.... den 20:e februari, såg det ut så här hos oss på kullen. Där satt Harry - som ännu hade fina svansen i behåll - och väntade på den bruna labradoren Alice som löpte just då. Ack, dessa hormoner!
Idag, tolv år senare, ligger gräsmattorna under hårdpackad snö och Harry finns förstås inte mera och hans aska har ännu inte kommit upp ur den vita pappkartongen.
Fina Harry ❤️ Jag har alltid sagt att jag inte skulle kunna tänka mig att ha aska stående i en urna. Tidigare i livet alltså. Men så tog vi bort Chatterkatten och fick askan i en så fin träurna… och den står fortfarande kvar på byrån i vår hall. Den ska grävas ner. Vi måste bara bestämma oss för var.
.jpg)
1 kommentar:
Fina Harry ❤️
Jag har alltid sagt att jag inte skulle kunna tänka mig att ha aska stående i en urna. Tidigare i livet alltså.
Men så tog vi bort Chatterkatten och fick askan i en så fin träurna… och den står fortfarande kvar på byrån i vår hall. Den ska grävas ner. Vi måste bara bestämma oss för var.
Skicka en kommentar