För att pigga upp mig själv, lägger jag in några bilder som gör mig glad.
Bild 1. Nere vid havet.
Bild 2. Lilla Vera Hansson i Köpingebro.
Bild 3. Harry och Nelly tittar på varandra genom fönstret på altandörren.
Harry tittar mest.
Nelly funderar nog på om hon ska morra lite.
4 kommentarer:
Hur illa är det? Behöver jag samla ihop ett gäng kollegor från jobbet, en låda medicin och dropp och rycka ut?
Ellerr det under kontroll? Jag tror nog så för förkylningar är inte så farliga som när de drabbar män ;-))
Krya på dig!
Turtlan: jag har verkligen varit så urdålig .., spräng-pann-värk, snyter utan att få ut nånting ..., ont i käken/tänderna .., feber och allmänt eländig.
Idag känns det ändå som om änglavingesuset har givit med sig ,-)
Jag tror att jag ska klara mig.
Och i morgon är jag ledig.
Och torsdag har jag bara förmiddag på jobbet, jo, men det går åt rätt håll.
Eftersom jag var halvrisig redan i fredags, så borde det ha nått sin kulmen.
Ni kan slappna av, alla sjuksköterskor (jag höll på att skriva systrar ,-), men tack för omtanken! Du är allt go och rar du.
Viruset har ju testats tidigare på en man. Och kvinnor är segare. Så sannolikheten att du överlever är närmast 100% menar jag. Men du kan ju fråga matteläraren om du vill ha klart sifferbesked.
Vad gäller godare gräs, så vill jag bara tillägga att om man har en sådan man som hästen ovan så kan man med den som isolering lyfta en eltråd och smita under utan att fara illa. Det vet jag ety jag bodde en gång granne med ett litet russ som hade utvecklat just den vanan.
Men säg inget till islänningen ovan om det!
Jag håller med Turtlan och rycker också ut vid behov...
Men det går väl över!
Kramar hjälper lite också?
Skicka en kommentar