Nya tider ...

Bilden visar en av stockrosorna här mot husväggen.
Den är så vacker så det är inte sant.


I högstadiet skulle det bli uppsjungning för vår musiklärare, vars namn jag har förträngt.

En och en skulle vi gå in i lektionssalen och sjunga upp, medan övriga klasskamrater stod utanför och väntade.

Det var i gamla träskolan i Malå.

Och det blev min tur och läraren sa att jag skulle sjunga "Billy Boy" (ohh, where have You been Billy Boy, Billy Boy, oh, where have You been, charming Billy ..?" och jag svarade att aldrig i livet, det kunde han glömma, ty jag var blyg och visste att bakom dörren stod Johnny och Dan och de övriga och lyssnade i smyg.

"Jaså, på det viset, du vägrar att sjunga ..?" sade läraren.

Jag sa att just så var det.

"Då ser jag ingen annan utväg än att du får sänkt betyg i musik, du får en 2:a ...", sa magistern och jag sa att då fick det bli så.

Sjöng, det gjorde jag inte.

Och en tvåa fick jag.

Men nu, fyrtio år senare, sitter jag i ett gult hus på en kulle och nynnar på en sådan vacker melodi och plötsligt tittar pv upp och säger ..."men du .., du kanske skulle gå med i kören .., du sjunger ju riktigt fint och tänk, du håller tonen också."

Hur tror ni, kära läsare, att det känns att höra något sådant?

Ska jag berätta för er?

Nä, jag tänkte väl det.

Det behövs inte.

Melodin, som ljöd så vacker från min strupe ..?

Den här.

"Klicka-här!"

Det är just innan middagen som jag kommer på en sak som jag måste berätta för pv.

Jo, så här var det .., att uppe i högra hörnet på Facebook, så såg jag en liten ruta där det stod att "Nej tack, inga Sverigedemokrater i riksdagen" eller något liknande och innan jag visste ordet av, så hade jag klickat på den rutan.

Sen ångrade jag mig.

Och jag gick och tänkte en hel del på det där klicket och varför jag gjorde det, för egentligen tycker jag inte alls om såna här "klicka-och-tyck-grejer", men nu hade jag gjort det.

Och jag tänkte och sa till pv, att om nu fem eller sju eller nio procent av vårt lands befolkning, - de som får rösta -, tycker att SD är ett bra parti och deras åsikter värda att lägga sin röst på, då tycker jag visst att det partiet ska få komma in i riksdagen.

Att jag sedan inte delar det partiets åsikter - vilket parti det än månde vara -, är en helt annan sak.

Men komma in i riksdagen, javisst.

Det är väl det som är demokrati?

Har övriga partier så till den milda grad varit dåliga på att argumentera för sin sak .., då är det upp till dem.

Alltså meddelar jag nu att jag ångrar klicket.

Och jag vet inte ännu vad jag ska rösta på - SD blir det inte -, men jag respekterar åsikten hos dem som gör tvärtom.

På bilden sitter pv och studerar valmanifestet från Falkenbergs Moderater.

Det kom med posten idag.

Och nu blir det ett kvällsdopp!

Ajöken, sa fröken.

Halvvägs hem ..

... slår vi oss ner på en gammal trädstam och tar fikapaus.

Hembakade bullar och vinbärssaft.

En ko(-rt...)film till qi ...

Så himla imponerad blev jag häromkvällen när det visade sig att den rara qi kom ihåg att jag hade gjort (läs: producerat) en ko-film.

Ja, det var för två år sedan, tror jag .., och visar ju vilket synnerligen gott omdöme minne den bohusländska madamen har.

Just därför, bara därför, har jag nu gjort ännu en kofilm.

Vem vet .., kanske blir det Cannes nästa?

Och idag ...

.... promenad igen .., nu lite längre .., mot Ugglarp till.

"Det spelar ingen roll hur jag än berättar .., det spelar ingen roll vilka bilder man tar .., det går ändå inte att förklara ...", tänkte jag när vi gick där längs havet.

Men om ni känner för att ta en titt i paradiset .,. så kan ni klicka här.

Dagens sommarpratare ....

... är den här madamen.

Och jag tänker a b s o l u t lyssna!

Ny dag ...

... ny giv.

"Ring P1" .., (burka eller inte .., "fy för svordomar i radion ...", säger 82-årig före detta SAS-pilot ...) frukost under ett grönt parasoll ..., och därefter promenad längs havet.

Ja, så är det.

Det är bara att tacka och ta emot.

Onsdagsfönstret ..

..., ja, riktigt var det kommer ifrån vet jag inte, men jag vet att det är Christer från Trelleborg som har tagit bilden.

Ni vet .., Christer som en gång för flera år sedan sms:ade följande: "Björkäng ligger vid Varberg. Upplysningsvis".

Den som varit med här på sidan i en tre, fyra år .., kanske kommer ihåg det?

Och att bilden togs under en av sommarens heta dagar .., undgår nog ingen.

Överallt denna humle!

Så värst överförtjust över mina humleplanteringar, det kan jag kanske inte påstå att pv är.

Men jag tycker ju att humle är minst lika vackert som kaprifol eller klematis och har därför ordnat med ett humle-BB intill rosorna och så har jag planterat ut plantor lite här och där.

Helt ärligt hade jag glömt att dofta-gott-hörnan vid stentrappan fått humle som sällskap, men nu vet vi minsann .., ty allt det gröna har slingrat sig runt kaprifolgrenarna och nu är den gula väggen så grön och fin och jag smajlar glatt och lyckligt var gång jag passerar, men det gör inte pensionatsvärden ...

Men visst är det fint!

Och klematisen som vi klippte ner till botten i våras, alldeles för sent - trodde vi -, blommar nu överdådigt, ja, vackrare än någonsin förut! Bild kommer vad det lider.

Sommar ...

klick-klick-klick ...

Och även en liten insekt med de allra vackraste vingar, får kämpa för brödfödan.

Ja, det gör ju inte jag direkt.

Men ändå.

Och jag gnolar vidare på den där vackra melodin ..

En sak är säker .....


... takmålare ska jag i alla fall inte bli.

Från början .., undrade jag ju ...

Så här är det.

Under min första tid i det gula huset på kullen, märker jag inget särskilt av den där egenheten, men så småningom ...., börjar ett mönster att skönjas.

Ungefär så här:

På morgon stiger pv upp och donar med frukost - jag plockar undan och diskar - dammsuger ibland.

Han går ut och klipper gräset.
(Jag bloggar, alt. läser bloggar .., alt. tittar in på www.arbetsförmedlingen.se ..).

Klipp-klipp-klipp hörs där utifrån.

Plötsligt tystnar gräsklipparen .., nu har pensionatsvärden i stället givit sig på köksfönstret, vars karmar ska målas och detta ska ske bums!
(Igår blev det dörrkarmen mellan lilla gästrummet och hallen .., helt oplanerat!)

Gräsklippandet får vänta en stund .., förresten är halva gräsmattan fixad och klar.


pElle ligger på guldbrokadsoffan och tittar så att allt blir ordentligt gjort ..

Och medan fönsterkarmen väntar på att torka (den är behandlad med målartvätt ..), ja, då försvinner herr pv till den inglasade altanen och börjar riva loss brädor från väggen.

Så där pågår det mest hela dagen.

Det underliga är .., att han hinner liksom med och slutför det mesta.

Ja, nästan allt.

På väg ut med tvätten ..

"klick-klick ..."


... möter jag herr & fru Snigel, ja, det är ju praktiskt att vara allt-i-ett.

Så jag lägger mig raklång i det ännu fuktiga gräset och tar mig en titt.

Lååångsamt kryper snigeln sin väg.

Man kan fundera över vad den har tänkt sig, ja, denna tisdag i början av augusti?

Något särskilt mål ...?

Dagens fönster ...

Under den allra första dagen i Bohuslän, besöker vi Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn.

Där pågår då en utställning med alster av den amerikanske konstnären Andrew Wyeth.

Vilka bilder!

Ty så är det, att i allt här i livet, föredrar jag det enkla.

Tillgjordhet - i vilken form den än uppenbarar sig -, är det värsta jag vet.

Och Andrew Wyeth ..., hans alster faller jag handlöst för!

Så icke-inställsamt .., så vilsamt .., och så vackert!

Har ni några 3 minuter och 29 sekunder över .., klicka här och njut.

Vilket ljus i bilderna!

Vilken stramhet!

(Glöm inte ljudet .., musiken är lika härlig ...).

Också en insikt ...

Till min naturella youghurt är det gott med müsli.

På Ica Maxi hittar jag en ekologisk variant, som dessutom är åtskilligt mycket billigare per kilo än många av de övriga.

Så .., den köper jag.



Omslagsbilden ger, vid en hastig butikshylletitt, åtminstone mig intrycket att där är en blandning av lite av varje och se, där är solrosfrön också!



Men när jag häller upp müslin i skålen .., tycker jag att nästan allt ser ut som havregryn!

Och antalet solrosfrön är lätträknade.

Nix.

Här ska kollas mer noga nästa gång.

Och så ett kvällsfönster ...

... från södra Portugal.

Jag har nästan tappat bort mig bland alla fönster som kommit susande genom rymden och kanske har det här fönstret redan hälsat på här på sidan, men det är så vackert, så det gör ingenting.

Fönsterfångerskan heter för övrigt Anna.

Annas pappa bor i Skåne och har en katt som är mycket bestämd av sig.

I ett par timmars tid ...

"Jaaaam! Jaaaam!
Nä, jag vågar inte följa er längre .., matte och husse, kom tillbaka!"

... blir sigge nilsson borta.

Han är helt enkelt på rymmen, ja, efter den där vådligt spännande promenaden tillsammans med matte och husse och det var nånstans här, vid muren, som han beslöt sig för att vända hemåt.

Men nu är han - likt den förlorade sonen - hemma igen.

Och vi har varit till stan och veckohandlat.

I min nya roll som Husmor gäller det att vara ekonomisk och just därför har vi skrivit upp allt som ska inköpas .., å, hej och hå, man undrar hur länge detta kommer att vara ...?

Problemet är att det nästan alltid tillkommer ickeplanerade saker i kundvagnen.

Idag t.ex. nygrillade kamben .., (ja, jag var vansinnigt hungrig ....) en elektrisk tandborste .., ett paket varm korv .. (hungern igen ..., finns det något godare än en varm korv med bröd och så den där starka senapen i plastburk?) , plus diverse annat som fick inköparen på fall.

På torget i Halmstad säljs oerhört billiga grönsaker och eftersom pv skulle köpa vin på Systemet, så tänkte jag handla "lite smått och gott" från herr grönsakshandlaren intill.

Kön ringlade sig lång under plasttältet och tre mörkhåriga män (ja, jag är också mörkhårig ...) stod bakom disken och expedierade .., men något kvitto fick man inte.

"Smått och gott" .., slutade på 175 kronor.

Ojdå, kära nån.

Lägg därtill att vi på Ica Maxi upptäckte att det mesta i grönsaksväg var billigare än på torget.

Nä, alldeles enkelt är det inte att vara en Bra Husmor.

Man måste vara Ståndaktig och Aldrig Falla För Frestelser .., och det ska säga er, att är det nånting som jag ofta gör .., så är det just detta .., alldeles pladask faller jag för den lede frestaren!

Men ikväll blir det kantarellmackor och när Gösta och Sonja kommer efter fem nån gång, då vankas det marängtårta med grädde och ovanpå detta hallon/jordgubbar och röda vinbär.

Det ni.

Hunden pElle ..

Just där, ska jag ligga, tänker pElle.

.... pElle, han är som en hund.

Var vi än går, så kommer han lullande efter .., och när det är dags att göra natt, då hör vi honom komma dompande i trappan och efter en liten stund hoppar han upp och lägger sig på pv:s sida av sängen.

"Nä, nä ..., gå till matte nu!" säger då pv, men det bryr sig inte pElle om.

Han s k a sova hos pv.

Egentligen tror jag att det beror på att jag snurrar av och an i sängen hela natten och byter ställning och vänder och vrider mig, medan pv, han ligger som vore han förstenad.

Det där vet förstås pElle.

Och han tjurar och ligger kvar och till slut ger pv upp och säger att .."ja, ja .., men jag har ju ingen plats snart .., titta, bara några ynka decimeter av min halva!"

Jaha .., och ...? tycks pElle mena.

Och så ligger han där prick hela natten.

Förmiddag i landet Halland ...

Bilden är klickbar, hoppas jag.

... och vi går den vanliga rundan och bakom oss lullar sigge nilsson på lite oroligt .., ja, precis som på katters vis går han tio meter bakom oss och håller koll ..., och stannar vi, så stannar han .., men se, när vi tar sikte på lilla grusvägen - den mellan åkrarna - den mellan vetet och rapsen, då tar modet slut, då vänder sigge hemåt i språngmarsch!

Och jag har kameran med mig och stannar mellan varven och tar bilder.

"Nu får vi snart byta runda ..., det är ju samma motiv hela tiden ...?" säger pv, som inte begriper att tillvaron förändras i nästan varje ögonblick.


Här, ska den ligga.

Och så ner mot havet till och hästarna är idag långt borta .., vi ser bara två av dem ute på en klipphäll i väster .., och vi passerar lilla viken där båtarna ligger, den heter Oskars Hamn och se, där kommer självaste hamnkaptenen i sin vita bil och tänk .., innan vi går därifrån, har vi fått båtplats!

Nu fattas bara själva båten.

Nej, inte segelbåten, - det är för grunt för den just där -, men pv drömmer om en liten båt med snurra baktill .., ja, t.om med segel, ja, så kan jag lära dig att segla också .., och vi kan lägga ut nät och ta hem fisk ...", säger han lyckligt.

Sist av allt tar vi ett dopp i havet.

Fem stycken är vi allt som allt.

Där är två äldre par som badar alldeles som dom är skapta, där är en rödhårig kvinna (det är hon som skymtar till höger i bilden .., och hon berättar om en bekant som i många år hade psykiska besvär och åt starka mediciner, men så började hon att bada varje dag, året om, och tänk, hon blev helt frisk och slängde medicinerna och helt förvissad var kvinnan om att det var badandet som var själva läkemedlet och det tror jag visst det .., ty hos bloggmadamen surfar endorfinerna omkring i timmar efter ett bad i havet!) ja, och så är det vi själva.

Och där ligger vi i havet och jag ser en pytteliten plattfisk fladdra iväg på botten och jag plockar snäckor och pv visar mig en liten krabba som har förlorat sin ena gripklo och skyndsamt gömmer sig i sanden.

På det hela taget är det inget annat än överjordiskt underbart!

Efteråt ..., blir det frukost på altanen.

Dagens fönster ...

... tillhör Södra Bergnäs kyrka i Norrbotten.

Vännen Ulrika stod där redo med håven.

Det tackar man för.