Elisabet

År 2025 ..., maj månad.

Den tionde maj fyllde lillpigan Anna till vänster - hon som själv klippt sin lugg och var så nöjd med den saken - jo, då fyllde hon 49 år. Här med storasyster Maria. 

Maj månad. Blåsipporna kommer alltid upp på samma ställe; vid syrénhäcken hos Ecke och Britt, alltså här på Ejdervägen. 

Och den gymnastiske Sigge hade ännu en månad kvar att leva. 

Under ett besök hos vännerna Ecke och Britt någon gång i maj, upptäcker jag den här härliga tavlan på deras vägg. Det visar sig vara barnbarnet Saga som agerat konstnär. Jag förstår att affischen kom upp på väggen. 

I maj månad  har de flesta båtarna kommit på plats i Skallkroken och då dyker även gästbåtarna upp. Jag hade just badat när jag såg det här danska paret lägga till längs långsidan och när allt var klart, gjorde dom high-five med varandra och tycktes så lättade! 

Jag berättade om glädjen jag själv kände, då, när jag förstod att jag inte är ensam som upplever den där outsägliga lättnaden när allt har gått bra. Den är nästan euforisk.

Och så blev det en massa prat. Den unga kvinnan visade sig heta Sara och hade för två år sedan lärt sig sticka och nu gjorde hon just inget annat på sin lediga tid. Såväl hennes som pojkvännen Davids (kanske maken) tröja, hade hon förfärdigat. Rara människor. Och David hade precis blivit morfar.

I maj månad blommade penséerna så fint, dom som inhandlades i april hos My Feldt på Skolberget i Oskarström. 

Detta såg jag i maj. Men var ...?

"Du ska ......", skriver mannen som har sina rötter från England och kan tänka sig att ha en kvinna som är tjugofem år yngre, ja, tio år yngre går också bra. Och så ska hon vara flyttbar. 

Och Blåregnet blommade i maj, men hade ljusare blommor än förr om åren. 

Den köptes som liten planta hos Åbergs Trädgård i Ystad och  har sannerligen givit valuta för pengarna.

Det händer att även jag själv fångar fönster, det här t.ex.

Den 26:e maj hade vi Eva och Ulf på middag i uterummet - det var laxsida med färskpotatis och annat gott - och innan gästerna kom; när jag hade dukat och gjort klart och förberett, blev jag så innerligt trött. 

Lade mig raklång på soffan Ektorp och vilade en stund. Drog djupa andetag. Det hjälpte. 

I fyra timmar blev vi sittande där ute och pratade om allt och inget. 

"Allt möjligt diskuterades. SVT-serien om andra världskriget i vårt land, där Ulf och jag själv hade helt olika åsikter. Att det är vanliga svenskar som skickat in sina filmer eller bilder, tycker jag är hur intressant som helst och det är nog minst lika mycket just den biten jag vill ta del av, medan Ulf saknade mer fördjupning i det hela. 

Vi pratade även om svårigheten att sälja ett hus i södra Frankrike (god vän till dem i en vacker stad mellan Marseille och Nice, efter trettio år utomlands ...), om elpriser, vindkraftverk, solceller, lägenhetsförsäljning i Halmstad respektive Partille, dieseltanken i segelbåten, barnböcker (Eva är expert på att hitta bra barnböcker på loppisar!, böcker som jag får och skickar vidare) .., ja, det var surr om allt möjligt."

Det var maj månad det.