Natten mot idag sov jag oroligt precis hela tiden.
Vaknade ideligen.
Vände och vred mig.
Tänkte på vad som komma skulle.
Jag hade ren och skär ångest.
Och jag tänkte att nog är det väl ändå underligt, att vid nästan sextio års ålder, så är man ändå så liten inuti och när man ska på anställningsintervju blir man ännu mindre och kinderna glöder och man tänker ut vad man ska säga och inte glömma att berätta och man vänder och vrider sig där under täcket och öppnar och stänger fönstret och tittar på gröna digitalsiffror som visar 02:15 och 02:45 och så där håller på det mest hela natten.
Efter besöket hos den tilltänkte chefen, efter intervjun som inte är en intervju utan en dialog (ibland en monolog ....) är man illröd om kinderna och flammig om halsen.
Glad och lycklig.
Omtumlad.
Och jag tackar min skapare att man inte är utsedd till minister av något slag.
Då kan man prata om anställningsintervju.
Tänk, telefoner som ringer .., KG Bergström och Agenda och kanske Uppdrag Granskning med Janne Josefsson som står utanför det gula huset och hytter med näven och säger att han minsann har letat upp något från det förflutna, ja, skrev inte du kärleksbrev till en klasskamrat i Lainejaur, se här, vi har dem ..., kan du kommentera dem? ..., och kanske värre säker ändå .., någon räkning som gick till Intrum Justitia men hann bli betald i tid, det hade man säkert fått veta också eller hela Sverige och "elisabet, kan vi få en kommentar!"
En sak är säker: jag hade legat på psyket i Halmstad dagen därpå.
Gud vare lovad att livet är som det är!
Att man är en vanlig nilsson.
Nu mot sängen - här ska sovas gott -!
Ajöken, sa fröken.
8 kommentarer:
Så härligt Du beskriver våndan att söka nytt jobb! Måsta 'sälja sig' på ett bra sätt, förbereda svar på frågor man bara anar vilka, tänka på kläder, intryck --- inte undra om man inte kan sova! Vilket man vet är det värsta före en intervju när man vill vara till sin mesta fördel...
Nävisst är man tacksam för att man är någon vanlig typ och inget ministerämne!
Jag har inte hängt med här på ett tag - jaså, det har gått så långt som till anställningsintervju. Håller tummarna. Du måste vara ett fynd var som helst, du är så positiv ;)
Det kanske är så att den första intervjun är den pirrigaste. Den första på ett tag i alla fall.
Det var klokt inte ta det jobbet för jag vet att det är TUNGT sköta frukt och grönt.
Jag har också en liten karriär i dagligvaruhandeln under några sommarlov mm.
Brödavdelningen är bättre då.
Sov så gott nu!
Jag säger som Christina: du är ett fynd var du än hamnar, Elisabet! :)
Till er alla: egentligen var det inte så hemskt när jag väl var där.
Det kändes bara bra och åååå, så jag önskade att det hade varit en annan avdelning i affären, då hade jag tackat ja bums!
Jag tror att det är värre att gå på anställningsintervju på andra ställen än i butiker ., mer elegant, liksom.
På ett sätt är det en viss slags människor som arbetar i livsmedelsbutiker ... fast jag har svårt att förklara hur ,-)
Och Turtlan: precis så tänkte jag. Det här var första jobbet jag har sökt där jag har letat upp chefen.
Jag skulle vilja tillägga, att nu efter att jag gjort ganska många intervjuer, att jag också är ganska nervös för att intervjua. Komma ihåg allt man ska säga. Ställa rätt frågor. Leda samtalet och försöka få den intervjuade att slappna av. Framstå som professionell, lugn och trevlig fast det kanske är den femte intervjun den dagen ... Ja efter den upplevelsen så har jag blivit mindre nervös när jag själv ska gå på intervju. Det kanske hjälper om man tänker så?
Anna J: egentligen vet jag inte vad jag var orolig för .., för jag känner mig trygg i jobbet, kanske rent av att jag passar för sånt .. men det vet ju inte den arbetsgivaren.
Vad jag kan vara orolig för, eller tycka illa om, är att jag känner mig som en handelsvara.
Men i bilen utanför tänkte jag .., men det är ju bara en ny människa jag ska träffa! Jag tycker ju om sånt. Och det var inga som helst problem ,-) Men nu tackade jag nej .., hade det varit kassan hade jag ropat "ja!!"
Och tänk att jag är din dotter! Jag ääääälskar att gå på intervjuer och anser att de ska vara glada att jag är där och intervjuar dem mer än de intervjuar mig :)
Skicka en kommentar