Bengt och Ingrid bor i ett litet hus i Steninge under semestern och nu undrar dom vad det är för ett stort träd som finns på gården och jag hämtar ett ekblad och ett ollon .., "jo, just det, ett sånt är det!" säger dom unisont.
Kommer ni ihåg att jag berättade om dom trevliga kunderna som tittade in i affären, ja, dom som var från Jämtland? Dom som jag bjöd hem på kaffe, när det nu skulle passa dem?
Jodå, idag knackade det på ytterdörren och där stod Ingrid och Bengt och såg så glada ut!
Det blev nygräddade våfflor med grädde och sylt och en väldig massa prat om allt möjligt!
Varma och vänliga människor .., jag tycker verkligen att det är något speciellt med jämtlänningar.
Det här är Ingrids vänstra hand.
Ingrid är storasyster och Kräfta.
När jag frågar vad hon arbetar med, är det nästan som om hon urskuldar sig.
"Tja .., jag städar på en hälsocentral i Brunflo", förklarar hon.
Detta, att städpersonal - som är en sån otrolig viktig yrkesgrupp - ofta förringar sitt eget yrke, pratar vi ganska mycket om.
När jag frågar hennes man vad han tycker är Ingrids mest typiska egenskap, så ler han lite och säger att ..."ja, hon är duktig på att laga mat och baka och så blir hon sur och grinig om inte får som hon vill ..", och så blinkar han lite filurigt.
Ingrid, vars föräldrar hade ett litet jordbruk (hennes mamma hade sex syskon som alla emigrerade till Amerika, den äldsta systern åkte först och så kom de övriga efter, men Ingrids mamma blev kvar hemma i Jämtland ...!) har höger tumme upp och om hon skulle börja om på nytt och utbilda sig, hade hon nog gärna blivit hårfrisörska.
Och det här är Bengts hand.
Bengt är sjuttio år och har varit busschaufför och har - tre gånger per dag -, kört sträckan från Brunflo till Bräcke och jo, han har verkligen trivts med jobbet, även om det mot slutet blev allt mer stressigt.
"Ja, man ligger sen och har hela tiden klockan emot sig ...", förklarar han.
Bengt är nummer fem av sex syskon och även hans föräldrar var jämtländska småbrukare.
"Min pappa arbetade förstås också i skogen, ja, för att få det att gå ihop ...", säger han.
På min fråga vad som är mest typiskt för Bengt .., säger hans hustru efter en stunds funderande att ..."han är snäll och trevlig, väldigt gladlynt, helt enkelt".
Den forne busschauffören har vänster tumme upp och det gissade jag också.
Se, det var ett trivsamt besök!
6 kommentarer:
Men lägg av, i Brunflo är jag uppvuxen och min syster och föräldrar bor där än. Bor de i Brunflo också, dina nya bekanta? Känner inte riktigt igen dem på bilden, men det beror väl på att mina ansiktsbilder där hemifrån inte är pinfärska längre...
cruella: nej, dom bor i Pilgrimstad ,-)
Trevligt med Jämtländskt besök. Brunflo ligger bara två mil bort från mig.
Eva, du kanske känner för Brunflo som jag för Pilis, Gällö och Bräcke - att det är lite åt fel håll? :-)
Har du varit vid Forsaån och vandringsleden där vid Rensved förresten? Man far av i Pilis. Rekommenderas varmt annars, oerhört vackert!
Och jag vänder datorn mot sambon och säger att "denna människa är makalös. nu har hon gjort det igen!"
Inte för mitt liv kan jag begripa hur du bär dig åt för att ständigt träffa alla nya människor sådär. Jag menar, hur många kassörskor bjuder hem kunder på fika... och hur många av dessa kunder gör dessutom slag i saken och faktiskt kommer på den där fikan?!!
Eva: se där ...
Mossfolk: och du förstår så trevliga och pratglada dom är! Skulle jag inte bo här eller i Skåne, då skulle jag välja Jämtland.
Skicka en kommentar