag skulle göra, var väldigt målande beskrivning på din spindelupplevelse:-), skulle nog klämt ihjäl den fast fått lite dåligt samvete, frysdöden var nog inte värre.
Annas mamma: nä, klämma ihjäl den fanns inte på kartan, den var för stor .., då hade det knastrat .., ååå, jag ryser bara vid tanken!
En sten på kroppen på den, hade varit mest snällt .., att ligga i en toalettstol var hemskt .., det var nog skönare att få dö fort i kylan.
Jag hopaps att den inte har släktingar under badkaret .-)
Du vet att det kommer att börja regna nu i landet Halland? Dödar man spindlar kommer hällregnet:-)
Jag är fruktansvärt rädd för ormar, inte för spindlar dock. Om dm inte har kors på ryggen och är riktigt håriga förstås. Men jag förstår precis hur du kände dig. Brrrr!
Du är mig en sann djurvän som låter spindeln landa mjukt iallafall...
Jag hyperventilerar bara av att läsa att du faktiskt föste in den i en burk! Själv skulle jag ha sprungit därifrån i panik :-).
Finns det inga hoprullade tidningar i landet Halland? *flinar*...går alldeles utmärkt att massakrera spindlar med...har jag hört alltså ;O)
Åh, älskade Elisabet!
Monet: jag tar på mig det fulla ansvaret för eventuellt ösregn i helgen .-)
Moster Mjölgumpa: nja .., det var nog också det enda ...
Carita: men jag hade inget alternativ!
MildaMakter: oh, aldrig! Då hade det knakat .., åååå, den var så stor!
Hedgren: ,-)
Kram på dig!
Usch, den spindeln verkar ha varit stooor! Undrar vad den spindeln heter...?
Du gjorde i alla fall rätt tycker jag! Jag skulle ha gjort detsamma - dvs försökt döda den.. (om jag vågat vill säga...;)
Ps. Min man säger att det är en "pôsa-kangero"... ha, ha!
Fotnot: "Kangero" är en stor spindel på norrländska (men det vet du säkert ;))
smulan: haha!! Ja, min pappa sa "kangerovel ..." men då menade han oftast dom här med superlånga ben .., dom är ju tunnare i kroppen!
Då skulle du kanske provat med en nötknäckare??? *leeer*
Skicka en kommentar