Foto: Mathias Alm (men här stavar han det Mattias). |
Så har suveräna USA-korrespondenten (egentligen Washington) Inger Arenander tackat för sig och återvänder nu till Sverige. I den sista krönikan får vi veta vad hon kommer att sakna mest, från tiden i Washington.
Det är ju så att korrespondenterna byts ut ungefär vart tredje år och det är så urbota trist, för det är ju då som dom är som allra bäst och man har vant sig vid dem! För människor av den enjängda sorten, som jag själv, blir det så ledsamt när en välbekant röst slutar.
Tack Inger för allt intressant du har berättat om!
Foto: Mathias Alm |
Men Richard Myrenberg är kvar i Afrika och det är jag innerligt glad för!
I dagens krönika tar Richard upp sånt som jag älskar att höra talas om .., sånt som många tycker är småttigheter, eller rent av helt oväsentligt. Jag tycker att det är helt underbart!
"Efter fyra år kan man grunderna", är rubriken på dagens krönika.
Här är en länk, om någon vill lyssna.
Foto: Mathias Alm |
Ännu en guldpärla: Alice (med betoning på i:et ...) Petrén som bevakar frågor som rör migration och flykt. Här är hennes - inte sista - men senaste krönika.
(En av mina pappas systrar hette Alice, men alla syskonen sa Aliiiiiice och vi fann det förstås helt naturligt. Undrar hur det kommer sig att Alice Petrén uttalar sitt namn som Aliiice - och e:et hörs inte alls? )
// Uppdatering: här tänkte jag ju helt uppåt väggarna! Det är klart att hon inte säger e:et :)
2 kommentarer:
Du funderar över uttalet av Alice särskilt som du hade en släkting där hennes namn uttalades så som det stavas - med hörbart e. Man får ju göra hur man vill förstås men uttalsmässigt är det helt fel. Inte på några språk, svenska inkluderat, uttalas detta e på slutet. Det finns sajter på internet där man kan gå in och lyssna på ords korrekta uttal på olika språk. Pröva där!
Själv säger du väl Alice Tegnér och Alice Babs utan e? Att Alice Petrén uttalar sitt namn som hon gör kanske beror på att hon har någon form av fransk ankytning. Hon rapporterar ju då och då från Frankrike så hon kanske är född här, döpt efter någon fransk släkting eller har en fransk förälder. Och här uttalas namnet med betoning på i:et. Men förstås utan e. På engelska är beroning på a:et men fortfarande utan e.
Mina barn heter Christian, Fredrik och Therese - alla döpta med förutsättningen att de skulle ha "internationella" namn som fungerade på de flesta språk om än med olika uttal. Min dotter Therese som på svenska heter just så - uttal det stockholmska Teres - heter förstås i sin franska familj Thérèse med uttalet Terääs och med namnet skrivet med franska accenter just för att markera beroningen. Lustig nog ser man många svenska flickor med just detta namn stavat helt bort i tok som Thères eller Térése. Precis som med crème fraˆiche du vet, man vet inte vad accenterna står för.
Själv hette jag i Frankrike i min ungdom Monique men sedan ett antal italienska filmstjärnor blivit kända i Frankrike kallas jag nu för mitt rätta namn Monica. Dock med betoning på a:et och inte som på svenska på o:et som ju också låter som å. "Måånika". Utom i Skåne där man säger "Månnikka". Min farmor, född och uppvuxen i Kiruna hette som du - Elisabeth - men kallades för enkelhetens skull för Lisa!
Monet: men jag tänker mer på att vi säger Alice Babs rakt av, men Alice Petrén uttalar i:et som ett långt i. Det där att hon inte säger e:et, det var ju tankefel av mig förstås :)hälsar Bettan, alt. Eliza (som mamma sa).
Skicka en kommentar