Så är mitt längre-pass-än-vanligt tillända, i alla fall det som varade i en följd och hjälp, så skönt det var att känna att nu väntar en helt ledig dag! Visserligen ingen helt ledig helg - jobb i morgon -, men det må vara hänt.
Och mitt emot mig sitter pv och rättar nationella prov.
Själv har jag ordnat med frukost och ägnat någon timme åt att läsa DN ., mest intressant var nog reportaget om hur eländigt det har blivit - och gången dit - för tidningskoncernen Stampen.
Och så log jag åt Åsa Beckmans krönika om kungabarnens lilla revolution - det var nog i gårdagens tidning - och jag rördes av minnesorden om en ung man som inte längre är i livet, bara trettiotre år ung blev han. Varma, fina ord.
4 kommentarer:
Tack och lov att den här sortens prov kom först efter att jag lämnade klasslärarjobbet. Jag blir matt bara av tanken...
Usch, jag får nästan ont i magen och flash backs när jag tänker på hur många gånger jag suttit med nationella prov, både muntliga och skriftliga!
Bloggblad och Ruta Ett: ja, jag vet flera som känner en viss matthet :)
Att rätta nationella prov är ingen lek... Jag vägrar göra sånt ensam. Tillsammans med en kollega så att man får resonera sej fram, och hjälpas åt att läsa de snåriga anvisningarna och exemplen, då kan det gå. Men jag håller mej lätt för skratt sådana dagar.
Skicka en kommentar