måndag 16 november 2015

"Du kan väl komma över och titta lite ...?"

Den vackra golvlampan ...

Strax efter att jag varit ute och fyllt på fröautomaterna (lille ekorren sitter nedanför eken och knaprar på nedfallna frön och den är så totalt orädd och flyttar sig bara nån halvmeter när jag kommer), knackar det på ytterdörren. Det visar sig vara grannen Gun och nu håller hon och Göran på att tömma huset som är sålt; dom tre döttrarna har redan varit där med sina familjer och fått välja och vraka och nu är det bara resten kvar och senare idag kommer en bil från Erikshjälpen och hämtar det som blir blivit över.

"Så .., ja, jag tänkte att ni kanske hittar nånting ni vill ha?" säger Gun leende.

Och så tar hon mig med på rundvandring; först till dom två friggebodarna (där blir två gästsängar helt plötsligt våra, plus en såååå fin byrå som Göran gjort) och så in i själva huset och där står den vackra golvlampan i Carl-Malmsten-stil - den har också Göran gjort och en vägglampa i samma modell finns och tänk, båda hamnar hos oss!
Vilken lycka!

Lägg därtill en vacker matta .., stora lerkrukor .., ännu en byrå (!) och några böcker.


Den här, till exempel.
Ett slitet exemplar av "Stina och Lars i Afrika" och med ett hur icke-politiskt-korrekt-omslag som helst, men ändå .., jag faller pladask!



På bokens insida kan man läsa följande ....
Hur gammal kan Göran ha varit då?
Åtta, nio år?
Och enbart tanken på att en liten Göran suttit och läst den boken, värmer mitt hjärta.

Ett antal stora bilderböcker av ElsaBeskow fick också följa med hem.



Och en alldeles egen bok fick nog Göran också som lillpojke ...?
Eller är den kanske inhandlad långt senare?



Min mamma läste ofta rimsagor för mig, ja, hon kunde dem utantill och hur ofta fick jag inte lyssna till sagan om den lilla rabarberknoppen ...?



Så här gick den.


2 kommentarer:

Ruta Ett sa...

Vilken härlig gest at ni fick komma och få välja. Det är så roligt med böcker och möbler som man har et personligt förhållande till, men trist att de goda grannarna ska flytta.

Elisabet. sa...

Ruta Ett: ja,så alldeles oerhört omtänksamt! På torsdag kommer dom hit och så ska jag bjuda på världens godaste fiskoppa!