Bonusdagar ...
Dagar som igår .., när man kan ligga i havet i en halvtimme och det är tjugotre grader varmt i vattnet .., det blir som guldstjärnedagar .., dagar att minnas när mörkret är här.
Och kylan. Och dis och dimma.
Nu satt jag i solstolen och lyssnade till Mikael Niemis vinterprat i P1 från förra året och jag tänkte att det var så bra! I år har jag inte haft några särskilda favoriter, förutom Vigdis Hjorth. Å andra sidan har jag varit en dålig lyssnare.
När pv kom hem från Halmstad, satt vi ute och funderade lite på hur vi ska förfara med båten. Det bestämdes - efter lite koll på olika väderprognoser - att vi torsdagkväll kör upp till Bohuslän, parkerar bilen och seglar norrut ett par dagar. Det blir spännande. Hans bror med sällskap (totalt sex personer och en hund) avslutar sin seglats i morgon och ger sig av hem till Småland. Då tar vi vid och sen ska ju båten seglas hem också.
Vi pratade också om Nelly och hur mycket vi (kanske mest jag) saknar henne. Detta .., hur rolig hon var!
Hur bestämd! Hur hon, när Harry åt mat, stod och stirrblängde på honom - från flera meters håll - och hur han då inte kunde koncentrera sig och ibland helt sonika lämnade matskålen och snabbt var hon framme. och norpade sig resterna!
Men också hur gosig hon var .., hur hon kunde ligga i min famn så där som en nyfödd och hon hade så lena öron, perfekta att pilla på. Tänk, att en liten krabat på några kilo kan väcka såna känslor!
Idag blir det en tripp till Falkenberg och till Glommen, där pv ska titta på eventuell vinterförvaring för båten. Och jag har haft förfärliga mardrömmar natten mot idag och vaknade med en helt avdomnad högerhand där det kändes som om den vore på väg att explodera och lossna! Hade förmodligen legat konstigt på den och strypt blodtillförseln. Vilken oändlig lycka när det släppte!
Lyssnade sedan till P1 .., bland annat Vetenskapsradion. Jag har sagt det förut och säger det återigen: P1 är en formidabel guldgruva och perfekt när man vaknar alldeles för tidigt och inte kan somna om.
Så var det.
2 kommentarer:
Men ... avdomnad hand. Det är väl någon nerv som kommit i kläm. Inte tror jag det är blodtillförseln.
Jag kommer ihåg en gång, när jag vaknade med båda armarna avdomnade. Jag låg på magen och hade ett väldigt sjå med att vända mig om på rygg. Efteråt var det kul.
Bert Bodin: ja, självklart är det så! Tur att jag inte arbetar som läkare! /Elisabet
Skicka en kommentar