Fikapaus på jobbet. 014477 = beställningsnumret för papperskassar. |
Efter tre veckor i total frihet - det kallas semester - är det så dags att moppa till jobbet.
I den översta byrålådan har behån vilat i frid, nu åker den fram, liksom den röda skjortan och namnskylten.
Det känns som om halva styrkan är på semester och nu har allt lugnat ner sig; där är inte längre några horder av turister som formligen väller in i butiken, men tyskarna är kvar och frågar om det går bra att växla till sig tior eller femmor, ja, till campingduschen?
Och där är en kvinna som säger ..."men har inte du jobbat på Fridhems Livs i Ystad?" och jo, det har jag ju och det känns så himla bra att möta nån ..., jag höll på att skriva hemifrån, men så känns det ju .,. så det blir lite småprat om Ystad i allmänhet och den lilla - numera nedlagda - butiken i synnerhet.
Sju timmars arbete blir det den här första dagen.
Jag beställer hem godis till kassan .., bärkassar .., kollar hur det är med frimärken, gröna påsar och kartonger .., sen är det mejeriet och frukten och när klockan är halv tio och jag kommer hem (det blåser kulingvindar och flera gånger vinglar man till med moppen!), kan jag knappt ta mig in, så stel är jag i benen och fötterna.
Då har pv bakat gifflar och matbröd - och scones - och bjuder på pepparmyntte och masserar ömma fötter med lavendelolja, allt medan vi tittar på OS-sammandrag i tv.
För hans del blir natten orolig .., gång på gång vaknar han.
Nu är frihetens timme slagen även för den mannen .., klockan fem ringer väckarklockan och en timme senare cyklar han iväg de tjugotvå kilometrarna till stan.
Allt är som vanligt.
(Nu räknar jag ner till första veckan i september då det blir London-resa tillsammans med barnbarnet Emma, numera femton år och flera centimeter längre än sin mormor. Fyra dagar tillsammans. Lycka!
Det är Emma som står i mitten av bilden. Alla tre töserna spelar i Bollstanäs BK och är uttagna till flicklandslaget i fotboll och tillbringar den här veckan på Bosön. Grattis! säger mormor.)
7 kommentarer:
Ja då är det som vanligt igen, när semestern är slut.
Vad snabbt dina 3 veckor har gått, jag tycker inte det var länge sedan du räknade ned!
På måndag börjar även jag på allvar. Ny chef får vi. Stora omställningar. Lite (nä, ganska mycket) oro inför vad som komma ska. Nåja, det blir som det blir.
Mian: vi börjar med nytt schema den första veckan i september .., lite mindre tid (bra för mina fötter och knän), men mindre kassajobb (buhhhhuuuuu).
Grattis till Emmas plats i flicklandslaget! Det är ju inte klokt så fint!
Cecilia N: ja, det är jättebra och det är garanterat inga gener som kommer från hennes mormor ,-)
Heja Emma! Grattis till platsen i flicklandslaget!
Och nu är det nästan som vanligt med allt jobbande. Vi har nästan full barngrupp den här veckan...
Usch, jag vet precis hur det känns för pv. Jobb och jobb, konferenser och möten och långa, långa höstterminen framför.
Inget jag saknar - alls!
mossfolk: i affären är det ett slags mellanläge .., vi är för många som jobbar just nu, så här i skarven innan alla turister lämnat Haverdal och innan alla sommarjobbare tackar för sig och återgår till sina studier.
Ruta Ett: ja, han pratade i morse om att han skulle tacka nej till nåt projekt i Danmark .., "slöseri med skattebetalarnas pengar!" sa han uppbragt.
Skicka en kommentar