Elisabet

Spridda skurar från helgen som gick ...

Ett sms från mina barns pappa: "båda vill ha Jösse ....", skriver han.
Bilden visar harry och meja ..., ååå, såna kamrater dom är!

Hon med Rätta Känsla. Foto: AP.

AP befinner sig under helgen i Tyskland och hälsar på väninnan Jenny.
Det plingar till i mobilen.

Foto: AP

Så här skriver AP: "Jag vet ingen med större känsla för hästar än Jenny. De älskar henne!"

Och jag tar en bild av dörren till det som under sju år var min lägenhet.
Så mycket som hände under den tiden!
Jag hade då blivit ensamseglare, jag bytte arbetsplats .., en husletarman bodde på min skruttsoffa i en veckas tid och hittade så småningom ett litet hus på Österlen .., i vardagsrummet har Torun, Bente, Ulrika, den STORARTADE madamen från Göteborg, Suvi från Västerås och säkert nån fler övernattat. Annika i Kävlinge också, tror jag. Somliga på golvet.

Lördag i Ystad.
Medan pv rättar prov strosar jag omkring och tänker att om det inte hade varit så soligt och så skarpt ljus, hade jag kunnat ta ett helt fång bilder bara med tanke på en annan madame, nämligen den här.
Inte långt från bokhandeln (där jag inhandlar Torgny Lindgrens senaste alster), på baksidan av klostret liksom, pågår utflyttning från en lägenhet.
Porten står öppen.
Detta är vad jag ser.

Jag höll på att dåna! Ingen rödvitrandig tröja!

På söndagen hälsar vi på hos min störstasyster som bor på landet utanför Hörby.
Hon är Jungfru, fyller år samma dag som pv .., har arbetat som sjuksköterska på dialysen i Lund och på hennes kylskåpsdörr upptäckte jag en gång hälsningar (läs: snällord) från tacksamma patienter.
Jag stod där och läste och häpnade .., inte över att hon hade varit snäll och omtänksam, för sån är hon, men att hon aldrig direkt berättat om sitt jobb.
Nej, störstasyster är inte den som mallar sig och berättar sånt .., och inte lägger hon ut selfies på facebook och skriver ner allt vad hon sysslat med från morgon till kväll, så där som småsystrar kan göra. Och gör.
Och hon blir bara vackrare med åren.
När jag var liten flyttade hon bland annat till Karlskoga där hon arbetade som hembiträde och senare till Umeå, där hon utbildade sig till tandsköterska.
Varje gång hon kom hem, mötte jag henne på busstationen och hjälpte till att bära hennes resväska.
Ibland skrev vi brev till varandra.

Sist av allt - på söndagförmiddag - doppet i havet i Svarte.
Hur många hundra gånger har jag inte badat där förut .., förr om åren?
Nu var vattnet isande kallt .., och det var stenigt och vingligt och jag kände mig som en badkruka, men doppade mig gjorde jag.
Och jag tänkte att ingenting är så vackert som havet kring Ystad.