En morgon ...
Det där ljuvliga nattlinnet som friherrinnan gav mig i present, åå, det är så innerligt älskat!
Det är lent och ..., ja, alldeles perfekt!
Så här sitter jag halv tio en måndagmorgon .., ännu iklädd nattlinnet och är tacksam för att vi bor på landet, utan insyn från grannar eller förbipasserande.
Små och större fåglar fick frukost av den nattlinneklädda madamen och kvittrade så glatt .., harry och nelly bryr sig inte det minsta och inte programledarna i Gomorron-tv heller, dom har fullt upp med säsongens grönsaker och intervju av sportpanelen.
Idag stundar den tredje arbetsdagen på raken, ja, efter influensaeländet.
Det går framåt, om än långsamt.
Och så ringer telefonen; det är en ung man som undrar om jag vill fortsätta med tidningen GP, den som vi haft under en tid till en vanvettigt billig penning. Ååå, så jag mår dåligt av att säga "nej tack", men så blir det. Man känner sig g i r i g .., som en som bara utnyttjar nånting när det är extrapris och det är ju helt okej (det där extraprisutnyttjandet), men ändå.
Det känns inte bra.
Tidningar kan verkligen skänka glädje.
I helgen var det DN som stod för den delen och då inte enbart underbara Barbro Ingvaldssons bild av "Centralplan 2016", nej, där var så mycket läsvärt!
Och bilder, ja.
Om en månad åker vi upp till Stockholm för att vara med om detta, men innan dess tänker jag titta på Sven Teglunds akvareller som finns med på Liljevalchs vårsalong! Sven, det är ju "Promenader och utflykter" som finns i min länklista.
Denne Sven är ju - enligt mitt sätt att se det - en mästare i att fösa samman bokstäver och ofta sitter jag och smajlar för mig själv när jag har läst hans inlägg. Här är ett sånt - det handlar om människor som mallar sig -.
Ja, det var väl ungefär allt för nu, som dom säger i tv.
7 kommentarer:
Här ett inlägg för dig!
http://www.sydsvenskan.se/inpa-livet/krukvaxterna-i-fonsterkarmen-talar-om-vem-du-ar/
Det där med sovmorgnar och långsam start på dagen är obetalbart!
Sovmorgnar är underbara. Igår sov jag till kl halv tolv ,rena tonåringen är jag. Att hasa runt i nattlinnet är också härligt. Det är sällan jag kan göra det för jag måste kasta på mig kläderna och ta en promenad med Otis när jag vaknar (sent). Vilken härlig Stockholmsresa du har framför dig.
En morgon för två år sedan när jag bodde över hos min moster som numera bor mitt i stan gick jag en morgonpromenad i villakvarteren.
En äldre herre med vitt hår och prydligt vitt skägg var ute och hämtade tidningen iförd en fotsid plyschmorgonrock. Han var mycket stilig.
Här i Porto är det inte alls ovanligt att folk står i dörröppningen i (föga estetisk) morgonrock i gathus där dörren uppnar direkt på trottoaren.
annannan: helt perfekt! Jag har tänkt på det där, för när man surfar runt på Instagram, där är det helt plöstligt en viss sorts gröna blommor som finns i Dom Perfekta Hemmen :)
Ruta Ett och Eva på Frösön: jag är ju fortfarande extremt morgonpigg och vaknar vid fyra, sen fem .., men jag stiger inte upp då, utan ligger till kanske sju, halv åtta. Men förr om åren duschade jag och klädde på mig bums, det gör jag INTE nu .., kanske för att nattlinnet är så urbota skönt ,-)
Till halv tolv har jag aldrig i mitt liv legat, men det vore kanske en upplevelse? Men Eva, är du vaken halva natten sen då?
Nej, jag somnar typ elva halvtolv, i vanlig ordning. Jag har ett extremt stort sömnbehov denna årstid. Värken gör mig så trött.
Åh, vilken stockholmstripp du har att se fram emot!
Min morgonpigghet försvann som genom ett trollslag när jag fick barn. Nu har vi en sovmorgon var på helgen och det är u n d e r b a r t.
Skicka en kommentar