I vanliga fall arbetar Johanna på golvet och bara en eftermiddag i veckan - då när varorna kommer - och så hela förra sommaren förstås.
Men nu ska hon lära sig kassan och idag, vid fyratiden, kommer hon till kassa 1 och jag visar inte alltför mycket - det är ändå totalt omöjligt att ta in allt - och arma tös, jag tror att precis allting hinner hända på den timmen som hon ska träna!
Där är bingolottvinster, spel på Matchen och på hästar .., där är kreditförsäljning, återköp, släpvagnsuthyrning, uthämtning av postpaket .., ja, nästan allting!!
Och som ny ska man försöka lära sig alla fyrsiffriga plu-nummer ., och för att hjälpa henne skriver Alex ner dom
viktigaste .., bananer, tomater, gurka, apelsiner, potatis, frimärsknumret, småfrallenumret .., ja, allt sånt.
Men åå, där finns säker
ytterligare etthundrafemtio nummer!
Och jag säger till kunderna att "det här mina vänner är Johanna som ska arbeta i kassan i sommar, lova nu att vara riktigt snäll och rar mot henne!", men ändå finns där typer som suckar när det tar tid och en man säger "ja, jag tar den andra kassan, den är mycket bättre!" och jag vill nypa honom i armen och jag tänker att vissa människor är som rovdjur som känner vittringen av blod - men här känner dom vittringen av någon som är osäker - och så måste man då nödvändigtvis klämma åt.
Aldrig att jag förstår mig på såna människor!
Medan Johanna kämpar vidare i kassan - hon är så duktig! -, kommer två unga töser och frågar efter chefen, ja, dom kommer en och en och ska nu på intervju inför sommarjobbet.
"Känns det pirrigt ..?" frågar jag en av dem och hon säger "ja, liiite".
Hennes kinder är röda.
Och när J gått hem efter sin prövotimme, blir det kassan igen för mig och ett äldre par vill sätta pengar på matchen mellan Skellefteå och Brynäs och kvinnan ler och säger .."men n u ..., vet du väl hur man gör!" och och jag förstår att förra gången - för något år sedan nästan - visste jag inte hur det gick till.
Och jag minns skräcken och fasan för att göra fel.
Men jag kan också vittna om känslan när man börjar känna sig .., säker.
Åååå, den är bara så ljuvlig!
En annan kund, en kvinna som har gått i pension, hör pratet och säger att hon förstår precis.
"För länge sedan arbetade jag som operationssköterska och alla var så stressade och arga och bara mumlade bakom sina munskydd och efter ett år klarade jag inte mer, nej, jag gick och sade upp mig .., och dååååå, då sa arbetskamraterna ... men inte ska du väl sluta, du som är så duktig! Ja, det var så dags då att få veta det .., då var mitt självförtroende längst ner i botten!" säger kvinnan.
Så, var det på jobbet idag.
