söndag 8 februari 2015

Han bad om två ....


Lördagspasset på jobbet blir omåttligt stressigt!

Vi är två stycken mest hela eftermiddagen och kvällen och köerna växer och vi förstår ingenting .., jo, det förstås, nu har göterborgarna sportlov och många sommarhusägare kommer på besök.

Chefen har bett mig texta två skyltar, lite större, men hur jag än bär mig åt - och jag räknar mig som en relativt snabb människa - får jag inte tiden att räcka till. En gör jag .., men den andra får bli kvällens uppdrag.

Kommer hem vid halv nio.
SVT visar Melodifestival (gissa, om vi sålde mängder, mängder med chips och godis igår!) som inte engagerar så värst - eller egentligen inte alls - men vi sitter ändå i vardagsrummet och tittar .., och jag tänker att bäst av allt är Filippa Bark.
Inser också att när man är sextioett år, ja, då är man inte alldeles rätt målgrupp för Melodifestivalen.
Eric Saade är söt och vinner förstås många röster .., för övrigt tycker jag att allt låter som det brukar låta.

Efteråt ser vi den brittiska serien om en präst som engagerar sig i mordfall.
Hjälp, så vacker han är! 

Sen blir det söndag.
Strålande solsken .., dragning i lotteriet .., kaffe med kakor som friherrinnan bakat .., skidskytte på tv .., jag sitter ute i solen nån halvtimme, men vinden är isande kall .., och nu får det bli tidningsläsande innan det är dags att åka till jobbet.

Ja, just det .., det är detta sammantaget som blir till det vi kallar för Livet.
Livet. I all sin enkelhet.

7 kommentarer:

bettankax sa...

Ja, mycket vacker präst ;)

Ingela sa...

Eb 15-åring här i huset har sällan så mycket till övers för brittiska landsortsdeckare, men denna sitter hon som klistrad vid. Av samma skäl som du och bettankax.

Jag ser det inte riktigt, nog ser han bra ut men knäsvag blir jag inte. Däremot poliskollegan, det är en som jag kunde tänka mej att hitta i julstrumpan... Han är bra jämt. Har gillat hans skådespeleri ända sedan den där serien där han spelade en byggnadsarbetaren Joe Purvis som hade firma tillsammans med sin lillebror Trevor. Brodern spelades av Stephen Tompkinson, en annan brittisk favorit. En riktig må-bra serie med en bitter och synnerligen mänsklig twist.

Ingela sa...

Dessutom kan han sjunga, och talar nordengelsk dialekt, underbart.

Tankevågor sa...

Hjälp vad har jag missat nu då!?!? Vem är han och vilken deckare?

Turtlan sa...

Tycker nog som Ingela jag. Visst, han är ok men inte wow.

Angående melodifestivalen. Inget wow där heller. Mer ett jaha... jasså.. Mähä mest. Men vi tittar så klart.

Elisabet. sa...

bettankax: amen!

Ingela: ja, där håller jag med dig, det var bara ett konstaterande det där med prästen. Dom är jättebra tillsammans!

Tankevågor: jag kommer inte ens ihåg vad programmet heter, men ska kolla upp det .., Granchester eller nåt sånt.

Turtlan: nog tycker jag att det är wow .., men även på kollegan ,-)

Bert Bodin sa...

Jag kan inte sticka under stol med att jag INTE tittar på Mällån (som det heter nuförtiden), men oftast i rent forskningssyfte. Jag är ju mycket för sån't. ;-)

Det är tydligt att de jag tycker gör bäst ifrån sig, åker ut på direktten.

Den där härliga Molly, som var nummer ett, blev nummer ett hos mig direkt. Suverän röst. Bra låt.

Hos alla andra blev hon nummer noll.

Så blir det alltid.

---
Grantchester: Första avsnittet jag ser, och hade tyvärr lite svårt att hänga med i släkt- och personsambanden där.

Sedan är det det där fenomenet ... Bildsköne prästen spelade genomrutten psykopat/sadist i en engelsk serie i höstas. Kommer inte ihåg vad den hette, men handlade om en iscensatt kidnappning.

Det är svårt att riktigt ställa om. Jag får se om jag tittar vidare.

Mällån slötittar jag nog vidare på. Man måste ju forska vidare för att stärka sina teorier.

Hittills gäller: Sämst låt vinner!

;-)