Ett sensommarfönster från Skåneland.
Hon som höll i kameran var madamen som har sina rötter i Skåne, men bor i Portugal.
Nämligen Anna.
söndag 9 september 2012
Sista dagen i London ...
Vi har njutit av hotellfrukost med toast och marmelad, scrambled eggs, yoghurt i ett par varianter .., korvar, stekta tomater, svamp ..., juicer .., grot for den som vill ha det .., frukter .., ja, det var hur mycket som helst!
Forra gangen i London tog vi frukost pa Giraffe inte langt harifran, igar pa ett frukoststalle i narheten, men detta var mycket, mycket battre - billigare och mer overskadligt -!
Blev det mycket promenerande i fredags, var det noll och intet mot for igar!!
Forst marknad pa Portobello Road dar jag hittade tva vinster till uppmuntringslotteriet - heja -!
Dar traffade vi ocksa den rara Mrs Bernadine, 83 ar, som jag fick ta kort pa och gissa, om Emma skams nar hennes mormor pratar med helt okanda manniskor och fragar om hon far ta ett kort av samma manniska och som om det inte vore tillrackligt .., fragar vad dom har arbetat med eller var dom bor!!!
Det ar sana ganger Emma gar fem meter framfor sin mormor ,-)
Vi gick i princip hela dagen .., Emma handlade aterigen och jag slog mig ner vid fontanen pa Picadilly Circus och pratade lange med en tyska i min alder som var precis lika trott .., det var helvetiskt varmt och kandes som om en miljon ungdomar som alla pratade hoooogt stod intill .., men kul anda.
Sa akte vi en bussrundtur som tog ett par timmar; vi satt precis bakom guiden som var en trevlig prick .., otroligt underhallande och saaa mycket som vi fick se!
Stralande sol precis hela tiden .., vem hade tankt pa att ta med sig solskyddsmedel till london i september ,-)
En kvinna fran Tenessee i USA (Helen) satt intill guiden, dar var tva blonda norskor och en hel dros med amerikaner och italienare .., och vi looooog at guidens brittiska humor .., nar manniskor klev ombord pa ovre dack dar vi satt och struntade i att halsa pa honom och sag sa dar lagom puttriga ut, ja, da kom alltid en kommentar fran honom ..... ja, som vi looog.
Efterat tog vi en laaaang promenad genom Hyde Park (overallt satt manniskor pa filtar och hade picnik!) och vid Albert Hall dar det da var avslutning pa sommarens promenadkonserter, dar strommade manniskor till. Aaaa, sa garna jag hade varit dar!
Aven i Hyde Park fanns mojlighet att vara med och se detta pa storbildskarm, hade man inte biljett kunde man sitta nara, nara och anda vara med .., men nu hade jag ju kopt biljetter till Stomp, sa ....
Vi at indisk mat till lunch - i alla fall jag - och Emma sushi.
Klockan 20.00 var det dags for STOMP och vilken upplevelse!!!
Innan dess gick vi pa en narbelagen pub och tog en cola och ja, nu slog mormor till och bestallde en G&T och det var gott, ska jag saga.
Sen Stomp: sex man och tva kvinnor som anvande sig av sopkvastar, lock, diskhoar, gummidack .., ja, allt .., for att fa fram takt och det var nat sa vansinnigt roligt!
Dessutom skulle dom lara oss i publiken att klappa handerna i takt och jag tankte pa mitt ex som en gang sa att jag inte ens kunde klappa i takt nar det var hockeymatch ....,-)
Himla kul var detta!!
Tunnelbana hem igen (funkar hur bra som helst, vi skuttar mellan tunnelbana och buss, det senare tar saklart langre tid, men man ser mera ...) och Emma sager att hon ska flytta till London.
Bara sa jag vet.
Igar nar hon - for andra gangen - ville ga till en sarskild sorts butik, fick hon ga sjalv, det var da jag satt vid fontanen ..., och hon hittar battre an sin mormor .., kryssar vant fram i tunnelbanan och vet pa pricken vilket tag vi ska ta!
Efter vad som kandes som en evighet kom ett sms: "kommer snart, puss!"
Idag blir det ..., ja, vad blir det?
Emma har ingen lust alls med nagot museum, jag kanske aker sjalv ..., vi har ju sa olika tycke och smak om sant har ..., kanske en rundtur pa Themsen ..., solstol i Hyde Park .., glass .., och sa aker vi harifran vid femtiden till Victoria Station och tar snabbtaget till Gatwick - flygplatsen -.
Hemma igen i landet Halland i morgon, om allt har gatt bra.
Ajoken, sa froken och jag hoppas Cruella och Bonita blev nojda, ja, som klagade pa min bokstavering nar det galler det pricklosa alfabetet ,-)
Sant har jag minsann inga problem med sjalv ,-)
Lite senare: mossfolk undrade var vi bor .., jo, pa Copthorne Tara hotell i South Kensington.
Att jag valde det hotellet, det berodde pa att har bodde jag senast och skulle pa sa satt ha latt att hitta, nar jag dessutom har Emma med mig.
Det ar ett bra hotell, men jag skulle INTE valja det igen, man maste namligen byta tag nar man kommer fran city .., man aker till South Kensington och far ta ett annat till High Street Kensington som ar var narmaste tunnelbana.
Det finns billigare hotell och sakerligen lika bra med finurligare forbindelser.
Fast nu borjade vi ju ta buss igar .., och da kanske det ar annorlunda?
Har ar oerhort lugnt, det ar en klar fordel.
Vi har njutit av hotellfrukost med toast och marmelad, scrambled eggs, yoghurt i ett par varianter .., korvar, stekta tomater, svamp ..., juicer .., grot for den som vill ha det .., frukter .., ja, det var hur mycket som helst!
Forra gangen i London tog vi frukost pa Giraffe inte langt harifran, igar pa ett frukoststalle i narheten, men detta var mycket, mycket battre - billigare och mer overskadligt -!
Blev det mycket promenerande i fredags, var det noll och intet mot for igar!!
Forst marknad pa Portobello Road dar jag hittade tva vinster till uppmuntringslotteriet - heja -!
Dar traffade vi ocksa den rara Mrs Bernadine, 83 ar, som jag fick ta kort pa och gissa, om Emma skams nar hennes mormor pratar med helt okanda manniskor och fragar om hon far ta ett kort av samma manniska och som om det inte vore tillrackligt .., fragar vad dom har arbetat med eller var dom bor!!!
Det ar sana ganger Emma gar fem meter framfor sin mormor ,-)
Vi gick i princip hela dagen .., Emma handlade aterigen och jag slog mig ner vid fontanen pa Picadilly Circus och pratade lange med en tyska i min alder som var precis lika trott .., det var helvetiskt varmt och kandes som om en miljon ungdomar som alla pratade hoooogt stod intill .., men kul anda.
Sa akte vi en bussrundtur som tog ett par timmar; vi satt precis bakom guiden som var en trevlig prick .., otroligt underhallande och saaa mycket som vi fick se!
Stralande sol precis hela tiden .., vem hade tankt pa att ta med sig solskyddsmedel till london i september ,-)
En kvinna fran Tenessee i USA (Helen) satt intill guiden, dar var tva blonda norskor och en hel dros med amerikaner och italienare .., och vi looooog at guidens brittiska humor .., nar manniskor klev ombord pa ovre dack dar vi satt och struntade i att halsa pa honom och sag sa dar lagom puttriga ut, ja, da kom alltid en kommentar fran honom ..... ja, som vi looog.
Efterat tog vi en laaaang promenad genom Hyde Park (overallt satt manniskor pa filtar och hade picnik!) och vid Albert Hall dar det da var avslutning pa sommarens promenadkonserter, dar strommade manniskor till. Aaaa, sa garna jag hade varit dar!
Aven i Hyde Park fanns mojlighet att vara med och se detta pa storbildskarm, hade man inte biljett kunde man sitta nara, nara och anda vara med .., men nu hade jag ju kopt biljetter till Stomp, sa ....
Vi at indisk mat till lunch - i alla fall jag - och Emma sushi.
Klockan 20.00 var det dags for STOMP och vilken upplevelse!!!
Innan dess gick vi pa en narbelagen pub och tog en cola och ja, nu slog mormor till och bestallde en G&T och det var gott, ska jag saga.
Sen Stomp: sex man och tva kvinnor som anvande sig av sopkvastar, lock, diskhoar, gummidack .., ja, allt .., for att fa fram takt och det var nat sa vansinnigt roligt!
Dessutom skulle dom lara oss i publiken att klappa handerna i takt och jag tankte pa mitt ex som en gang sa att jag inte ens kunde klappa i takt nar det var hockeymatch ....,-)
Himla kul var detta!!
Tunnelbana hem igen (funkar hur bra som helst, vi skuttar mellan tunnelbana och buss, det senare tar saklart langre tid, men man ser mera ...) och Emma sager att hon ska flytta till London.
Bara sa jag vet.
Igar nar hon - for andra gangen - ville ga till en sarskild sorts butik, fick hon ga sjalv, det var da jag satt vid fontanen ..., och hon hittar battre an sin mormor .., kryssar vant fram i tunnelbanan och vet pa pricken vilket tag vi ska ta!
Efter vad som kandes som en evighet kom ett sms: "kommer snart, puss!"
Idag blir det ..., ja, vad blir det?
Emma har ingen lust alls med nagot museum, jag kanske aker sjalv ..., vi har ju sa olika tycke och smak om sant har ..., kanske en rundtur pa Themsen ..., solstol i Hyde Park .., glass .., och sa aker vi harifran vid femtiden till Victoria Station och tar snabbtaget till Gatwick - flygplatsen -.
Hemma igen i landet Halland i morgon, om allt har gatt bra.
Ajoken, sa froken och jag hoppas Cruella och Bonita blev nojda, ja, som klagade pa min bokstavering nar det galler det pricklosa alfabetet ,-)
Sant har jag minsann inga problem med sjalv ,-)
Lite senare: mossfolk undrade var vi bor .., jo, pa Copthorne Tara hotell i South Kensington.
Att jag valde det hotellet, det berodde pa att har bodde jag senast och skulle pa sa satt ha latt att hitta, nar jag dessutom har Emma med mig.
Det ar ett bra hotell, men jag skulle INTE valja det igen, man maste namligen byta tag nar man kommer fran city .., man aker till South Kensington och far ta ett annat till High Street Kensington som ar var narmaste tunnelbana.
Det finns billigare hotell och sakerligen lika bra med finurligare forbindelser.
Fast nu borjade vi ju ta buss igar .., och da kanske det ar annorlunda?
Har ar oerhort lugnt, det ar en klar fordel.
lördag 8 september 2012
Ny dag i London ....
Igarkvell var det undebart god middag paa fransk restaurant (musslor ... sen blev jag kass i magen), och vi stoooooop i seng vid 20/tiden .., totalt utmattade av allt springande och hettan!
Idag ska det bli upp mot 28 grader och jag har tagit fram kjolen.
Nu ventar busstur ., Portobello market .., Stomp i kvell och sa shopping foer Emma, som sannerligen inte braas paa sin mormor och tur aer vel det?
Ja, det er knepigt att skriva utan prickar.
Nu ska vi ta frukost!
hej svejs med er!
Och ja, London ar bara helt .., just det ,-)
Dagens fönster ...
Loerdag.
Och dagens fönster står madamen i Portugal för.
"Fönster mot fönster med katt", har hon som rubrik och sen skriver hon så här:
Det är den lilla ljusa fläcken i nedre rutan som är en gulrandig källing som vilar sig i solen.
Själv slog jag några minuter senare huvudet i det öppna fönstret när jag reste mig upp rakt upp i fönsterkarmen efter att ha rensat i stjärnflockorna under det, dock utan värre följder än en diskret bula.
Svor gjorde jag inte heller.
Och dagens fönster står madamen i Portugal för.
"Fönster mot fönster med katt", har hon som rubrik och sen skriver hon så här:
Det är den lilla ljusa fläcken i nedre rutan som är en gulrandig källing som vilar sig i solen.
Själv slog jag några minuter senare huvudet i det öppna fönstret när jag reste mig upp rakt upp i fönsterkarmen efter att ha rensat i stjärnflockorna under det, dock utan värre följder än en diskret bula.
Svor gjorde jag inte heller.
fredag 7 september 2012
Hej fran London!
En liten halsning bara, innan vi ger oss av ut pa stan igen!
Allt har gatt jettebra!
Tuff tur fran Victoria Station till hotellet, tunga resveskor och helvetiskt laaaaanga trappor i tunnelbanan .., men sen var det okej.
Efter lite om och men fattade vi galoppen med alla linjer hit och dit och tar oss nu fram geschwindt!
Avstigning vid High Street Kensington som ligger inte laangt fran hotellet, sen raka spaaret.
Igar shopping foer Emma .., Abercrombie ..., jag satt pa en trottoarkant utanfoer och vaentade ,-)
Pa kvellen Billy Elliot - F A N T A S T I S K T - med staende ovationer och jag var totalt tagen!
Det laer ska bli annu varmare idag an igaar och blir det saa i morgon ocksa, tar vi taget till Brighton, Emma har varit forutseende och har tagit med sig sin bikini!
Annars aer allt okej.
Maanga idrottsmaen haer pa hotellet, bl.a. fraan Sydafrika.
Det aer ju dom som brukar ha saa fina klaeder.
Ja, trikaaer, alltsaa ,-))
Nu ska vi ut och inta lite frukost!
Hej svejs!
Dagens fönster ...
Knäppte en bild inifrån Silkes bageri/café när jag var där idag och
åt gooood räkmacka till lunch, alldeles intill Nora-sjön.
torsdag 6 september 2012
Dagens fönster ...
Medan jag själv - hopefully - är på väg till Arlanda, för vidare befordran till London, sköter datorn om det här med att publicera fönster på löpande band (ja, man kan ju hoppas att det fungerar ...).
Annars får jag be att pv fixar den saken.
Här är ett fönster från Skåne; närmare bestämt från Simrishamn.
Börje Olssons Skafferi finns även i Halmstad och är verkligen värt ett besök!!
Fönsterfångerska var den här madamen.
onsdag 5 september 2012
Tack till er alla ...
... alla ni som så generöst delar med er av förra-veckans-bästa!
Det slår mig ofta, ja, när jag sitter och plitar med DBIV, att för många av oss finns en slags gemensam nämnare och det är naturen - hav och skog -.
Och så gemenskap med andra människor.
I Södertälje blev t.ex Monica glad över ett möte med sin allra första kollega .., ellem från Skellefteå träffade en bekant från Larsmo i Finland och efteråt cyklade hon hemåt och kände sig inutivarm .., Kerstin som vann förstapriset hade äntligen blivit av med en njursten som kom ut på naturlig väg .., Guy hade fått lämna sjukhuset i Bangkok efter att ha överlämnat diverse presenter till personalen (finaste presenten fick självaste herr kirurgen ...), Anne i Mantorp hade åkt tåg och förundrats över hur vackert vårt land är .., hos Kerstin i Skåne hade det varit inflyttningsfest och älskade små barnbarn dök också upp ..., Ulrika var överlycklig över att ha klarat ett tandläkarbesök, men också över träffen med Christina Alvner .., annannan i Portugal hade varit hemma i Skåne och badat i havet utanför Ystad Sandskog där hennes mammas moster en gång hade ett sommarhus .., Eva från Tyresö (som vann tröstpriset) hade plockat ännu mera blåbär - det roligaste hon vet ! -, mossfolk hade varit hemma i Karlskogaland och på vinden hittat Mekano som hon skulle ta med till förskolan ..., Eva på Frösön hade - precis som sin namne från Tyresö - också hon plockat bär; nämligen hjortron och kantareller och kände sig lycklig för den sakens skull .., Ann i Göteborg deltog i en träff för kvinnliga företagare och var nu inspirerad och på hugget .., Monet kände sig äntligen som om hon nu är på bättringsvägen .., Bloggblad hade varit på psalmskrivarträff och hamnat i självaste Paradiset ..., och Turtlan hade hjälpt en liten kamrat att på nätet finna ett fint mobilskal.
Det slår mig ofta, ja, när jag sitter och plitar med DBIV, att för många av oss finns en slags gemensam nämnare och det är naturen - hav och skog -.
Och så gemenskap med andra människor.
I Södertälje blev t.ex Monica glad över ett möte med sin allra första kollega .., ellem från Skellefteå träffade en bekant från Larsmo i Finland och efteråt cyklade hon hemåt och kände sig inutivarm .., Kerstin som vann förstapriset hade äntligen blivit av med en njursten som kom ut på naturlig väg .., Guy hade fått lämna sjukhuset i Bangkok efter att ha överlämnat diverse presenter till personalen (finaste presenten fick självaste herr kirurgen ...), Anne i Mantorp hade åkt tåg och förundrats över hur vackert vårt land är .., hos Kerstin i Skåne hade det varit inflyttningsfest och älskade små barnbarn dök också upp ..., Ulrika var överlycklig över att ha klarat ett tandläkarbesök, men också över träffen med Christina Alvner .., annannan i Portugal hade varit hemma i Skåne och badat i havet utanför Ystad Sandskog där hennes mammas moster en gång hade ett sommarhus .., Eva från Tyresö (som vann tröstpriset) hade plockat ännu mera blåbär - det roligaste hon vet ! -, mossfolk hade varit hemma i Karlskogaland och på vinden hittat Mekano som hon skulle ta med till förskolan ..., Eva på Frösön hade - precis som sin namne från Tyresö - också hon plockat bär; nämligen hjortron och kantareller och kände sig lycklig för den sakens skull .., Ann i Göteborg deltog i en träff för kvinnliga företagare och var nu inspirerad och på hugget .., Monet kände sig äntligen som om hon nu är på bättringsvägen .., Bloggblad hade varit på psalmskrivarträff och hamnat i självaste Paradiset ..., och Turtlan hade hjälpt en liten kamrat att på nätet finna ett fint mobilskal.
Och för mig själv var förra veckans bästa det där låååånga badet i havet .., säkert en halvtimme!
Några dagar senare sa en kund leende att ..."min man såg dig häromkvällen när du gick ut i havet och simmade och simmade .. till slut ropade han och sa ..., du, jag tror Elisabet har givit sig av till Danmark!"
Tack till er alla som delar med er!
Nu får ni klura lite på den här veckans glädje .., så ska jag jag i London leta efter en riktigt fin vinst till förstapriset!
Inget packat ännu ...
En annan tös på resa ... på ett tåg någonstans. |
Nej, den blev inte alls bra! På tok för mörk! Hänger ändå ut den i friska luften ..., kanske blir det bättre när den har torkat?
Det blåser nåt otroligt och himlen är stjärnklar.
Luften mild.
Igelkotten som annars rör sig som vore den ägare av tomten, syns inte till ..., och häromkvällen såg jag den skynda sig in i garaget .., jaha, den kanske bor där bland alla kartonger?
Och jag kan inte ens låtsas att jag inte har resfeber (eller: resglädjeförväntan ...)!
Tänker att oj, i morgonbitti får vi absolut inte försova oss - det har jag aldrig gjort hittills - men tänk om ...!
Klockan sju går planet från Arlanda, det gäller att vara pigg och alert och där i god tid.
Och idag bär det av med tåg till Malmö där det blir träff med sonen och så får jag hälsa på i hans första alldeles egna lägenhet - belägen vid Lilla Torg - och därefter flygbuss till Sturup, fvb till Arlanda, där äldsta dottern hämtar!
Allting känns spännande!
Ja, lever man ett - i vanliga fall - tämligen inrutat liv, blir även en resa till Arlanda spännande ,-)
Sist av allt kommer här en hälsning till en kund i affären; Lena - egentligen från Värnamo i Småland - men sommarboende i Haverdal.
Tack! Du förgyllde min eftermiddag igår!
Dagens fönster ...
... kommer från Västmanland och från Nora.
Vilket pluttigt litet hus!
Fönsterfångerska var förstås Ulrika.
Vilket pluttigt litet hus!
Fönsterfångerska var förstås Ulrika.
tisdag 4 september 2012
Och så ett kvällsfönster ...
"Finns det någon annan som i ett kuvert skickar med en härligt doftande liten bukett?
En liten bukett som ligger i en plastpåse och med fuktigt hushållspapper om, så transporten går bra.
Jag är tveksam till att så många till gör så!
Eller?
Varmt tack för mitt pris i DBIV lotteriet (kylskåpsmagnet med texten "screw the budget!") som också kom i det fina kuvertet med portugisisk tejp.
(E säger: tack igen annannan i Portugal .., den tejpen har verkligen varit till glädje!)
Fönstret?
Det syns väl i den lilla tillbringaren!
Tack Från Turtlan."
En liten bukett som ligger i en plastpåse och med fuktigt hushållspapper om, så transporten går bra.
Jag är tveksam till att så många till gör så!
Eller?
Varmt tack för mitt pris i DBIV lotteriet (kylskåpsmagnet med texten "screw the budget!") som också kom i det fina kuvertet med portugisisk tejp.
(E säger: tack igen annannan i Portugal .., den tejpen har verkligen varit till glädje!)
Fönstret?
Det syns väl i den lilla tillbringaren!
Tack Från Turtlan."
Och här är vinnarna!
Det är underligt; om man filmar med sin I-phone och sedan skickar filmen till youtube, då publiceras den på nolltid, men kvaliteten blir inte den bästa.
Tar jag med den vanliga kameran, blir det blir mycket, mycket bättre skärpa, men det tar nästan en timme att ladda upp filmen!
Så; genast när jag hade kommit hem från jobbet ikväll och ätit pv:s urgoda stekta lever, gjorde vi inspelningen, men inte förrän nu, tio i elva, var filmen klar att läggas upp här på bloggen.
Stoooort grattis till de två vinnarna!
DBIV för Bloggblad ...
Hej
Mitt
bästa i veckan som gick var förstås tre dagar med psalmskrivarkollegor,
sjunga och analysera nya texter, få höra egna sånger sjungas… umgås,
skratta, peppa och peppas…
Så underbart givande och roligt.
Och – tänk
att få veta var Paradiset är: HÄR!
Att det var slottsmiljö och kungligt god mat gjorde inte det hela sämre! // Bloggblad.
DBIV för Monet ....
Det bästa i veckan var när jag successivt kunnat
byta den här vyn från mitt sjukläger till mera uppegående och något mera ork.
Det går långsamt framåt och för varje nytt läkar- och laboratoriebesök kommer
man närmare vad som felas.
Hälsa uppskattar man faktiskt inte fullt ut förrän
den försvinner för en.
Nu tänker jag i friskfaktorer istället för
tvärtom!
DBIV för Turtlan ....
I lördags ville goa' H 11 år att jag skulle följa med honom och köpa ett skal till hans mobiltelefonen.
- Du kan sånt bättre än mamma!
Så vi åkte till stadens galleria och kollade runt. Småpratade och kollade runt. Uppgiften blev inte lätt när H visade sig ha en mindre vanlig modell i det stora utbudet av tillbehör.
Men så lätt gav vi inte upp.
En stund senare satt vi framför datorn och beställde t o m två skal.
Här var det både billigare och större utbud så H tog snabbt beslutet att hans kassa tillät två inköp.
H konstaterade att det där hade hans mamma aldrig fixat med att hitta så bra grejor på nätet!
- Å där rasslade pluspoängen in hör jag en viss mamma säga....
Turtlan
DBIV för Ann i Göteborg ...
Mitt roligaste förra veckan:
Mitt roligaste förra veckan:
Sista fredagen i varje månad arrangeras en nätverkslunch för företagande
kvinnor på Hotel Opera i Göteborg. Lunchen kallas “Meet & Eat” och har
hållit på i många år.
Jag går dit varje gång om jag kan och har varit med sedan
förra året.
Det är väldigt kul att träffa alla dessa driftiga kvinnor och branscherna
är väldigt skiftande. Där finna många coacher av olika slag, författare,
massörer, en kläd- och färgstylist, företagsutvecklare, HLR-utbildare och så
lilla jag. Den här gången var vi 20 stycken, men det skiftar från gång till
gång.
Först går det laget runt och alla får 30 sekunder att presentera sig och
berätta lite om sitt företag.
Man äter tillsammans och pratar med sina grannar
och efter ett tag gör man en rockad så att man får nya grannar att lära känna
och kanske hitta samarbetspartners inför framtiden.
Jag som är en pratsam människa gillar verkligen den här sortens
nätverkande.
Man kommer varandra lite närmare och inte byter inte bara visitkort
för att sen gå vidare till nästa.
Så kan det gå till på stora nätverksmingel och
det är inte riktigt min stil.
Men “Meet & Eat” gillar jag skarpt.
Ann/STORARTAT
I den gamla träskålen ....
.... ligger nu följande och skvalpar omkring.
Monica söder om Stockholm
ellem i Skellefteå
Kerstin (skrev tidigare på bloggen Magalös)
Guy i Thailand
Kerstin Hedgren boendes söder om landsvägen i Skåne (hade tidigare bloggen Hedgrens hörna).
Anne i Mantorp
Ulrika i Västmanland
annannan i Porto (ett tips: läs hennes inlägg om deadlines!)
Eva från Tyresö
mossfolk i Örebro
samt
Eva på Frösön
Monet i Frankrike
Bloggblad
Ann / STORARTAT i Göteborg
och
Turtlan i Karlstad
Fler ryms!
Dragning när jag kommer hem från affären ikväll!
Från rara vännen Anna-Karin i Halmstad kom med posten pocketboken "Damernas detektivbyrå", ja, som sponsorpresent! Så vänligt av dig! Det får bli tröstpriset!
DBIV för Monica ...
Hej Elisabet!
Nu vill jag väldigt gärna vinna veckans vinst, den första, när det är en så fin tavla tagen av naturfotografen själv:-), snäckorna från er strand gillar jag också, har de förra fortfarande runt ljusen.
Det bästa i veckan var vår lilla utflykt till Södertälje med kollegan från första stund här i storstan och vän sen 31 år, väldigt trivsamt och trevligt hade vi på alla sätt, männen mötte upp mot kvällningen, ja våra,-).
Sedan har några solrosor börjat sprida sin charm på balkongen, fick jag möjligen några frön från dig?
Jag stoppade i dem här och där och nu blommar de så här fint.
Hälsningar Monica från söder om Stockholm.
Dagens fönster ...
Hej!
Här kommer en fönsterbild till dig från Bureå, samt en bild så du får se hela byggnaden – vilken snickarglädje!
Mer att läsa om denna fantastiska byggnad finns här;
Har
haft besök av min älskade väninna från Adak hela helgen så jag har
aldrig hunnit sitta vid datorn.
Vi har haft fullt upp med annat….
Matfestival i Ske-å med Ständut Blakk (betyder alltid pank) på fredagkväll (vilken
fiolspelare!!!!!) , familjedag med guidad visning på Rönnskär, shopping,
loppis m.m. m.m.
Med andra ord en fullspäckad helg, men helt underbar.
Här är mer av spelemännen! Häääärlig musik!
måndag 3 september 2012
DBIV för ellem från Skellefteå ....
I fredags när jag skulle åka hem från Stiftsgården där jag varit på ett sammanträde, träffade jag en man som vikarierat hos oss och som jag jobbat med på 90-talet.
Nu jobbade han i Larsmo församling utanför Jakobstad och de var i Skellefteå på personalresa.
Eftersom det är i deras hemtrakter jag har släktingar och brukar vara varje sommar, kände jag att jag ville träffa och prata lite med dem. Och höra dem prata! Och så blev det.
En av dem kände till en person från “min” byn och vi pratade en stund.
Trots en jobbig vecka gjorde detta möte att jag kände mig jätteglad när jag åkte hem.
På söndagen kom hela gänget till gudstjänsten. Då blev det ännu mera trevligt prat vid mingelkyrkkaffet.
Tänk vad såna här möten kan betyda! Man blir nästan vänner fast man aldrig träffats förr.
Och glad var jag igen när jag cyklade hemåt!
Kanske jag söker upp den nästa sommar? ellem
// Jag (Elisabet) googlade på Larsmo och råkade hamna här. Himla mycket läckert fanns att titta på!
DBIV för Eva på Frösön ...
Hej!
Det bästa under veckan:
Vi har varit hundvakt åt Otis syster Fejen. Så underbart!
Allt har de gjort tillsammans och som de har busat och lekt.
När hon åkte igår var Otis alldeles förtvivlad, han letade henne överallt.
Dagarna vid fjället med mylta- och kantarellplockning.
Fredagskvällens kantarellmacka i strålande solsken, en kall öl därtill.
Kram från mig, Eva.
Guy berättar om förra veckans bästa ...
Det bästa i veckan måste vara att jag kunde lämna sjukstugan i Bangkok och få sova i nya huset för första gången.
Nu
bor jag i W:s lilla rum, och efter det att vi först installerat ac och
dagen efter ett tunt täcke, har jag sovit gott en hel natt för först
gången efter min mopedolycka.
Om man börjar arbeta klockan 15.00 ....
.. så gör man egentligen inget annat än sneglar på klockan fram till det är dags att ge sig av.
Ändå älskar jag eftermiddagspass.
Och nu flödar solen och det är varmt och jag ska, om fyrtiofem minuter, sätta mig på moppen Hooper och susa iväg.
Näst sista passet.
Såja ...
... nu har den (och de övriga) kommit upp på väggen i vardagsrummet!
S o m jag tycker om den grönaktiga masken, förfärdigad av vännen Lena i Ystad!!
Ja, lika mycket som jag tycker om teckningen som Emma gjorde då hon var sex, sju år .., och den hastigt ihoprafsade akvarellen - bilden fångades genom ett bussfönster av en västerbottenskvinna på väg genom Italien -.
S o m jag tycker om den grönaktiga masken, förfärdigad av vännen Lena i Ystad!!
Ja, lika mycket som jag tycker om teckningen som Emma gjorde då hon var sex, sju år .., och den hastigt ihoprafsade akvarellen - bilden fångades genom ett bussfönster av en västerbottenskvinna på väg genom Italien -.
Uppmuntringslotteriet ...
Det här är veckans förstapris; en bild från Stensjöstrand där jag går nästan dagligen ..., lågvatten var det också.
Snäckorna är plockade på stranden i Ugglarp, bara några kilometer härifrån och fjädern, den hittade jag häromdagen när jag hade badat och var på väg hem.
Det kan hända att ramen blir en annan; där finns ingen hängare till den och inget stöd, men det ordnar sig nog.
Snäckorna är plockade på stranden i Ugglarp, bara några kilometer härifrån och fjädern, den hittade jag häromdagen när jag hade badat och var på väg hem.
Det kan hända att ramen blir en annan; där finns ingen hängare till den och inget stöd, men det ordnar sig nog.
Och inte en svala såg jag ...
Ny vecka - ny giv.
Nybryggt kaffe och nytt arbetsschema.
Nya öppet, - och stängningstider.
Och Johanna som varit barnledig i mer än ett år, återvänder till affären.
Nu kommer många kunder att bli glada!
.
Men mycket annat är sig likt.
Morgonpromenaden med harry, till exempel.
(Nu med kompisen Meja).
Doften av .., höst.
Meja går fint i koppel, harry är mer yster, men hon är starkare!
Det är Meja som bestämmer, men även hon har en chef - han heter pElle och är en sjuttonårig kattherre - och pElle har p o n d u s och behöver bara titta lite stint på Meja så tar hon en omväg förbi honom, ja, fast hon låtsas förstås som om det var p r e c i s det hon hade tänkt.
Och jobb från klockan tre idag.
Tre till kvart över åtta.
Kanske tar jag sommarens sista dopp just idag?
Kanske.
Dagens fönster ...
"Maggans trötta kaktus" .., har fönsterfångerskan skrivit som bildtext.
Jo, jo.
Här skulle nog behövas lite .., tja, renhornspulver kanske, ja, i stället för Substral.
Tänkte jag.
Fönsterfångerska var hon som i vanliga fall mest fotofångar sländor - Mian -.
Jo, jo.
Här skulle nog behövas lite .., tja, renhornspulver kanske, ja, i stället för Substral.
Tänkte jag.
Fönsterfångerska var hon som i vanliga fall mest fotofångar sländor - Mian -.
söndag 2 september 2012
Anne i Mantorp berättar om sitt bästa ...
Hej Elisabet!
Den här veckans bästa för mig var allt tågresan genom Västmanland, Södermanland och Östergötland.
Ett mycket enkelt lokaltåg var det som stannade vid många stationer och som inte tuffade på allt för
fort så jag hann njuta av alla vackra vyer den här soliga dagen.
Så vackert det är med alla sjöar och
vattendrag.
Anne i Mantorp
Hej Elisabet!
Den här veckans bästa för mig var allt tågresan genom Västmanland, Södermanland och Östergötland.
Ett mycket enkelt lokaltåg var det som stannade vid många stationer och som inte tuffade på allt för
fort så jag hann njuta av alla vackra vyer den här soliga dagen.
Så vackert det är med alla sjöar och
vattendrag.
Anne i Mantorp
Boktips ...
Speciellt hennes senaste bok "Ödets hav" och en tidigare, "Bortom stjärnan".
(Fast bilden blir förstås en annan ..., hälsar en trött Elisabet.)
Handlar om starka kvinnor som går emot samtidens "regler" om kvinnliga/manliga arbetsuppgifter.
Och många parallellhändelser!
Fler som vill vara med och dela sin glädje ...?
Eller som kommer att tänka på ett guldstjärneögonblick under veckan som gått?
Det behöver inte vara något märkvärdigt.
Inga miljoner som man har vunnit.
Somliga går i skogen och hittar blåbär .., någon annan blir lycklig av ett bad i Östersjön .., en tredje har överlevt ett tandläkarbesök.
Det är ingen tävling.
Inget måste-vara-värst-och-bäst-och-lyckligast.
Livet kan ha varit eländigt, men kanske fanns där ett ögonblick som glimtade till?
Någon som gjorde dig glad för en stund?
I så fall .., om du vill dela med dig, är du varmt välkommen att mejla ditt bidrag till bisse151@gmail.com och du behöver inte känna dig utanför, att här är det ändå bara såna som "känner varandra", du är lika välkommen om det så är första gången du är med!
Inte vet jag vad priset blir heller, men nånting ska vi väl hitta på.
I morgon postar jag förra veckans vinster till respektive vinnare.
Ps. Visserligen var förra veckans vinster örhängen - designade annaofsweden -, men bara så ni vet, det är inte strängeligen förbjudet för män att vara med ,-)
Ja, detta sägs med en blink till de få män som tittar in här ... Ds.
Och så det bästa för Ulrika ....
Veckans höjdpunkter:
- Besöket hos tandläkaren. Jo
faktiskt. Efter många om och men kom jag mig äntligen dit. Jag lider av
tandläkarskräck men bara att komma dit och träffa herr tandläkare och de
övriga där, gjorde mig lite lugnare. Och på det så visade det sig att
det inte alls var så illa som jag var rädd för, med min tandvärk alltså.
Enorm lättnad!
- Alla härliga timmar i skogen. Jag älskar det!
Att strosa omkring och känna dofterna och lyssna på skogsljuden - det är så avkopplande.
Max
härjar med pinnar och då och då småpratar vi lite. Och så hittar vi
svamp. Mycket svamp! Jag är inte så himla intresserad, men jag plockar
för det finns ju andra som är det och det är alltid roligt att göra
någon annan glad.
- Informationen jag fick om mitt fadderbarn i
Ecuador, en flicka som heter Marisol. Jag har precis blivit fadder. Det
känns bra. Jag har inte gott om pengar, oftast tvärtom, men i det stora
hela har jag det ju så oändligt oändligt mycket bättre än många här i
världen. Ingen kan göra allt men alla kan göra nåt!
- Dagens möte med fina Christina. Efterlängtat och
så trevligt! Och till veckan ska Max och jag gå promenad tillsammans med henne och hundfröknarna Gaia och Poppan, det ser vi verkligen fram
emot!
DBIV för annannan i Portugal ....
Att bada i Östersjön i måndags eftermiddag.
Det hade varit så ruggigt väder i helgen och jag hade liksom slagit det där med havsbad ur hågen, så till den grad att jag inte hade någon baddräkt med mig.
Men köpte ett par bikinibyxor för 30 kronor på en desperat utförsäljningsställning och så åkte vi tillbaka ner till Ystads Sandskog där vi promenerat tidigare på dagen.
Jag vadade försiktigt i, stod länge och tvekade och undrade om det inte var för kallt. Men det blev skönare och skönare i stället för värre och värre, och jag simmade nog i tio minuter i alla fall. Min inre termometer säger mig att det var 16-17 grader, gränsen för att jag ska tycka att det är trevligt.
Det var jag och en tysk barnfamilj i vattnet och några som satt på stranden och betraktade det hela. Men de verkliga infödingarna hade förstås badat redan på morgonen.
Min mors moster hade stuga i Sandskogen där hon bodde hela sommaren.
Gick ner i badkappa direkt på morgonen.
Min dröm att en gång bo så att jag kan göra det!
annannan
// Bilden togs av mig, Elisabet, under en övernattning på Ystad Saltsjöbad, det var i fjol i augusti.
Och det var någonstans längs den stranden som hon badade, annannan.
DBIV för Eva från Tyresö ...
Det bästa i veckan var en ensam promenad i svampskogen.
Lite kantareller och flera mandelriskor hittade jag.
Blåbär plockade jag också och sedan satte jag mig vid den stilla Barnsjön.
Allt var tyst och stilla och jag tog av stövlarna och stack ner fötterna i det
underbara vattnet.
Inte en människa syntes.
Jag satt ganska länge och njöt.......
Eva i Tyresö
DBIV för mossfolk i Örebro ....
Hej Elisabet!
Hej Elisabet!
Gladast
i veckan blev jag nog när jag hittade duplorälsen och mekanot på mina
föräldrars vind.
Vi har verkligen önskat mekano till förskolan, men
konstaterat att det är för dyrt. Nu har vi en sats!
Och det allra härligaste mest avkopplande i veckan var onsdagens skogstur.
Och det allra härligaste mest avkopplande i veckan var onsdagens skogstur.
Cosmos var jätteglad och det var så himla mysigt.
Jag älskar att vara i
skogen!
På den där dejtingsidan ...
Kram av Meja. |
Eller om man hade något.
Ett av alternativen löd: har inget och vill inte ha heller.
Det kan jag säga, att dom männen som hade x:at i den meningen, dom brydde jag mig aldrig om.
När helsingborgaren första gången kom till Ystad och hälsade på, då satte han sig på huk och klappade om min cockerspaniel Linte och när vi samma dag äkte till Stenshuvud, då fick Linte följa med.
Det var liksom självklart.
Och när en pensionatsvärd några år senare satt i min soffa, då hoppade pElle upp i hans knä och pv strök honom så ömsint, så ömsint över ryggen.
Sånt går hem hos mig.
Kan jag lova.
Dagens fönster ...
... kommer från Skåne och från den här madamen, som troligen har varit hemma och hälsat på.
Och titta där!
Där skymtar en galge från Eckerlunds i Tomelilla!
Så här skriver avsändaren:
"Det enda fönster i mitt föräldrahem som inte byttes ut när huset blev föräldrarnas för fyrtio år sedan. Så det här kanske är närmare hundra år gammalt. I det speglas man min far som sätter upp en takränna och genom det ser man en annan lokal förankring jag inte hade observerat när jag tog bilden."
Och titta där!
Där skymtar en galge från Eckerlunds i Tomelilla!
Så här skriver avsändaren:
"Det enda fönster i mitt föräldrahem som inte byttes ut när huset blev föräldrarnas för fyrtio år sedan. Så det här kanske är närmare hundra år gammalt. I det speglas man min far som sätter upp en takränna och genom det ser man en annan lokal förankring jag inte hade observerat när jag tog bilden."
Om böcker ...
Mitt bokläsande har i alla tider gått i vågor.
Mest läste jag under mitten av 70-talet när vi bodde i Kungsängen och jag hade personalrabatt på såväl B&W som på NK och när bokrean startade kunde jag köpa böcker till nästan inget pris alls!
Någon djupsinnig läsare kan jag omöjligen kalla mig; då, på 70-talet, läste jag allt av Lars Widding (som jag njöt av hans böcker!) och så var det ju Moberg, Fogelström (som jag har läst om och inte alls fann så bra som då!), Moa Martinsson och alla andra.
Lite senare blev Pearl Buck en av mina favoriter!
Under tiden i Malå fortsatte bokläsandet och det berodde till stor del på Margareta Nilsson, granne och bibliotekarie (utan egentligen utbildning för just detta) som visste precis vilken sorts litteratur jag tyckte om - vi hade samma smak - och det hände att jag körde fem mil enkel väg till biblioteket i Norsjö för att låna den sista avslutande delen i en romansvit (nånting av Herman Wouk), om den nu var utlånad hemmavid!
RF Delderfield var en annan favorit .., en serie om industrialiseringen i England.
Dessutom har hemifrånförfattarna Torgny Lindgren och Åke Lundgren egna rum i mitt hjärta!
Eller: deras alster har.
Mellan varven läser jag nästan ingenting, förutom morgontidningen.
Och har jag hittat en författare som jag faller pladask för, slukar jag det mesta av dennes alster och sen får jag nån slags sorg över att det är slut och så tar det månader innan jag börjar om igen.
Igår, på födelsedagen, fick pv Mikael Niemes sensaste bok "Fallvatten".
Han fick den av mig, alltså.
Senare på kvällen när vi hade gått i säng ( i sovrummet fanns då Harry, labradoren Meja som vi har hand om i tio dagar, samt pElle och vi själva ...) tog sig pv an boken och jag hade läst några olika recensioner och började nästan ångra valet av present ..., så där så att jag nästan fick kalla fötter.
"Hur känns den ...?" frågade jag.
Jo, han tyckte att den kändes bra.
När pv sedan lade den ifrån sig, tog jag över.
På en gång kände jag att .., å, den här kommer jag att tycka om!
Mikael Niemi har en slags svartsynt humor som jag ä l s k a r och här löper parallella livsöden längs boksidorna och det tycker jag också om!
Hoppas nu att den håller till slutet.
En som läser mycket och som dessutom arbetar eller har arbetat i ett bibliotek, är madamen i Dalarna - hon som bjöd på nygräddade våfflor och var så oerhört vänlig -!
Det skulle vara intressant att höra vilka dina favoritförfattare är.
Mest läste jag under mitten av 70-talet när vi bodde i Kungsängen och jag hade personalrabatt på såväl B&W som på NK och när bokrean startade kunde jag köpa böcker till nästan inget pris alls!
Någon djupsinnig läsare kan jag omöjligen kalla mig; då, på 70-talet, läste jag allt av Lars Widding (som jag njöt av hans böcker!) och så var det ju Moberg, Fogelström (som jag har läst om och inte alls fann så bra som då!), Moa Martinsson och alla andra.
Lite senare blev Pearl Buck en av mina favoriter!
Under tiden i Malå fortsatte bokläsandet och det berodde till stor del på Margareta Nilsson, granne och bibliotekarie (utan egentligen utbildning för just detta) som visste precis vilken sorts litteratur jag tyckte om - vi hade samma smak - och det hände att jag körde fem mil enkel väg till biblioteket i Norsjö för att låna den sista avslutande delen i en romansvit (nånting av Herman Wouk), om den nu var utlånad hemmavid!
RF Delderfield var en annan favorit .., en serie om industrialiseringen i England.
Dessutom har hemifrånförfattarna Torgny Lindgren och Åke Lundgren egna rum i mitt hjärta!
Eller: deras alster har.
Mellan varven läser jag nästan ingenting, förutom morgontidningen.
Och har jag hittat en författare som jag faller pladask för, slukar jag det mesta av dennes alster och sen får jag nån slags sorg över att det är slut och så tar det månader innan jag börjar om igen.
Igår, på födelsedagen, fick pv Mikael Niemes sensaste bok "Fallvatten".
Han fick den av mig, alltså.
Senare på kvällen när vi hade gått i säng ( i sovrummet fanns då Harry, labradoren Meja som vi har hand om i tio dagar, samt pElle och vi själva ...) tog sig pv an boken och jag hade läst några olika recensioner och började nästan ångra valet av present ..., så där så att jag nästan fick kalla fötter.
"Hur känns den ...?" frågade jag.
Jo, han tyckte att den kändes bra.
När pv sedan lade den ifrån sig, tog jag över.
På en gång kände jag att .., å, den här kommer jag att tycka om!
Mikael Niemi har en slags svartsynt humor som jag ä l s k a r och här löper parallella livsöden längs boksidorna och det tycker jag också om!
Hoppas nu att den håller till slutet.
En som läser mycket och som dessutom arbetar eller har arbetat i ett bibliotek, är madamen i Dalarna - hon som bjöd på nygräddade våfflor och var så oerhört vänlig -!
Det skulle vara intressant att höra vilka dina favoritförfattare är.
lördag 1 september 2012
Och så ett kvällsfönster ...
... som värmer hjärtat!
Det är förstås lille Otis som tittar ut genom det jämtländska fönstret.
Och strax efteråt - när dörren öppnades - blev det full fart för att leka med kullsystern! berättar fönsterfångerskan från Frösön.
Det är förstås lille Otis som tittar ut genom det jämtländska fönstret.
Och strax efteråt - när dörren öppnades - blev det full fart för att leka med kullsystern! berättar fönsterfångerskan från Frösön.
Tacksägelsedagen är kommen
Ett stort och från hjärtat kommet tack, för alla trevliga födelsedagshälsningar från när och fjärran, och även för all uppmuntran under min svåra sjukdomsperiod. Allt stöd har förkortat sjukdomstiden med dagar, ja kanske t o m veckor.
Och till Ulrika och Marcus, en sån underbar present, den kommer verkligen att göra nytta. Sånt tycker jag verkligen om!!
Kram till er alla från
NP alias PV
Lördag ...
Först jobb från kvart i nio till två och idag är det bakning av bröd (dvs hämta från frysen och sedan grädda) och så att ta hand om mejerileveransen från Arla och Wapnö (närproducerat) och mellan varven lite kassabyte, postärenden och en hel drös med spel; mest på hästar och mest på arbetskamraten Lenas andelar.
En äldre herre frågar om vi har fått någon förfalskad 1-krona, en sån där det står om vår h*rkarl till kung och jag säger att det har vi inte, men jag säger det leende ..., och då blir mannen lite upprörd och frågar om jag inte tycker att det är förfärligt det man gjort mot vår kung ..., "han har verkligen fått utstå så mycket genom åren" och själv säger jag att ...."ja, säger nog mer som min pappa skulle ha sagt .., hä-läääär-han", dvs som man sår får man skörda.
Ungefär.
På fikarasten pratar vi om det här läkemedelsbiverkningar och jag berättar om mina hemska mardrömmar.
"Men det är väl omöjligt att en tablett kan ge mardrömmar ...?" säger arbetskamraten häpet.
För mig är det ett faktum.
Vid halv tre susar jag hemåt på moppen och luften är mer än ljummen; den är somrig och varm och jag tänker att jag borde bada, men hemma väntar pv som har haft fullt upp med punkteringen på ett däck och han har bakat tårta och håller på med middag och senare ska Hilda och Patrik och Sonja och Gösta komma och vi sitter ute och solen flödar och det pratas om crossfit och Hilda testar att hänga i trädet på den där stången och kommer inte heller upp och Patrik tvekar .. nja, han vill inte testa,
Inte ännu.
Hela tiden medan vi äter försöker pElle ta sig upp på bordet och blir nerputtad.
Åååå, vad han tycker att kycklingfilé doftar gott!
Efter middagen tar han en tupplur i trädgårdsstolen .., jag tar bilden från köksfönstret.
Och nu har vi ätit supergod middag och kalasat på tårtan och pv har fått en ny ryggsäck av Hilda och Patrik och Bamseplåster för eventuella fler skador .., och av mig fick han Mikael Niemis senaste bok "Fallvatten" och på det hela taget har det varit en trivsam dag.
På kylskåpsdörren sitter schemat för vecka 38 och 39, ja, delar av det.
För mig återstår nu tre arbetsdagar, innan det bär av till Emma
En äldre herre frågar om vi har fått någon förfalskad 1-krona, en sån där det står om vår h*rkarl till kung och jag säger att det har vi inte, men jag säger det leende ..., och då blir mannen lite upprörd och frågar om jag inte tycker att det är förfärligt det man gjort mot vår kung ..., "han har verkligen fått utstå så mycket genom åren" och själv säger jag att ...."ja, säger nog mer som min pappa skulle ha sagt .., hä-läääär-han", dvs som man sår får man skörda.
Ungefär.
På fikarasten pratar vi om det här läkemedelsbiverkningar och jag berättar om mina hemska mardrömmar.
"Men det är väl omöjligt att en tablett kan ge mardrömmar ...?" säger arbetskamraten häpet.
För mig är det ett faktum.
Vid halv tre susar jag hemåt på moppen och luften är mer än ljummen; den är somrig och varm och jag tänker att jag borde bada, men hemma väntar pv som har haft fullt upp med punkteringen på ett däck och han har bakat tårta och håller på med middag och senare ska Hilda och Patrik och Sonja och Gösta komma och vi sitter ute och solen flödar och det pratas om crossfit och Hilda testar att hänga i trädet på den där stången och kommer inte heller upp och Patrik tvekar .. nja, han vill inte testa,
Inte ännu.
Hela tiden medan vi äter försöker pElle ta sig upp på bordet och blir nerputtad.
Åååå, vad han tycker att kycklingfilé doftar gott!
Efter middagen tar han en tupplur i trädgårdsstolen .., jag tar bilden från köksfönstret.
Och nu har vi ätit supergod middag och kalasat på tårtan och pv har fått en ny ryggsäck av Hilda och Patrik och Bamseplåster för eventuella fler skador .., och av mig fick han Mikael Niemis senaste bok "Fallvatten" och på det hela taget har det varit en trivsam dag.
På kylskåpsdörren sitter schemat för vecka 38 och 39, ja, delar av det.
För mig återstår nu tre arbetsdagar, innan det bär av till Emma
Ingenting är ....
... så roligt att få, som nånting som någon god vän har förfärdigat!
Titta, vilken underbart ljuvlig mask som kom till det gula huset igår!
Det är Lena Rydén, numera kanske Eriksson, i Ystad som har gjort den och det är precis på pricken vad jag tycker om!
Härliga färger och ... ja, jag föll pladask när jag första gången såg dem på bild och beställde bums, men nu kom den hitlevererad i paket och påse och ska sättas upp på väggen i hallen - jag tror att det blir där -, så länge får den stå på den lilla byrån där, intill bilden av Otis från Frösön .., en sten, massor med snäckskal från stranden i Ugglarp, samt en brädbit som Hilda målat på och som jag också tycker så mycket om!
När vi flyttade till Ystad kände vi absolut inte en kotte .., men Lenas son Jonas kom att gå i Anders klass (eller tvärtom) och dom blev bästa kamrater - i princip från dag ett -, och Lena visade sig vara den allra mest generösa och omtänksamma människa man kunde tänka sig.
Så fort jag ser växten Kattmynta, tänker jag på henne .., för i deras trädgård växte just detta.
Dessutom fick dom en av våra kattungar - den grå Nisse - som blev sexton, sjutton år och fick segla till katthimlen först i år.
Titta, vilken underbart ljuvlig mask som kom till det gula huset igår!
Det är Lena Rydén, numera kanske Eriksson, i Ystad som har gjort den och det är precis på pricken vad jag tycker om!
Härliga färger och ... ja, jag föll pladask när jag första gången såg dem på bild och beställde bums, men nu kom den hitlevererad i paket och påse och ska sättas upp på väggen i hallen - jag tror att det blir där -, så länge får den stå på den lilla byrån där, intill bilden av Otis från Frösön .., en sten, massor med snäckskal från stranden i Ugglarp, samt en brädbit som Hilda målat på och som jag också tycker så mycket om!
När vi flyttade till Ystad kände vi absolut inte en kotte .., men Lenas son Jonas kom att gå i Anders klass (eller tvärtom) och dom blev bästa kamrater - i princip från dag ett -, och Lena visade sig vara den allra mest generösa och omtänksamma människa man kunde tänka sig.
Så fort jag ser växten Kattmynta, tänker jag på henne .., för i deras trädgård växte just detta.
Dessutom fick dom en av våra kattungar - den grå Nisse - som blev sexton, sjutton år och fick segla till katthimlen först i år.
Och så ett födelsedagsfönster ...
Flera fönster och en massa grönt som bildar en härligt, somrig bild!
Det var ellem från Skellefteå som varit framme med fönsterhåven och just den här bilden fångades i Askersund.
Födelsedagen tillhör världens bästa pensionatsvärd!
Hipp hurra (för bamsefar .. som är så snäll och rar! sjöng min mamma) för Thomas som idag blir 57 år.
Dagen till ära kommer här ellems sockerkaksrecept, som kanske är helt perfekt som tårtbotten?
Sockerkaka
2 ägg
2 kaffekoppar socker (1 kaffekopp motsvarar 1.5 dl)
2 kkp mjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
1 kkp mjölk
50 gr margarin
Smörj och bröa formen.
Rör försiktigt ihop ägg och socker så det nätt o jämt blandas.
Rör i bakpulver, mjöl och vaniljsocker.
Smält margarin och koka upp mjölken. Rör i det sist.
Sätt på ugnen på 175 gr och ställ sen in formen.
Grädda i 40 min.
( ska inte vispas och sätts in i kall ugn)
Det var ellem från Skellefteå som varit framme med fönsterhåven och just den här bilden fångades i Askersund.
Födelsedagen tillhör världens bästa pensionatsvärd!
Hipp hurra (för bamsefar .. som är så snäll och rar! sjöng min mamma) för Thomas som idag blir 57 år.
Dagen till ära kommer här ellems sockerkaksrecept, som kanske är helt perfekt som tårtbotten?
Sockerkaka
2 ägg
2 kaffekoppar socker (1 kaffekopp motsvarar 1.5 dl)
2 kkp mjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
1 kkp mjölk
50 gr margarin
Smörj och bröa formen.
Rör försiktigt ihop ägg och socker så det nätt o jämt blandas.
Rör i bakpulver, mjöl och vaniljsocker.
Smält margarin och koka upp mjölken. Rör i det sist.
Sätt på ugnen på 175 gr och ställ sen in formen.
Grädda i 40 min.
( ska inte vispas och sätts in i kall ugn)
fredag 31 augusti 2012
Obs. bild på fötter - BLUNDA -!
Tänk .., att hon som står till höger på bilden och inte har låtsasmålade naglar som sin mormor .., hon har idag fått veta att hon är uttagen till flicklandslaget i fotboll .., visst får man berätta det utan att man kallas för mallpotta?
Jo, det tycker jag!
Jag är så innerligt glad för hennes skull!
Bilden togs när vi var i Grekland på semester och jämförde våra fötter.
Bloggblad berättade på Facebook att det finns människor som nästan kräks när dom ser bilder på andras fötter .. , nu varnade jag redan i rubriken!
Jo, det tycker jag!
Jag är så innerligt glad för hennes skull!
Bilden togs när vi var i Grekland på semester och jämförde våra fötter.
Bloggblad berättade på Facebook att det finns människor som nästan kräks när dom ser bilder på andras fötter .. , nu varnade jag redan i rubriken!
Och så ett kvällsfönster ...
"På vår färd norröver i länet så stannade vi till på Sahlströmsgården i
Torsby.
Kl 14 var det visning med guide.
Efter en introduktion så gick vi runt i huset som är fullt med konst, möbler och en massa vackra fönster.
På övervåningen fanns sovrummen och i ett av dem hade husets konstnärliga dotter målat på rullgardinerna.
Visst ser det härligt ut!
Turtlan.
Kl 14 var det visning med guide.
Efter en introduktion så gick vi runt i huset som är fullt med konst, möbler och en massa vackra fönster.
På övervåningen fanns sovrummen och i ett av dem hade husets konstnärliga dotter målat på rullgardinerna.
Visst ser det härligt ut!
Turtlan.
And the winner is ....
Och se, så fin kvalitet det blir med den nya kameran!
Det är stor skillnad mot för den gamla, där jag ofta (eller alltid) fick klicka på nån slags automatisk redigering som fixade kontrasten - något som inte alls behövdes med den nya -.
Stooort grattis till vinnarna!!
Här och nu och lite framförhållning ...
Dagens tillstånd .... |
Och så beslutar jag mig för att strunta i den dyrare blodtrycksmedicinen, den som jag mår så bra av, nej, det är säkert bara inbillning att det blir biverkningar, för alla Som Vet säger att det är "absolut samma innehåll".
"Men ska du verkligen ...?!" säger pv, som generöst erbjuder sig att betala dom där hundralapparna extra.
Fyra stycken. Om inte fem.
Men jag är bestämd .., jag ska verkligen i n t a l a mig att det är Cozaar som jag tar och om tro kan förflytta berg, så kan man säkerligen fixa detta också.
I en veckas tid har jag nu tagit Losartan och tänk, att allt blir som förut .., det är som att gå på bio varenda natt .., det är drömmar som gör mig kallsvettig och drömmar som liksom aldrig tar slut.
Nåja, jag ska kämpa!
Kanske är det övergående biverkningar?
Måhända ska den dagen komma när jag inte vaknar ångestfylld och med svettlockigt hår?
Och pv:s hand börjar bli aningen "äldre"- ser inte längre ut som en tioårings hand -, svullnaden är på väg ner och idag ska han till distriktssköterskan och visa upp den .., ja, han är på det hela taget mycket piggare, har bara svårt (läs: det börjar pulsera våldsamt) när handen inte är i upprätt läge.
Eftersom jag aldrig använder resväska, utan bag, har jag den här gången införskaffat en ny modell, mer färgglad. Vis av skadan - från tidigare resor - då man står vid bagagebandet och ser femhundra svarta och nästan likadana väskor komma på rad, har jag tänkt att ..., nuuu, ska det var så mycket enklare att hitta sin egen väska!
Och jag skriver listor inför resan nästa vecka och det är det där med skor .., jag tycker om skor som är lätta och aldrig så sköna promenad-joggingskor blir på tok för varma och instängda för mig .., hur ska jag hitta några som känns bra?
Hösten är här.
Mina tidigare så oerhört prunkande petunior börjar tacka för sig .., varmvattnet (som värms av solfångarna) räcker inte riktigt till - snart blir det till att elda -och jag tänker trotsa höstkänslan med att ta ett dopp i havet innan det är dags för sedvanligt kvällsarbete.
Fem arbetsdagar kvar.
Och i morgon börjar det nya och väldigt strikta arbetsschemat med timme-för-timme-vad-vi-ska-göra.
Sannerligen inte min cup-of-tea, men det kanske blir bra.
torsdag 30 augusti 2012
Smått och gott ....
Jobb från halv tre till kvart över nio.
Det var Anna från - egentligen från Helsingborg - och jag själv.
Allt är som vanligt.
Jag skriver ny skylt och gratulerar arbetskamraten Mattias som fått beröm i Hemköpstidningen och den artikeln klipps ut och tejpas fast på det stora blocket och många kunder läser vad där står och det finns nog ingen som inte håller med .., en mer serviceminded människa har jag nog sällan skådat!
Alltid - och då menar jag verkligen a l l t i d - så vänlig och rar mot såväl kunder som arbetskamrater!
Och sen är det allt det andra då.
Frukt och grönt, mejeriet, göra i ordning brödvagnen, fronta hyllorna, kolla datum och fylla på det som går in av godiset som jag ställt på hyllan bakom kassan.
Vid kvart över nio åker jag hemåt på moppen.
Då är det är becksvart ute och jag välsignar reflexvästen, men tänker att jag måste köpa en stor jacka, typ såna som vägarbetare bär .., man syns dåligt längs den smala vägen.
Och medan jag passerar alla småställena; Särdal, Backalyckan, Mannakull, Steninge, Glassvik, Stora och Lilla Skipås .., tänker jag på läkaren som jag hade i kassan just innan stängning. Hon hade inte sett pv cykla idag (själv cyklar hon friskt och bar en tajt rosafärgad cykeltröja) idag och jag berättade om hundbettet och vad som hänt.
Det skulle jag nog inte ha gjort; ty då berättade hon om faran med såna här bett - om än aldrig så små -.
En patient hade blivit riven av sin katt och inte mycket heller ., och väntade på tok för länge med att uppsöka läkare.
Resultatet: hon svävade mellan liv och död och fick se båda sina ben amputerade, samt en arm och även näsan!
Så kan det gå.
Jag lovar att jag var extrasnäll mot pv när jag kom hem.
Och nu börjar sista racet innan det bär iväg till London.
Arbete fredag, lördag, söndag, måndag och tisdag (samt idag då).
Nu mot sängen!
Det var Anna från - egentligen från Helsingborg - och jag själv.
Allt är som vanligt.
Jag skriver ny skylt och gratulerar arbetskamraten Mattias som fått beröm i Hemköpstidningen och den artikeln klipps ut och tejpas fast på det stora blocket och många kunder läser vad där står och det finns nog ingen som inte håller med .., en mer serviceminded människa har jag nog sällan skådat!
Alltid - och då menar jag verkligen a l l t i d - så vänlig och rar mot såväl kunder som arbetskamrater!
Och sen är det allt det andra då.
Frukt och grönt, mejeriet, göra i ordning brödvagnen, fronta hyllorna, kolla datum och fylla på det som går in av godiset som jag ställt på hyllan bakom kassan.
Vid kvart över nio åker jag hemåt på moppen.
Då är det är becksvart ute och jag välsignar reflexvästen, men tänker att jag måste köpa en stor jacka, typ såna som vägarbetare bär .., man syns dåligt längs den smala vägen.
Och medan jag passerar alla småställena; Särdal, Backalyckan, Mannakull, Steninge, Glassvik, Stora och Lilla Skipås .., tänker jag på läkaren som jag hade i kassan just innan stängning. Hon hade inte sett pv cykla idag (själv cyklar hon friskt och bar en tajt rosafärgad cykeltröja) idag och jag berättade om hundbettet och vad som hänt.
Det skulle jag nog inte ha gjort; ty då berättade hon om faran med såna här bett - om än aldrig så små -.
En patient hade blivit riven av sin katt och inte mycket heller ., och väntade på tok för länge med att uppsöka läkare.
Resultatet: hon svävade mellan liv och död och fick se båda sina ben amputerade, samt en arm och även näsan!
Så kan det gå.
Jag lovar att jag var extrasnäll mot pv när jag kom hem.
Och nu börjar sista racet innan det bär iväg till London.
Arbete fredag, lördag, söndag, måndag och tisdag (samt idag då).
Nu mot sängen!
Från sjuksalen meddelas följande ...
Jo, herr pv blev hemma från arbetet idag och har fortfarande ont i handen och svårt att röra den .., ja, ni kan ju se på bilden hur själva handen har "föryngrats" - nu ser den ut som om den kunde tillhöra en liten pojke -.
"Men säg att det är mycket bättre än igår i alla fall!" säger pensionatsvärden.
Han låter aningen hoppfull på rösten.
Bilden togs med min nya kamera, Canon Powershot SX220HS .., ja, det låter som ett raketprogram.
Enda fördelen hittills som jag hittat (jag har inte letat så mycket ännu) är att den fordrar bra mycket mindre ljus och det tackar man för!
Priset var kring 1700 kronor ungefär och det är samma pris som min förra kamera, som nu varit med i ur och skur, absolut varje vaken timme .., i tre års tid.
"Men säg att det är mycket bättre än igår i alla fall!" säger pensionatsvärden.
Han låter aningen hoppfull på rösten.
Bilden togs med min nya kamera, Canon Powershot SX220HS .., ja, det låter som ett raketprogram.
Enda fördelen hittills som jag hittat (jag har inte letat så mycket ännu) är att den fordrar bra mycket mindre ljus och det tackar man för!
Priset var kring 1700 kronor ungefär och det är samma pris som min förra kamera, som nu varit med i ur och skur, absolut varje vaken timme .., i tre års tid.
Dagens fönster ...
Det är inte ofta det kommer svartvita fönsterbilder susande genom rymden, men här finns en!
Fönsterfångerska var Ulrika som var på besök i Nora och tänk .., vad en människa gör mycket för en bild!
Fönsterfångerska var Ulrika som var på besök i Nora och tänk .., vad en människa gör mycket för en bild!
onsdag 29 augusti 2012
Från sjukavdelningen meddelas ...
Så här blir det: jag hämtar pv vid gymnasieskolan och ser genast att han inte alls är bra.
"Snälla, kör mig till akuten!" säger han och det gör jag.
Handen, ja, hela armen ..., är rejält svullen och han har svårt att röra den.
Själv åker jag hemåt.
Två timmar senare - då ligger jag på soffan och håller nästan på att somna - ringer telefonen.
Nu är han färdigbehandlad och får åka hem, så jag vänder kosan mot stan igen och svänger in mot akutmottagningen och där står han, den tappre pv och har plåsterlapp på armen och är alldeles eländig.
Det visar sig ha blivit en rejäl infektion i det nästan obefintliga såret och nu har han (feber också) fått penicillin intravenöst och en stelkrampsspruta ("hon var från Vara", säger han och jag tänker att han har nog påverkats av sin sambo ....,-) och han sätter sig på passagerarsätet och jag kör hemåt.
Pang i säng bara!
Själv har jag fortfarande miljoner myror i armarna, men det är ju ingenting .., det är inte ont på det viset och det enda jag kände efter den första timmens helvetesbrännsmärta, var att pulsen skenade iväg.
Nu mår jag bra.
Och ännu bättre är det sedan jag för en knapp timme sedan tog sommarens längsta dopp i havet.
Inte bara ett dopp - en lååång simtur -!
På en klipphäll satt en man i min ålder och hade ett glas vin i handen, annars var vi ensamma.
Om det pratade vi - jag låg i havet och simmade och mannen satt där på klipphällen - och vi sa att det gäller verkligen att Ta Vara På, ja, det där sista av sommaren.
Sen moppade jag hemåt.
L y c k l i g.
Ja, just lycklig .., för - för mig - finns ingenting på jorden som är så underbart, som att simma långsamt under ytan.
"Snälla, kör mig till akuten!" säger han och det gör jag.
Handen, ja, hela armen ..., är rejält svullen och han har svårt att röra den.
Själv åker jag hemåt.
Två timmar senare - då ligger jag på soffan och håller nästan på att somna - ringer telefonen.
Nu är han färdigbehandlad och får åka hem, så jag vänder kosan mot stan igen och svänger in mot akutmottagningen och där står han, den tappre pv och har plåsterlapp på armen och är alldeles eländig.
Det visar sig ha blivit en rejäl infektion i det nästan obefintliga såret och nu har han (feber också) fått penicillin intravenöst och en stelkrampsspruta ("hon var från Vara", säger han och jag tänker att han har nog påverkats av sin sambo ....,-) och han sätter sig på passagerarsätet och jag kör hemåt.
Pang i säng bara!
Själv har jag fortfarande miljoner myror i armarna, men det är ju ingenting .., det är inte ont på det viset och det enda jag kände efter den första timmens helvetesbrännsmärta, var att pulsen skenade iväg.
Här simmade jag. |
Och ännu bättre är det sedan jag för en knapp timme sedan tog sommarens längsta dopp i havet.
Inte bara ett dopp - en lååång simtur -!
På en klipphäll satt en man i min ålder och hade ett glas vin i handen, annars var vi ensamma.
Om det pratade vi - jag låg i havet och simmade och mannen satt där på klipphällen - och vi sa att det gäller verkligen att Ta Vara På, ja, det där sista av sommaren.
Sen moppade jag hemåt.
L y c k l i g.
Ja, just lycklig .., för - för mig - finns ingenting på jorden som är så underbart, som att simma långsamt under ytan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)