Idag tänker jag putsa fönster.

Om någon erbjöd mig en miljon, skulle jag inte göra det här, i alla fall.

Regementsgatan 19, kl. 13.47

Längdskidåkning på tv.

Kaffebryggarsörrrrpel.

Och älskingstidningen på bordet.

Mitt på dagen ...

Sover man till halv elva, blir allt galet.

Så när jag promenerar in till stan (det tar 2 minuter, men man säger så ..) och på gågatan möter min före detta arbetskamrat som numera är frisörska, så blir jag så häpen.

För mig, - rent mentalt - är ju klockan bara kring nio på morgonen.

"Oj, är du ledig idag?" utbrister jag häpet.

"Nää, jag har slutat för dagen ..", svarar hon leende.

Ja, just ja.

På Österporttorg är det som vanligt lördagsloppis.


Röd pil = mannen i svart.

Nu är stånden färre än vanligt .., men där finns tomtar, ljusstakar, juldukar, hemvävda och alldeles underbara handdukar i linne ("helt oanvända!" säger damen, men jag tillåter mig att tvivla ...), och där är ett bord med allehanda "rat", ja, sladdar och lampor och på marken ligger skridskor på rad.

Så jag tar upp herr Canon ur kappfickan och tar några bilder.

"Jaså, det är skor nu, i stället för händer?" säger en långbent man, helt klädd i svart ..., och med långt svart hår.

"Ja, jag inriktar mig numera allenast på vänsterskor ...", svarar jag och då smajlar mannen och frågar om jag inte kan ta en bild av hans sko och förresten vill han passa på och önska en God Jul.

Ungefär så var det.

"Idylliskt hus för den händige ..."

Husköparen, som inte är hantverkare, utan musiker.
Det var i somras som han målade sin mammas fönsterkarmar och jag gapskrattade, för väldigt mycket av målarfärgen hamnade i håret på herr Husköparen.
"Hur ska jag få bort det här!! Det förstör ju helt min image som musiker!" utbrast han filurleende och friserade till en tuppkam.


Så här är det.
Pensionatvärden har två bröder, en äldre och en yngre.

Den yngre har, tillsammans med sin suveränt-matlagande-sambo-Ines (från Chile), köpt ett s.k. "renoveringsobjekt" utanför Lund.

Det är dylika hus som i tidningarnas söndagsannonser beskrivs med orden ..."ett hus med själ .., varsamt renoverad .., ett boende fyllt av möjligheter ...".

Nu är det så att det huset verkligen ska genomgå en total-make-over och för att i lugn och ro kunna ägna sig åt renoveringen, ska ett på tomten litet gästhus isoleras och göras i ordning, och det är där lillbrorsans bröder kommer in i bilden.

"Inga problem! Vi hjälper dig såklart!" hörde jag pensionatvärden säga till husköparen, ja, när vi i bilen var på väg till Svärdsjö i höstas.

"Vi" = storebror och mellanbror, samt diverse söner och brorsöner, de flesta med en för ändamålet helt suverän utbildning - det är snickare, rörmokare och elektriker -!

Så idag är den stora dagen då herr Husköparens bröder ansluter och klockan sju i morse tog pv tåget till Lund och återvänder väl till Ystad någon gång ikväll, hopefully till en god middag.

Och tänka sig, till och med husköparens son, han som till vardags ägnar sig åt fiskdelikatesser, vill vara med.

(Bilden som visas när man klickar ., ja, det är fiskmannens kusin Emil och dom två är som bröder.)


// Själv är jag i chocktillstånd. För första gången i mitt liv har jag sovit till halv 11! Då förstår man att slutet närmar sig .., alltså gäller det att vara förberedd för ett möte med Vår Herre .., då lyssnar jag till detta.

Min säng är alldeles för smal för två personer.

Alltså kliver jag upp nån gång mitt i natten och lägger mig på soffan Ektorp, som minsann inte är så värst bred.

Efter en stund kommer Pelle .., hoppar upp och lägger sig på den ås som ryggen bildar när man ligger på sidan.

Det är inte så där alldeles underbart bekvämt.

I alla fall inte för mig.

Och jag fryser!!

När gryningen närmar sig drömmer jag att Ystads egen pyroman försöker ta livet av mig och jag vaknar med ett ryck och är alldeles kallsvettig!

Sen lämnar jag med ett skutt soffan .., struntar blankt i min alltför smala säng och kryper ner nära-nära en ljufvt sovande pensionatsvärd.

Ännu ett lördagsfönster ..

... från vännen Hasse i Ångermanland.

Lördagsfönstret ..

.... är ett reprisfönster och finns här på Wallander Street, nämligen på Mariagatan.

Gissa, hur snabbt jag fick upp kameran när jag upptäckte den lilla nyfikna katten som tittade ut!

Glädjeämnen.

Prat med den här rara madamen ...

• Skink,- och broccolipaj med sallad, ja, alldeles strax ...

• Besök av en pensionatsvärd ...

• Lantchips lagom till älsklingsprogrammet ...

Mindre trevliga saker ....

• Totalt misslyckade lussekatter (ära vare Möllers Bageri!)

Ett alldeles underbart eftermiddagsfönster ..

... kommer susande från den här madamen!

Liberala idéer ...

I rehabiliteringen ingår även litteraturstudier.

I brist på annat får Svensk Damtidning duga.

På sidan 22 berättar den här damen, - en kvinna som hyllar de liberala idéerna -, hur hon, via en dejtingsajt, mötte sin nya kärlek.

Vissa kriterier måste trots allt uppfyllas av den som skulle fånga hennes intresse; bland annat var det väsentligt att mannen uppbar Akademisk Examen.

Akademisk Examen.

Just det.

Och sicken tur damen hade, för tänka sig, en man med de rätta attributen dök slutligen upp och fick godkänt på alla punkterna och nu är allt som det ska.

Att på en dejtingsajt hitta en man med akademisk examen är sannerligen inte svårt; nittiofem procent av alla män på Mötesplatsen - där jag själv tillbringade ett hektiskt år - påstod sig vara ytterst vältränade, på alla sätt och vis empatiska och slutligen: antingen akademiker eller egna företagare.

Såklart spelade de flesta även golf.

Och så kände sig alla männen minst tjugofem år yngre än sin verkliga ålder.

Själv sökte jag förgäves efter en man med anknytning till affärsvärlden.

Tja, typ Konsum eller Ica.

Möjligen Hemköp.

I värsta fall Lidl.

En mattelärare med akademisk examen, visade sig vara den mest ihärdige.

Det går det med.

På spisen kokar en billig fisk.

Där nedanför står pElle och jamar så det överröstar julmusiken.

Pling i min inkorg!

Ibland får man brev som är som ..., ja, som blir till guldglitter i en grå vardag.
Ett sånt här, till exempel.

Avsändaren har jag känt sedan jag var fjorton, femton år.
Då, var jag dödligt in love i den unge mannen.
Nu, är han en sån bra vän.

"Hej Elisabet!

Har du någon gång legat och väntat på en sömn som känns allt längre borta för varje tanke du tänker?

Jag har läst någonstans att en människa kan vända sig upp emot 40 ggr/natt vilket just nu känns en aning snålt tilltaget.

Man vänder på kudden, hittar en perfekt sovställning och för ett ögonblick känns allt bra, men ganska snart så börjar det kännas obekvämt och klockan på radion stressar mer och mer för varje titt.

Alla försök med sovtrick gick åt pipsvängen.

Jag försökte Räkna Får men min fantasi behagade spela mig ett spratt - du anar inte vilka skapelser som försökte hoppa över mitt staket -!

Jag räknade 1, 2, 3 osv men har inget minne av på vilken siffra jag tappade koncentrationen och försvann in i en pytt av olika tankar.

Jag tänkte på X som dog igår.

Han hade kämpat mot sin cancer i 5-6 år och som sagt, igår mitt på dagen, var allt över.

Trots att jag egentligen bara träffat X ordentligt en enda gång, så känns det ändå som att jag har gjort honom bekantskap även om det bara är via P och hans berättelser om X och hans kamp.

Jag har tänkt på stundande arbetslöshet, fantasibonusar och miljöförstöring, det känns nästan som om att Moder Jord håller på att falla sönder.

Jag har tänkt på dig och vår bekantskap och den gör mig glad även om den bara är elektronisk.

Usch, vad ordet bekantskap låter ytligt.

Jag känner mig rätt mosig och det krävdes ett par kaffekoppar extra och en kalldusch för att skaka liv i mig, men nu är jag igång med helgbestyret vilket som vanligt betyder både städning och affärsbesök.

På tal om kalldusch, nu är varmvattenberedaren lagad.

Just nu försöker jag med musikens hjälp tvinga i mig lite julstämning, hoppas att det lyckas."

Inget att göra och kappan har man på sig ...

Sitter man hemma och mår som man förtjänar, så är det som om tiden står stilla.

Man läser en tidning ..., skrollar på nätet .., hittar ett mail .., får ett sms.

Och så klickar man sig in på den skånska dagstidningen och se där ., ett härligt litet reportage; en filmsnutt med för mig glad musik och tänk, att jag älskar skånska!

Grattis på namnsdagen!

... säger jag till den här fullkomligt eminente bloggaren!

Gissningstävling ..

10 poäng.

Från en magsjuk herreman (det är den mannen, fast i yngre årgång, som ler så fint mot fotografen på bilden här ovanför ., vänligen notera vad gossen just är i färd med att studera ., just det: fåglar!!) kommer ett collage med lite bilder från hans uppväxt och lite till.

Mannen i fråga finns med på de äldre bilderna och torde vara ett bekant namn på den här sidan.

Ingen aning?

Okej.

På 8 poäng då.



Fjäll i alla former ligger honom varmt om hjärtat.

Sommar ...



6 poäng ...

Som vinter.

Och kameran har han alltid med sig.




4 poäng.

Mannen i fråga är musikalisk (se bilderna: spelar gitarr och dragspel) känslosam, ömsint, rolig, sprallig och i nuläget: väldigt förälskad.

2 poäng.
Mannen talar ångermanländska.



1 poäng.
Det här är en typisk bild från den mannen.
Han är nämligen inte den som faller i farstun för det eleganta och pråliga.

Nu måste ni väl ändå ...?

"Först öppnade rätta lösningen belönas med en ståtlig medalj."

Flera restips ..!

annannan har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Godnatt!":

God bättring tillönskas du också.
Vila, vätska, varmt och vackert ska man ha det.

Och när man tillfrisknat kan man ta nattåget till Berlin (från Malmö).

Det är mitt tips på en liten guldkornssemester.

Nattåg ner och nattåg tillbaka (boka i tid så att du får sovkuppe med lakan och dusch) och så många dagar och nätter man vill i Berlin däremellan.

En spännande stad, unik i sitt slag nu liksom alltid.

Jag har inte något tips på speciellt mysiga hotell.

Men när man kommer fram till Berlin tidigt på morgonen med nattåget kan man göra som vi och gå och äta frukost på SAS Radisson Hotel mitt i stan.

Det kostar ett par hundralappar (kronor!) men är värt det.

När man ätit sig genom den jättelika buffén har det blivit förmiddag och resten av Berlin har öppnat.

annannan."

• Femton pärlor i Berlin .., finns här.

• Svenska Kyrkan i Berlin ...

• Berlin ... en solstad? Jepp, det med. Tydligen.
  

Och bloggmadamen hälsar att du som gömmer ett litet eller stort guldkorn när det gäller resor .., bra boende .., en finurlig resrutt .. ja, allt sånt .., du får mer än gärna höra av dig och så lägger jag ut det här och samlar sedan ihop allesamman och så kan man ha det som en fyndhörna när man själv planerar resor!

Maila i så fall till elisabet.nilsson@comhem.se

Eller: om du själv lägger ut det hela på din egen sida, hojta bara, så vi reslystna får veta!

Tidigare tips:

• Monica har sovit i ett halländskt fängelse ...
• Bente från Norge återvänder till Röros ... och bloggmadamen berättar om tre hotell på Irland.
  

Fredagsfönstret ...

.... kommer från "Det lyckliga livet".

"Hej Elisabet!

Här kommer fönstret från mitt jobb.

Det har snöat i två dygn och det är så vackert, så vackert ute.

Kram från Grodan."


(Tånk, så avlångt vårt land är och så annorlunda det är på olika ställen! Här i Ystad är gräsmattorna ännu gröna ...! hälsar bloggmadamen.)

Godnatt!

Trött och frusen.

Pelle på soffan.

Skrivbordsbilden kommer från Fågel-Gunnar i Vaplan, eller .., "kommer och kommer" .., jag har norpat den som titta-på-bild.

Den observante noterar tiden när bilden togs.

Nu är jag trött!

Ajöken, sa fröken .., som ikväll ringde till en alldeles underbart god vän hemma i Malå, en som har drabbats av svår sjukdom.

En liten stund pratade vi och jag berättade hur mycket jag alltid har tyckt om honom och att han är den bäste lärare jag någonsin har haft och så önskade jag honom lycka till.

Därefter tittade jag på "Himlen kan vänta", den här dokumentärserien med fenomenala Anne Lundberg som intervjuare.

Nästan hela tiden tänkte jag på den gode vännen där hemma.

Söderfönstret ...

... en torsdageftermiddag.

Och äntligen doftar hyacinterna!

Förresten .., har ni inget annat att göra, så kan ni ju klicka er in på den här trevliga sidan, där finns alltid några spännande nyheter att ta del av.

Väldigt intressanta, skulle jag vilja påstå.

Just det.

Och så får man ju vara glad att Beate från Tyskland inte hann fram i tid.

Restips från Monica ...

Så här skriver hon, apropå detta att jag uppmanade bloggvänner och andra att komma med förslag på små eller större guldkorn .., så där så man kan spara och ha i bakfickan den dagen man planerar en semester.

"Eftersom du efterlyser bra och förhoppningsvis annorlunda hotell ska jag tipsa dig om ett, dig närliggande, du som är så förtjust i landet Halland.

Som du kanske minns bor min mellanson där, i Halmstad, sedan ett tag.
Temporärt som det verkar, han skall tillbaka till barndomsstaden Stockholm till våren.

Men när vi hälsade på i våras bokade han in oss på det här hotellet.

Du känner säkert till det gamla fängelset mitt i stan.

Först bokade han in oss i en fängelsecell men receptionisten hade faktiskt frågat hur gamla hans föräldrar var och sen föreslagit ett alternativ: en otrolig lägenhet på tredje våningen, tidigare administrationslokal för "Nyckelutlämning".

Där bodde vi ett dygn och kommer att göra det under mellandagarna i år också.

En stor tvåa med stort kök, fullt utrustat.
Otroliga Hästensängar, HD-tv, allt mycket smakfullt inrett.

Trevligt att umgås med son med sambo i lägenhet och slippa trängas.

Hade vi vetat hade vi kunnat laga middag där!

Nu gick vi på lokal vid torget, makalöst god mat och trångt som på Stureplan.

Man upphör inte att förvånas över utelivet i landsortsstäderna.
Vi har levt med samma i Norrtälje i många år.

Trevlig frukostmatsal på Briggen med gott utbud.

Vänligt mottagande och extremt kul miljö.

Vår lägenhet var dyr förstås, över 1.000 kr tror jag, men fängelsecellerna har humana priser.

Och så ligger det ju precis mitt i stan!!

Din pv känner förstås till?

Monica."