Tack ....!
.... P1-morgon, idag fredag. Tack för reportaget från Caracas i Venezuela - signerat Lotten Collin - där olika människor fick komma till tals och dela med sig av sina känslor och tankar när det gäller det som nu händer i landet. (6:39 in i programmet). Intervjuerna visade att inget i tillvaron är helt enkelt. Min oerhörda ilska över den amerikanske presidentens sätt att få bort en annan - för honom misshaglig president - den ilskan delades inte alls rakt av, av de som intervjuades.
(Här ett program av Lotten Collin .., ett program som inte alls handlar om Venezuela, däremot om "Farfars trotjänarinna". Hur intressant som helst!)
Tack också Bim Jacobsson som intervjuade småttingar i Stockholm vilka gladdes såå åt all snö som kommit! Det var nog kanske nio barn (de flesta fick säga sitt förnamn) som fick berätta om glädjen med den rikliga snön och som även fick ge tips om hur man kunde öka hastigheten när man åker pulka nerför backen och en kille fick den där frågan "från 1 - 10", ja, hur roligt det var med all snö. Han svarade "Åtta och en halv." U n d e r b a r t! När fick barn ett sånt utrymme i P1 Morgon? (6:47 in i programmet).
Tack också till Bob Hansson som vittnade om en bussresa där inget riktigt blev som han tänkt sig och då erinrade jag mig den unge mannen som gick omkring på Malmö Centralstation och tiggde pengar av förbipasserande och även av mig. Jag svarade honom, att om han önskade, ja, då kunde jag bjuda honom på något från korvkiosken och betala med kort, ty kontanter hade jag inte. Han tycktes besviken, men okej då.
Så vi gick till korvhandlaren och då menade den unge mannen att skulle han få korv, så ville han minsann även ha en burk läsk och det kändes väl rimligt. Jag kände mig verkligen som en god människa.
När mannen sedan stod där med såväl korv som läsk, tyckte han plötsligt att korven inte var något att ha och förresten var han inte så värst hungrig, så han slängde korven till min hund Linte, som då ännu var i livet. Läsken, tja, den gick väl an.
Då blev jag aningen putt och kände mig inte längre så värst god. Allt det tänkte jag på när Bob Hansson berättade om bussresan. (6:25 in i P1-morgonprogrammet).
(Linte som fick korv, syns längst uppe på kylskåpsdörren.)
Men å, vilken bra början det blev på den här morgonen! Sen ringde pv; klockan var då lite över sju och han var på plats på skolan; första dagen med elever efter jullovet. Det kändes bra och himla skönt att värsta kylan släppt, tyckte han. Nu var det endast -11 ute.
.jpg)
2 kommentarer:
Tidigt 80-tal: En jobbarkompis såg under många morgnar en man som sov i busskuren under nätterna och en morgon tyckte jobbarkompisen att han skulle gå dit en med mugg kaffe till mannen. Han gick de 50 meterna till busskuren där räckte han över muggen till mannen. Mannen tittade ned i kaffet och frågade om jobbarkompisen hade socker i kaffet. Nej, det har jag inte lagt i sa jobbarkompisen. Nää då får det vara med kaffe sa den hemlöse på bänken. Snopen gick jobbarkompisen till baka till sin arbetsplats. Senare kom ilskan från jobbarkompisen.
Tony: Läser och ler. Ja, det är inte lätt alltid. 😉
Skicka en kommentar