Så här såg det ut när jag igårkväll vid halvniotiden var på väg hem från jobbet.
Då hade jag först stannat till i Steninge och lämnat ett paket till en kund och sen suttit i bilen och tänkt på alla dessa livsöden som passerar revy medan man står där bakom kassan.
Som den där flickan i tioårsåldern som just spelat fotbollsmatch (Haverdalslaget vann stort) och såg så nöjd ut .., eller mannen som berättade att hans pappa bor i Skellefteå men att dom bara träffats totalt tre gånger i livet .., eller han som är nyligen frånskild och idag har födelsedag ..., eller kvinnan som kom in i grön badrock och vått hår; hon hade nyss badat i ett femgradigt hav och vi pratade om endorfiners påverkan på själen ..., och inte minst den äldre mannen som hade ett sånt innerligt varmt leende och berättade att han arbetat som lantbrukare, vilket var det sista jag hade gissat på!
Strax innan Stora Skipås kunde jag inte hålla mig längre, utan svängde av, parkerade vid utsiktsplatsen, letade fram mobilen och fångade det förunderliga ljuset borta vid horisonten.
Kom sedan hem till nybakade scones och berättade för pv om alla möten.
Just så.
6 kommentarer:
Tänk så fascinerande det är med solnedgångar. De trollbinder ofta. Jag tror alla tycker det, eller hur.
Tänk också om man vore lika fascinerad av samma himlakropps uppgång . Den är det inte så ofta man bevittnar. Ja, om man inte bor här i mina trakter förstås. Då hinner man ju ibland inte att gå och lägga sig innan solen piper upp på himlen igen.
Bert: egentligen är jag inte så fascinerad av solnedgångar, men igår var det ljuset som var så annorlunda .., inte orangefärgat, utan gult, ungefär som om nån eldade där borta! Soluppgången ser jag aldrig. I Malå hade vi köksfönstret mot öster och då kunde man följa solens uppgång och även när den gick ner i väster, men annars har alltid nånting varit i vägen ,-)
Jo, Elisabet ... Men det är ju just solnedgången som fixar det där gula ljuset. Den här gången.
Så, erkänn!!!
;-)
Jag älskar solnedgångar... och uppgångar, om än kanske inte den ljusaste delen av året. Så magiskt vackert är det.
Det händer, när jag handlar, att jag funderar på om det är vanligt att personalen värdesätter olika möten så som du gör. Har jag Noah med mig till vår lokala affär väljer jag ibland kassa efter vem som sitter där. En del tittar knappt upp. Andra kan få honom att knappt vilja gå därifrån ;)
denna solnedgång är så vacker. Jag hade bara svart himmel å det skiljer bara några kilometer mellan oss. Jag vet inte hur många gånger jag sagt att jag har världens vackraste akvareller varje dag jag tittar ut. Helt GRATIS.
Friherrinnan
g
Skicka en kommentar