söndag 21 december 2014

Söndag ...


Och Det Stora Lugnet råder i ett gult hus på en kulle.

Gårdagens lillejulafton blev en trivsam historia .., knytkalasmat (en hel del veganskt - jättegott!) .., och många skratt och ja, på det hela taget så trevligt.

Det pratas om minnen från barndomens jular och vilken julklapp som - kanske inte var den bästa -, men den som verkligen värmde hjärtat .., och svaren blir alla olika och kommer bland annat att handla om en stor cellouiddocka .(friherrinnan), en cykel (pv) ...,  Patrik hade fått en synt som gjorde honom överlycklig .., min syster fick på 60-talet lappskor - vita lappskor i renskinn och den vintern blev den mildaste på länge och lappskorna kunde inte användas - .., hon kom också ihåg en bok av Sven-Edvin Salje (På dessa skuldror) ..., själv kom jag ihåg dockan Margareta .., Rita hade fått ett dockskåp och Mymmel ett par skidor.

Hilda tänker efter, men säger sig vara nöjd med alla och jag tror henne.

Minnesprat kommer och går.
Det ena ger det andra.

Olika dialekter jämförs också.
Att vi hemifrån uttalar ordet fult som "furt" har jag aldrig någonsin reflekterat över!
Sen sitter vi och testar orden inom och utom oss.
Säger jag verkligen furt ...?

Jo, det gör jag nog.

Hela tiden vankar harry och tara fram och tillbaka .., står under matbordet och hoppas på smulor ...(läs: julskinka) .., och när alla gäster utom min syster och systerdotter tackat för sig, då tar hundarna soffan i besittning och sover sedan så gott.


Och så blir det söndag och dags för hemfärd för skåningarna.
I bagageluckan visar min syster upp plädarna som köpts i Klippan, på Yllefabriken.


Tara sitter fastspänd och är redo för resan söderut.
Min syster oroar sig för väglaget ...,. och systerdottern letar sin mobiltelefon.

Ungefär så är det.

Och nu ska jag ringa friherrinnan och höra om vi ska fira Midvintersolståndet med ett dopp i havet.


Ps. Det blir mycket hundprat här nu .., men alla som har en sån i sitt hem, vet ju vad det betyder.
Gissa då hur glad och lycklig lilla Nelly är, nu, när matte och husse har kommit hem från Ghana för att fira jul. "Hon går inte en meter ifrån mig ...", skriver hon som är matte." Ds.


3 kommentarer:

Steel City Anna sa...

Furt ja. Jag brukade härma mina kusiner när jag var liten. Oj vad arga dom blev :) istället för siffror nu behövde jag bara klicka i en ruta att jag inte är en robot? Måste vara nåt nytt.

Elisabet. sa...

Steel City Anna: men jag blir så förvånad över att man själv inte ens tänker på hur det låter? Men jag undrar om jag inte säger fult med l ... numera? Kanske :)

Ja, jag upptäckte också det där med att bara x:a i att man inte är en robot. Praktiskt.

Anonym sa...

Hmmm jag säger också furt... åtminstone om jag pratar med min syster eller min mor :)
/ Lena i Östersund