"Hej, jag ringer från polisen ....!"
... säger mannen i andra änden av telefonen.
Han säger att han söker Thomas Göransson.
Ni anar inte hur många tankar som hinner susa genom ens huvud när man hör något sådant.
Nu gällde det påkörningen ..., men en bra stund efteråt ser jag allt som i filmsekvenser.
Sånt som kan hända i verkliga livet.
"Goddag, vi söker herr Göransson, han har försvunnit från sitt arbete och har inte synts till ..., vi misstänker ett brott bakom det hela ...".
Sånt.
Livlig fantasi är inte enbart av godo.
3 kommentarer:
Men OJ vad jag känner igen mig...och jag älskar ju min fantasi men tusan så rädd den gör mig emellanåt...som på kvällen när jag ska sova. och det hörs något nere i källaren och jag blir säker på att det är en inbrottstjuv som kommer att ta mina barn och jag inte vågar somna...eller som när jag dagdrömmer om att jag bor i ett sekelskifteshus ochså gör jag helt enkelt inte det...man blir så snopen varje gång.
det är verkligen ner o upp, upp o ner med den där fantasin...
KRAM
Fröken Blund: ,-)
Ja, har man livlig fantasi blir tillvaron i alla fall inte långtråkig ,-)
Kram till dig själv!
Känner igen mig. Jag blev uppringd på jobbet en gång:
- Hej det är XX från Polisen....
Men lika snabbt så sa hon: - Men det har inte HÄNT något...
Samma här. Någon hade sett hur man bil blev påbackad på gatan.
Tur att det gällde plåt!
Skicka en kommentar