Elisabet

Varav hjärtat är fullt ...

Stella, 14 år, som inte längre är i livet.

Någon gång i mitten av 70-talet när vi ännu bodde i Kungsängen utanför Stockholm, fick jag mitt livs första brev av min pappa.

Han hade - efter en välskrivningskurs hos Hermods - en omåttligt vacker handstil och i brevet, som var ett A4, berättade han om hur det var i Malå just då, den där oktoberhelgen.
Det hade varit Mikaeli-marknad och han, som väl nästan kunde räknas som nykterist, skrev ..."förr i tiden var det en rolig helg, tjo och tjim och mycket fylla".

Men allra, allra mest handlade brevet om jakt.
Det var harjakt och älgjakt på längden och tvären och så nån liten slatt om att mamma arbetade och så en ny sväng med jakthistorier.

På slutet skrev han ..."ja, det blev mycket om jakt det här, men Tommy är väl intresserad?"

Och jag tänkte .., å, lilla pappa, det är verkligen så att varav hjärtat är fullt, ja, det kommer ut genom munnen, eller i det här fallet , i form av bokstäver.

Precis så tänkte jag när jag läste en kommentar som handlade om kossan Stella och kanske mest om kor i allmänhet.

Den här och hur intressant som helst är det!

annannan sa...

Ja, man avlivar korna när de inte längre producerar tillräckligt mycket mjölk för att det ekonomiskt ska vara försvarbart att hålla dem med foder och båsplats. En gång i tiden var det nog för att de gått ner avsevärt i produktion på grund av ålder. Nu är det många kor som slås ut medan de fortfarande är unga, ofta för att de tar för lång tid på sig att bli dräktiga igen. 

 

För att det ska vara lönsamt bör kon i princip kalva en gång om året. Hon kan ge mjölk i flera år efter en kalv, men produktionen går ner så mycket då att det inte lönar sig för lantbrukaren.

 

En ko är dräktig ungefär nio månader, och normalt insemineras hon ett par månader efter att hon kalvat. Blir hon då dräktig kommer hon att kalva ungefär ett år efter den förra kalven. Innan hon kalvar igen sinläggs hon ett par månader, så att både hela kon och i synnerhet juvret får återhämta sig innan de ska jobba hårt igen.

 

Nu är det så på många håll att korna producerar väldigt mycket mjölk, så mycket att kroppen inte får resurser över till reproduktionen. Därmed kan det ta lång tid för kon att bli dräktig igen, vilket kostar tid och arbete (upprepade inseminationer) och så småningom förlorad inkomst (när det tar längre tid innan kon kommer upp i hög produktion igen), vilket är skälet till att en ko som inte blir dräktig på ett par inseminationer kan komma att skickas till slakt. 

 

Att korna går till slakt allt tidigare är något man diskuterar i branschen, bland forskare men också bland bönder tror jag. 

 

Det är väldigt ovanligt med en ko på fjorton år idag! Så ovanligt att jag tror att hon faktiskt till och med skulle vara värd en liten notis i dagstidningen.

Det är alldeles tydligt att A-M och hennes man är måna om sina kor och kanske inte har superproduktion som sin högsta prioritet!

 

Vill du inte hälsa A-M från en husdjursagronom i förskingringen, och fråga om hon kan berätta lite mer om besättningen och gården? 

// Å, du underbara annannan ..., så varm jag blev i hjärtat av din kommentar!