Kallt ute, men strålande sol.
Ljus överallt, även inomhus!
Nu väntar en sån fin tid!
Solstråleskuggor ..., blommor mot en skåpdörr.
Kanske kaffe mot söderväggen.
Talgoxepjut.
Som ett nytt liv.
Och vi tar bilen och kör ner till lilla hamnen.
Efter elva dagars innevistelse känns benen darriga, men allt detta ändå .., ja, men det är som att få en injektion av livslust, glädje och styrka, rakt in i själen eller blodomloppet!
Efteråt blir det kaffe och en macka.
Pv åker och handlar.
Hans byxor hänger löst på honom .., jag undrar hur många kilo han har tappat under den här svängen?
Och nää, sånt drabbar inte mig.
Det spelar ingen roll hur sjuk jag än känner mig, matlusten finns där nästan alltid.
Men nu ska allt bli bättre.
I morgonbitti vankas bilfärd till Hässleholm för utprovande av "skenan" och så blir det träff med kirurg, sjukgymnast, ortopedteknikern Paul förstås och representanten för ortosföretaget.
Spännande!
Och tänk .., under två veckors tid har jag inte ens tänkt en sekund på mitt knä!
Inte en gång har jag haft ont!
Inte tillstymmelse till värk!
5 kommentarer:
så vackert ni bor. och så mycket snö ni har där i södern.
och tänk, jag känner igen det där med matlust trots sjukdom. jag menar, det är väl bara när jag haft vinterkräksjukan som jag inte ätit!
Har inte hängt med ordentligt på din blogg och undrar hur det är fatt, med knä och tappade resp. inte tappade kilon. Pigg verkar du i alla fall.
Det är en sådan underbar känsla det där, när man har varit sjuk och blir bättre och det nästan känns som om man fått livet åter :)
Var glad över kilona! Maken är likadan, mat går alltid ner. Bortsett från när han hade lunginflammation för några år sedan -när han inte ville ha något att äta förstod jag att han verkligen var sjuk på riktigt.
Jag är precis tvärtom och har att göra i en evighet för att vinna tillbaka vikten efter minsta sjuka.
bella: ja, här är så ofattbart vackert och tänk, om många i vårt land visste hur fint det är i Halland .., då .,-.)
Tredje året i Hjo: vi har legat däckade i lunginflammation och hög feber i snart två veckors tid, men nu äntligen! Nu känns det åtskilligt bättre.
mossfolk: e x a k t!
Vilken vacker vinterdag ni har haft! Det låter fint att ni är på bättringsvägen. Lycka till i morgon med allt som du ska vara med om.
Skicka en kommentar