Arbetar man i en livsmedelsbutik, ja, inte är den optimala drömmen att då - på sin lediga dag - åka just dit för att ställa sig i lång kö, men så blir det idag.
Och i kön träffar jag en sån trevlig kvinna, ursprungligen från Umeå, men boendes i Linköping och med sommarhus i Haverdal.
Om man kan säga att någon ser "norrländsk ut", så gör hon det.
Om det pratar vi och hon håller med.
"Jo, men ofta är i alla fall vi kvinnor rätt mörka och många har höga kindkotor ..", säger hon leende.
Hennes man är hallänning, uppvuxen på Brogatan och pratar en redig halländska.
Han berättar att han arbetar på ett försäkringsbolag och när han kom till Linköping och skulle berätta om korta och långa lån, började arbetskamraterna att gapskratta!!
Nu har han lärt sig .., det heter inte "koooota (med å) lån", utan k o r t a.
Kvinnan tittar på julkortet som jag har köpt; målat av Nils-Erik Nilsson, och hon pekar på kortet här ovanför (jag har två olika) och säger att "där, längst ute på udden liksom, där har vi vårt hus ...".
Om några år hoppas familjen kunna återvända till Halland för gott.
I år hade jag bestämt mig för att vara med i juladoppet.
"Ja, gör
du det, så ställer jag upp!" sa jag kaxigt till chefen i fjol.
Tack
gode gud arbetar jag julafton och kan nu skylla på detta ..., men chefen (som också ska jobba), lär ska smita iväg och ta sig ett juladopp!
Och nu är jag hemma med glögg och pepparkakor och i kylen vilar en lammstek som just nu marineras .., i affärens foajé stod skolbarn och sålde hembakade kakor och bullar och sånt fick också följa med hem.
Vinterstudion hörs från vardagsrummet .., ett ljus är tänt .., och grannarna har uppenbarat sig och lär ska tillbringa helgen här i Stensjö.
Trevlig helg på er alla!