Elisabet

Ann tycker att den här än ännu vackrare ....

Jodå, jag har sagt det förut och säger det igen, det allra bästa med bloggvärlden, det är utbytet av alla tankar och känslor.
I ett av gårdagens alla inlägg fanns ett youtube-klipp med den allra mest ljuvliga musik, från England. Bliv du hos mig ..., "Abide with me" och jag skrev att den ska jag ha på min begravning - ja, man kan ju hoppas att man kan höra.

Nu, när jag precis har kommit hem från resan till Genarp i Skåne (en förskräcklig resa på allt som allt nästan fem timmar, med snö vid sidan av vägen på Hallandsåsen och kilometerlånga rader med bilar - alltså inte köer - utan när man kör E6:an, då kan man tro att man befinner sig på tyska autobahn ... sån trafikintensitet är det!) och kollar min mejl, då hittar jag följande rader från den rara Ann i Cornwall.

Så här skriver hon.





Hej Elisabet!

Igår lade du in en video med St. Paul's Cathedral Choir och undrade " finns där något vackrare?". Ja du, jag vågar nästan säga att det gör det.. nämnligen när den walesiska nationalsången sjungs! Folket i Wales älskar att sjunga och är mycket stolta over sitt land och det märks verkligen på länken nedan. Den visar minuterna innan en rugby match mellan Wales och England börjar. Jag får gåshud varje gång jag ser på videon. Lägg märke till att publiken sjunger i stämmor efter färsta versen. Underbart! Storslaget! Tänk om man hade en nationalsång som denna.

Hoppas att du inte haft for mycket värk efter tandutdraget.
Allt gott!

Ja, det måste jag säga .., det var verkligen vackert Ann .., vi har lyssnat båda två, pv också, och jag tror att jag ska vidarebefordra filmen till Erik Hamrén så kan dom svenska spelarna se hur det ska gå till när man sjunger sitt lands nationalsång!

Tack snälla, rara!!