tisdag 26 november 2013

Att öppna en skattkista ...

På mitt bröst ligger Salomon Nilssons barnbarns barnbarnsAnders.

Plötsligt får jag en vänförfrågan på Facebook och jag svarar inte; namnet är mig helt främmande och jag tänker att det nog kanske har blivit nåt fel, det har hänt förut?

Några dagar senare kommer ett brev med posten och jag känner igen avsändaren, samma namn som på Facebook och jag blir, om möjligt, än mer förvånad.

Det visar sig vara en man från trakten av Skellefteå som ägnar sig åt släktforskning och eftersom vi är släkt på väldigt lång håll, har han fått nys om min pappa och hans idrottsliga framgångar inom Örnvingen - friidrottsklubben i Kalvträsk - och nu skulle han gärna vilja veta mera, ja, han håller på att sammanställa nånting om just detta.

Mina farföräldrars lagård i Kalvträsk, Västerbotten.

Ikväll när jag kom hem, hade jag en bifogad fil i ett mejl från denne skellefteåkille.
Åååå, det är inte sant!!

Villvattnet. Det var där pv fångade fisk med pojkarnas håv. 

Där finns min pappas släkt rakt ner till 1600-talet och precis varenda en visar sig komma från antingen Kalvträsk, Burträsk eller Villvattnet! Alla har varit pigor, drängar, tjänstehjon eller bönder, ja, inte är det underligt att jag känner mig som mest hemma kring ett vanligt köksbord!

Min farfar hette Anders Fredrik Nilsson, min farmor Anna Elisabet, född Karlsson.
Farfars far hette Salomon Nilsson,  han var Stenbock och född 1830.

Och olika livsöden framträder och gör mig så varm i hjärtat!

Titta, där dyker min pappas två småsyskon upp, dom som han berättade om och som han kom ihåg bara lite, lite av .., när den ene dog var pappa sex år och när syskon nummer sex i syskonskaran dog, var pappa åtta år. (Alltså två av sju syskon dog, det är så jag menar).
Dom båda småpojkarna, Arne Salomon (Salomon efter hans farfar alltså) och Jarl Olof Arne, hann bara bli två, respektive ett år gamla.
Eller unga.

Min farmor och farmor blev endast 42, respektive 41 år gamla, båda dog i TBC.
Jag minns att pappa berättade att han och syskonen (tre bröder och två systrar allt som allt) stod vid sin  mors dödsbädd och att hon då gullbad dom äldsta barnen - Erland och pappa -, att ta hand om småsyskonen.
Då var Erland 15, pappa 14, Gösta 12, Alice 10 och lilla Anna-Maria bara 4 år.

Och jag läser om min pappas farfars första fru, Gustava Charlotta Olofsdotter.
Hon fick två barn, det andra blev en flicka som fick namnet Eva Charlotta som föddes 1872, den tionde juni. Fem dagar efter förlossningen dör mamman  i en ålder av 38 år och dagen därpå den lilla nyfödda Eva Charlotta. Vilka livsöden!

Och lååångt nere i rullorna hittar jag en Mårten Persson Granoxe, född 1701, till yrket soldat.
Han dog vid 41 års ålder i Finland, man kan undra av vad?

Tala om att ha öppnat en skattkista!

8 kommentarer:

Ruta Ett sa...

Så intressant det är med släktträd! Jag har mitt släktträd ner till 1500-talet och som av en händelse hittade jag en avlägsen i Annikas bekantskapskrets. Sånt är kul!

Bert Bodin sa...

Någon gång har jag tänkt släktforska. Det får väl bli när jag blir pensionär, kan jag tro. Vet väldigt lite om släkten på min mors sida. Lite mer på pappas. Åttondelsvallon lär jag vara. Invandrarättling alltså. Undrar om jag får bo kvar.

Elisabet. sa...

Ruta Ett och Bert Bodin:
Intressant också när jag läser det här .., hur jag bättre kan förstå pappa.
Det var mycket elände och fattigdom och tidigt föräldralösa och kanske inte världens bästa fosterföräldrar för dom fem syskonen .., medan min mamma har vuxit upp under helt andra villkor; en stark släkt, många klockare och nån lärare och hennes föräldrar som drev rum för resande, hade affär och mormor hade blårävsfarm! Två helt skilda världar som möttes.
Det som fascinerade mest, var att ALLA kom från samma område! Här var det inga emigranter inte .., kanske fanns inte pengarna?

Pv och jag själv satsar på pensionärstiden. Då ska det släktforskas på allvar.



Elisabet. sa...

Bert: jag suddar din kommentar i morgon, så kanske du klarar dig ,-)

Evas blogg sa...

Men vilken skattkista! Det är ju precis som i "Allt för Sverige"!

Jesssica sa...

Tänk vilka livsöden!
Bara det att stå vid sin mammas dödsbädd, och sen ansvaret som följer därefter.. Så hjärtskärande.
Vore nåt för dagens ungar att tänka på, vars största problem är om man inte har internetuppkoppling på mobilen ;)

Min mamma har börjat släktforka nu när hon blibit pensionär och det är så intressant!

Dinah sa...

Oj, vilken guldgruva. Den kontakten ska du vara rädd om. Han verkar ha koll på din pappas släkt. Roligast är ju när man får veta lite runt-omkring.
Och Bert, du verkar ligga illa till. Hoppas Elisabet tar bort detta hemska erkännande.

Anonym sa...

Jaha, då får man sluta läsa Berts blogg. Vallonättling i 7:e led, det låter inte bra.
PV
(Hoppas nu att ingen missade ironin.)