lördag 24 november 2012

Om Karlote och en placenta som inte vill lossna ...

Bara så ni vet .., Puntana låg och ligger väl ännu, ute i den argentinska bushen, femton mil från närmaste sjukhus. Där fanns ingen butik, bara två små hus och så en mängd rishyddor. 
Ingen riktig väg fanns hit ut .., man körde genom djungeln.
I det ena lilla huset i Puntana bodde mamma och hade mottagning, BB och allt möjligt annat. 
Folktandvård också ,-)

Puntana 15:e mars 1979

Förra måndagen hämtade vi - med Jonssons bil  - en fru två och en halv mil härifrån.
Klockan 1.00 på natten hade hon fött sitt 9:e barn.
Klockan 6.00 på morgonen, när de sände två av de äldre barnen via cykel hit för att skaffa hjälp, hade placentan inte lossnat.
När hon väl var här hade jag inte mod att "våld-dra", så jag bad en lärare som studerat medicin i tre år (och som praktiserat att lossa placentan på sin svägerska) att komma och hjälpa mig.

Och si .., han slet helt frankt ut den.
 Jag gav två blodstillande direkt och inget hände. Hon har legat här en hel vecka på grund av blodbrist och infektionsrisk.
I vanliga fall brukar jag ge patienterna mat, men dessa "chakenjer" föredrog att laga maten själva. Det var full folksamling här. Moder med nyfött barn, som vårdare hade de tagit med en grannfru - som själv hade en 1-åring med - så var 3 av de övriga 9 barnen också här hela dagarna, eftersom två av barnen har papegojsjukan och får injektioner samtidigt.

De lagade maten ute på cementpattan framför sjukrummet och du kan tro att det var bökigt.
Men oj, så snälla och rara de var mot mig! Kom med kött och ko-ost och bjöd mej på the på indian-manér, alltså theet i en trägrej med stålsug i - så suger alla - undan för undan.
Jag kände mig som en riktig Chakoindian när jag tog min del ur flaskan.

Ja, livet är brokigt.

Just nu är det alldeles tyst i Puntana.
Klockan är 17.15 - bara någon enda fågel piper till och långt i bakgrunden hör jag barnens skratt på skolgården. Siestan är just slut, så folk har inte kommit igång.

Karlote, kattrackarn, som fött 3 små söta ungar inne i en igenknuten pappkartong med barnkläder som stod under min säng medan jag var bortrest .., ja, hon sussar nu så sött i fåtöljen, glömsk av allt elände som blev för henne p.g.a denna nya kull.
Nu har jag beslutat mig för att  ä l s k a  Karlote, så nu ligger hon på mina fötter och sover om nätterna ...

Ha det så gott. Hälsa alla som kommer ihåg mig. /Mamma- mormor- svärmor.

Inga kommentarer: