Visar inlägg med etikett e. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett e. Visa alla inlägg

måndag 11 juli 2011

På kullen ....


Tanken var att vi idag skulle susa iväg norrut, till Gränna.

Där skulle vi besöka turistbyrån och gå på guidad tur och guiden skulle vara sportigajenny.

Nu blev det inte så.

Igår var jag förfärligt hostig på jobbet .., idag har jag nästan ingen röst och hostar mig galen mellan varven.

Pv har ägnat en stor del av dagen åt att måla andra varvet i vardagsrummet .., jag har ringt och förvarnat min chef om att jag kanske blir hemma i morgon och sedan ändrat mig och ringt och sagt att "nej, men jag kommer ..." (fyra arbetsdagar återstår, sedan väntar semester .., det ska nog gå vägen) och sist av allt åkte vi till Sennans snickeri, nordost om Halmstad, där det inhandlades brädor som ska bli till hyllor på ömse sidor om det ena fönstret i det nymålade rummet.

En sväng förbi Coop vid Eurostop blev det.

Och middag ute i det gröna.


Som vanligt håller sig pElle max femtio centimeter ifrån oss.

sigge nilsson däremot .., han ligger fem meter bort och fast vi ropar på honom, bryr han sig inte.

Vinklar bara på öronen lite.


Men liiiite låter han sig gosas med.

Lite motvilligt.

Att bli masserad i nacken .., ååå, det är ändå det skönaste som finns, då kan man uthärda en stund i husses knä.

Tidigare idag såg jag tre skator som tjattrade och läxade upp sigge, som låg alldeles prick stilla på gräsmattan och inte brydde sig det minsta.

Max någon meter ifrån honom var skatorna och om ni visste hur det lät!

Senare upptäckte jag en lång fjäder vid vinbärsbusken.

Hmmm .., undrar just om det var därför han blev så uppläxad?

onsdag 31 mars 2010

sigge är hemma ..!



Åååå, sicken glädje!

Och jag hör bilen komma och världens snällaste pensionatsvärd har låtit sigge nilsson komma ut ur buren, ja, i bilen alltså ..., ("jag tyckte så synd om honom ...", säger han) och sigge har en strut av plast runt halsen och kommer skuttande runt altanhörnet och när han ska ta sig över tröskeln, så slår han i plasten och jag ler för mig själv och känner hur mycket jag älskar den lille krabaten!

Halskragen åker av och från köket kommer pElle och noooosar och nooosar, såväl på sigges rygg, som i rumpan .., och sigge är jättehungrig och slukar maten och jag bara ler och slappnar av och pElle, han går och lägger sig.



Och när jag står där hukad med kameran, kommer sigge fram och vill kolla.

Som vanligt.