... tar man harry på promenad (Nelly ligger och sover i gästrummet och vill inte alls gå ut!) och vid anslagstavlan, den nära raden av postlådorna, upptäcker jag detta.
Innan pv träffade mig, eller rättare sagt: innan jag flyttade in i det gula huset, brukade han hyra ut sitt hus till en och samma familj och det flera år i rad. Ni förstår hur han fick städa hela alltet innan det var dags att överlämna nycklarna och garderober och byrålådor skulle tömmas och ja, hjälp!
Under vår semester i Skottland och i Cornwall kommer vi att bo hemma hos familjer - via Airbnb-systemet - men då är det bara fråga om ett rum och allrum, inte hela huset!
Om man går ner mot havet, så är en del av vägen kantad av syréner!
Ni kan ju bara a n a hur gott det doftar!
Där finns den vita varianten också!
Och kaprifolen växer vild och är så frodig och fin .., helt annorlunda mot den vi har planterat!
Ja, ja ... naturen kanske sköter om det här själv på allra bästa sätt? Förstås.
Hela tiden medan vi går där på lilla stigen, håller jag koll.
Det här med ormen som högg/bet Nelly, det förstörde en del av glädjen av promenera med hundarna! Så förfärligt sjuk som Nelly var .., nej, det vill jag inte vara med om igen!
Och så hemma igen.
Efter dagar av medelhavsvärme blev det som vanligt igen och det är väl i och för sig skönt.
Blommorna får vila lite .., och sallad och mangold tar det lite lugnare.
Och snart är pv klar med husväggen, den som skymtar på bilden och som vetter mot gräsmattan.
Så energisk han har varit!
Själv gör jag måttligt mycket en sån här kulen dag.
Ska vaska golven .., ordna med middag och sen blir det väl inte så mycket mera.
Gräsklippning kanske?
2 kommentarer:
Men oj så grönt och fint ni har det.
Ibland tror jag att man klemar bort växter lite för mycket. För jag har samma erfarenhet som du, nämligen att vissa saker man planterar och som får chans att sprida sig, blir mycket frodigare och större på något ställe där man aldrig har tänkt sig att något ska växa.
Skicka en kommentar