... simmade jag i solnedgångsblänket.
Fiskmåsar skrek .., jag hörde ejderhoandet och plasket när pv dök i.
På en klipphäll intill satt en man och rökte en cigarett.
Det visade sig att hans morfar och mormor hade bott i Vormträsk, inte långt hemifrån.
Och nu blir det kvällsfika.
Håret är plaskvått ..., svalkan från badet finns kvar.
5 kommentarer:
Vilken bild!
Underbar bild!!
Underbart!!! :-)
Såna där stunder man alltid minns.
Det är såna stunder som är guld värda och blir mitt balsam för själen.
Sug på den länge kära du ♥
Steel City Anna, Ulrika, Tankevågor och Laila: ja, man är ju tvungen .., alldeles omöjligt blir ju tillvaron om man BARA längtar efter semesterveckorna, då blir det ju bara grå dagar kvar.
Skicka en kommentar