lördag 15 april 2017

Här är han - Charlie -!


Och den här bilden lade Emma upp och jag lånar den.

Vi åkte alltså på förmiddan till Bredaryd, inte så långt från Värnamo, för att träffa Maria och Emma som skulle hämta lille Charlie. Att åka genom den småländska storskogen med samhällen fyllda av industrier är ingen höjdare, men det är ju tur för vårt land att det finns idoga smålänningar som skapar arbetstillfällen, men aldrig, nej, aldrig att jag ville bo så!

Träffpunkten blev pizzerian i Bredaryd och där fick vi så hälsa på den här lille krabaten som lade sig platt på rygg när Harry kom fram och nosade - ja, det gäller att visa att man inte är farlig - och Nelly fick också hälsa och sen åt vi var sin pizza (varför görs pizzorna numera så vansinnigt stora, så där så dom väller ut över tallriken!!?) och så blev det lite prat och lite mera hälsa på den goe lurvtussen och sen vidare hemåt, men åt olika håll.

I behov av en offentlig toalett (som jag inte hittade) tittade jag in i Wärdshuset i Bredaryd. 
Men såååååå fint!
Frånsett ett "damrum" på ett hotell i Egestorf och toaletterna i London på Copthorne Tara - hotellet - har jag aldrig satt min fot i nånting så ombonat och välkomnande, ja, det gällde för övrigt hela foajén! Fantastiskt!

Nu är vi hemma igen och hundarna är glada och oj, så roligt det ska bli för Böhlanders att få hem nytillskottet! Maria är ju uppvuxen med hundarn och katter och har alltid drömt om egen hund. Nu föll maken till föga och verkar lika entusisastisk han! Hurra!

(Om någon undrar är han en blandning av flatcoated retriever och golden retriever).

3 kommentarer:

Ulrika sa...

Han är alldeles ljuvlig! Grattis till familjen! :-)

https://pbloggen.wordpress.com/ sa...

Vilket litet charmtroll!
Det som slår mig igen och igen, när jag läser hos dig är din värme. Jag kan riktigt höra den och se dina glada ögon när du berättar. Denna kärlek till människor och djur som du förmedlar, Elisabet. Lugnet och småpyset, tryggheten jag anar. Ååh, vad jag önskar att du vore min storasyster. 💕

Elisabet. sa...

Ulrika: ja, säg den valp som inte är ljuvlig! Men du förstår vilken glädje för dem alla!

Pernilla: läser dina rader och blir alldeles inutivarm! Du får sååå gärna vara min lillasyster; du som har så lena händer och sprider så mycket glädje nu på instagram och är så färgglad och yster!